Den bästa dagen i mitt liv

För en gångs skull så kan man utan att blinka instämma i klyschorna man hört.

I måndags blev jag nämligen pappa till vår underbara dotter Marie.

Det är en fantastisk och omvälvande upplevelse som är svår att beskriva med ord. Jag tror det behöver upplevas för att förstås.

Detta har redan inneburit förändringar i vardagen, inte minst en viss brist på sömn. Som ni säkert förstår kommer också mitt eget skrivande här på bloggen bli lidande. Förmodligen kommer jag fortfarande skriva inlägg då och då, men ett tag framöver kommer inläggen komma mer sällan. Inte för att jag skrev så jätteofta förut heller. Men ändå.

Då jag hoppas kunna fortsätta att följa bloggosfären så kommer jag under den här tiden ge lite rekommendationer uppe i högra hörnet till sådant som jag finner extra läsvärt. Eftersom det känns fånigt att skriva ett nytt inlägg där man bara skickar någon vidare till en annan sida. Utöver det så kan man med fördel följa alla andra utmärkta bloggar som jag länkar till på högersidan.

Om det dyker upp någon ny läsare, samt med en viss risk för att uppfattas som självgod, så tänkte jag fräckt fiska upp och länka till en radda av mina egna lite äldre inlägg nedan:

• MMA- en sport med anrika anor (kanske en sport för Ara Abrahamian att satsa på nu, då han behandlats så illa av domare, Fila och IOK?)
• Kungahusets vara eller icke-vara
• Dubbel (s)tandard
• Jantelagen där man minst anar det
• Dödsstraffet som delar liberaler
• Kampsportspaternalismen fortsätter
• Klimatet och vår tids avlatsbrev
• Förmyndarstaten slår till igen
• Islamism och liberalism
• Erixon och källkritiken
• Folkpartiet populisterna
• Läskunnighet krav för jobb hos SÄPO?
• Så gör man
• J S Mill- även han ett barn av sin tid
• Rojas och yttrandefrihetsuppfattningar hos svenska muslimer
• Ett feministiskt dilemma
• Socialliberalen Hayek?
• När Karl Marx själv får välja
• Man måste offra sig för miljön
• Den lilla människan vs Skatteverket
• Varför ska vi skära ner på våra utsläpp?
• Rädda barnen censurerar forskning
• Klubben för inbördes beundran
• Smart av Timbro
• Rättvisa är när det dör fler män
• Vänta nu lite..

Tveka inte att lämna en kommentar om du instämmer eller om du inte håller med.

På återseende!

Vilse i den nationalekonomiska pannkakan

Skatter kan för nationalekonomer vara ett instrument för att korrigera för negativa externaliteter, olika kostnader som drabbar andra som inte var direkt involverade i det ekonomiska beslutet. Principiellt accepterar jag det synsättet. Till skillnad från mig så menar vissa att det per definition inte finns några marknadsmisslyckanden, eftersom allt i idealtillståndet bara är resultatet av människors fria handlingar.

Även i praktiken finns det fall som legitimerar statlig inblandning. Faktum är att hela idén bakom nattväktarstaten bygger på att man inte tror marknaden kan skapa rättvisa och säkerhet för alla. Även den globala uppvärmningen kan ses som ett exempel på marknadsmisslyckande.

Samtidigt är jag skeptisk till den anda av social ingenjörskonst där alla utfall som inte stämmer överens med de nationalekonomiska modellerna ska korrigeras med skatter eller statliga ingrepp. I två inlägg argumenterar således Fil dr Jonas Vlachos för skatter som han anser staten borde återinföra. I det första inlägget visar han att när familjeföretag går i arv så är inte alltid arvtagarna så bra företagsledare, vilket leder till kapitalförstörelse och effektivitetsförluster. Därför borde staten återinföra arvskatten.

Som den nationalekonomiska oskuld jag är har jag inget moraliskt problem med "effektivitetsförluster". Däremot så poängterade jag i kommentarsfältet att om man nu ska återinföra arvsskatten, så måste man givetvis också återinföra gåvoskatten. Detta höll dr Vlachos med om.

Statliga ingrepp har som bekant också baksidor. Så min följdfråga var då om det verkligen är önskvärt att bestraffa altruistiskt beteende? Skickar man då inte helt fel signaler till samhället?

Den frågan har fortfarande inte besvarats.

En bild säger mer än tusen ord

Trots att Ingvar Åkesson försöker blanda bort korten. Två gånger. Tur att man lärde sig som liten att man aldrig ska lita på någon som ljuger.

Notera också det kreativa språket: "en datareduktion kommer att genomföras vid samverkanspunkterna" för att leda tanken bort från vad frågan egentligen handlar om. Lyckligtvis finns det kompetenta jurister som tar sig tid att reda ut några av begreppen. Ni vet det där jobbet som gammelmedia borde ha gjort.

Återigen visar bloggosfären, förlåt jag menar bloggsörjan sin överlägsenhet.

Ibland är det kul att sparka på de som redan ligger

Tror ni någon kommer anta utmaningen? Sanna Rayman verkar tro det. Jag skulle inte hålla andan.

Min kristallkula säger mig att det blir vinst på walk over.

Uppdatering Ons 15.27: Än så länge så verkar det som min kristallkula fungerar.

Freud kanske inte hade så fel ändå?

Enligt psykoanalysens fader Sigmund Freud så har vi människor en mängd försvarsmekanismer för att skydda psyket från saker som vi inte riktigt vill ta itu med. Exempelvis kan en homosexuell förtränga sin läggning och istället kompensera detta genom att agera överdrivet heterosexuellt. Som ex-senator Larry Craig och alla andra män som hade sex med andra män samtidigt som de ivrigt förnekade sin homosexuella läggning.*

När Dr Alfred Kinsey släppte sin forskningsrapport på manlig sexualitet blev det stor uppståndelse. Framförallt då den slog fast att 46 % av männen någon gång under sitt vuxna liv hade reagerat sexuellt på personer av båda könen och att så mycket som 37 % av männen hade minst en homosexuell erfarenhet. Ett metodologiskt problem med Kinseys studie var att den byggde på frivilliga intervjuer vilket kan antas bidra till självselektion och ett icke-representativt urval.

Denna studie (pdf) är inte lika lätt att avfärda. Den bestod av en grupp homofobiska män och en grupp icke-homofobiska män som man lät kolla på både heterosexuell och homosexuell pornografi, samtidigt som man mätte omkretsen på penis. Alla reagerade fysiskt på den heterosexuella pornografin, men enbart de med uttalat negativa känslor mot homosexuella blev upphetsade av homosexuell stimuli!

Betyder detta att Freud var en vetenskapsman och att han teorier är vetenskapliga? Nej, skulle jag säga. Nu vet vi bättre. Det hela förklaras nog av det gamla ordspråket:

Även en blind höna kan hitta ett korn.

*För en annan rolig och mycket explicit illustration se denna sanslösa seriestrip.