Frihet och Sanning

Min röst går till...

2010-09-18T12:51:00.010+02:00

Imorgon bär det av till valurnorna igen. Förra året fick Federley min röst, något jag bittert fick ångra. Detta år har jag länge lekt med tanken på att rösta på miljöpartiet, men till skillnad från Mattias Svensson stannade det på idéplanet för min del. Även om jag förstår och håller med i mycket av hans resonemang.

Skulle jag vara tvingad att rösta på ett riksdagsparti så skulle det nog bli miljöpartiet, men nu finns det lyckligtvis inget sådant tvång. Därför kommer jag i år, och för första gången, ge min röst till det (klassiskt) Liberala partiet.

Inte för att jag håller med dem i alla frågor eller tror att det är önskvärt med en strikt nattväktarstat. Det finns marknadsmisslyckanden, inte minst på klimat och miljöområdet. Dessutom är frågan om privat äganderätt inte så enkel som en del libertarianer vill tro. Mills harm principle är ett alldeles utmärkt utgångsläge i såväl politik som moral, men inte någon absolut sanning som aldrig får ruckas på. Leder principer till alltför dåliga konsekvenser eller om det finns bestickande argument för att det skulle göra det, så är det orimligt att hålla en princip högre än en betydande mängd mänskligt lidande. På den punkten skiljer jag mig inte från Nozick. Så jag förmodar att jag fortfarande är i gott sällskap.

Givetvis anser jag att det vore värre om de rödgröna fick makten, än om Alliansen sitter där i fyra år till, men jag känner verkligen ingen entusiasm för dem. De ska ha cred för de saker som de gjort bra, men det känns redan som det skulle behövas ett nytt liberalt parti i svensk politik som kan skjuta idédebatten i mer liberal riktning. Och då menar jag ett riktigt liberalt parti, inte det missfoster till liberalt parti som folkpartiet har förvandlats till. Jag vet inte om liberala partiet kan bli ett sådant parti. De är fortfarande ganska kufiga och syns inte tillräckligt, men jag hoppas att om jag och andra ger dem sin röst, att vi kan påskynda en utveckling i rätt riktning.

Nu när valet dessutom mer eller mindre är avgjort, så känns det ännu lättare att inte ge min röst till Alliansen i riksdagsvalet.
I kommunvalet ska jag enligt valpejl tydligen rösta på antingen Per Ankarsjö (c) eller Mikael Ståldal (Fp). Våra åsikter stämmer överens till 88 respektive 89 %. Det är jämnt värre, men tyvärr Mikael, ditt parti är till din nackdel. Jag klarar inte av att ge min röst till folkpartiet längre. Så Per Ankarsjö kommer därför få min röst.

I landstingsvalet så har jag ingen aning om vem jag bör rösta på. Om någon kan tipsa om någon bra kandidat är jag idel öra.

Uppdatering Sö 19/9 18.27: Via Fredrik Westerlunds kommentarsfält blev jag igår tipsad om Gustav Andersson (c). Efter att läst på lite om vad han vill göra och framför allt om hans stöd till sprutbytesprogram, så fick han min röst i landstinget.

Oddsen för de rödgröna

2010-09-06T13:31:00.003+02:00

Så här ett par veckor innan valet så ser det inte så ljust ut för det rödgröna laget.

Tur för dem att de besitter en grundmurad skepsis inför marknaden.

Nu vet vi varför Jesus blev uppspikad på korset

2010-09-04T14:19:00.002+02:00

Vad Ayn Rand än säger så har jag inte mycket till övers för själviska personer. Samtidigt så verkar den andra ytterligheten vara lika impopulär den. En intressant studie visar att människor som är för generösa får alla oss andra att känna oss dåliga. Kanske något att tänka på nästa gång man bjuder på fest?

En överdos av panglossliberalism?

2010-05-12T01:04:00.008+02:00

För några år sedan, och så sent som förra året så roade sig ett gäng "oberoende"* göteborgsliberaler med att hoppa på en halmgubbe som de kallade "panglossliberalism". De var inte utan sina poänger även om de bitvis var lite väl enögda. Framförallt verkar de ha missat att de förmenta panglossliberalernas liberalism också alltid har byggt på en "skräck eller fruktan för staten", samt handlat om att "nå fred mellan olika sätt att leva".

Nu ska det i vilket fall bli intressant att se om de kommer revidera sin bild efter att ha sett filmen Överdos, som baseras på Johan Norbergs bok En perfekt storm.

*de brukar vara noga med att påpeka det, trots att exempelvis Karl Palmås är medlem i Miljöpartiet och Christopher Kullenberg ~~är medlem i~~ Piratpartiet. Uppdatering: det gick lite fort där på nattkvisten. Kullenberg är inte medlem i, utan röstar bara på Piratpartiet. Rätt ska vara rätt.

Mauricio Rojas har tappat sin liberala kompass

2010-04-30T10:54:00.003+02:00

Med anledning av att Belgien sa nej till burka så menar den förre folkpartistiska riksdagsledamoten Mauricio Rojas att

Om man vill leva så ska man välja ett annat samhälle där sådant är accepterat.

Vän av ordning undrar om det gått Rojas förbi att det bara är i Belgien (och eventuellt i Frankrike) det är på väg att förbjudas? I resten av Europa är det fortfarande accepterat och bör så förbli. I ett liberalt samhälle är det inte statens sak att bestämma vilka kläder folk ska bära.

Se även inläggen: Slöjans vara eller icke-vara och Rojas och yttrandefrihetsuppfattningar hos svenska muslimer.

Angående hushållsnära tjänster

2010-02-23T22:02:00.007+01:00

I delar av det parallella universum som utgörs av den bloggande gnällvänstern så ondgör man sig över subventioneringen av hushållsnära tjänster. HBT-sossen klargör att hon verkligen inte ser ner på dessa yrken och tar avstånd från fördomsfulla beteckningar som "pigjobb". Fast i ett annat inlägg så varnar hon för att detta kommer skapa "ett samhälle med Herrskap & tjänstefolk", förmodligen omedveten om hur fördomarna hon värjer sig mot avslöjas i och med hennes ordval.

Det konstateras att subventioner av hushållsnära tjänster inte utgör lösningen på livspusslet. Nä, men vem trodde på den klyschan? Däremot så kanske det kan bidra till att göra livet, inte minst kvinnors, lite lättare. Om man nu stör sig på att det främst är medel- och höginkomsttagare som dragit nytta av detta avdrag, så kanske lösningen är att subventionera ännu mer, så att människor från alla samhällsskikt kan dra nytta av dessa tjänster.

"Människor får gärna nyttja hushållsnära tjänster, men de får banne mig betala vad det kostar" ryter hon. Exakt, men hon glömde nämna att hon bygger sitt resonemang på antagandet att staten har rätt att lägga sig i och ta folks pengar i en sådan överenskommelse. Att "betala vad det kostar" innebär nämligen att man betalar vad det kostar på svarta marknaden.

Vad är då egentligen problemet? Om vi gör en välvillig tolkning och låtsas som om det här inte handlar om den sedvanliga missunnsamheten, så menar man att resurser inte ska tas från andra områden i statsbudgeten. Fair enough. Fast då bör man i rättvisans namn också ta hänsyn till att:

(i) denna reform redan skapat mer än 11.000 nya jobb. Om man tar bort dessa subventioner så är det stor risk att många av dessa människor blir av med jobbet. Vill man det?

(ii) det bör göras en liknande cost-benefit analys på samtliga poster i statsbudgeten. Låt mig gissa att det är ganska många subventioner som förmodligen skulle göra mer nytta någon annanstans i samhället. Varför inte dra in pengarna som går till dårarna på konstfack och istället höja sjuksköterskornas löner med motsvarande summa?

(iii) denna reform också bidrar till statskassan. Både genom att statens kostnader för arbetslöshet minskar och genom att göra svarta jobb vita.

Lyckligtvis är inte alla på vänsterkanten lika tanklösa. Än en gång markerar miljöpartiet mot dylika floskler.

Relaterade inlägg: Där jag överväger att bli miljöpartist.

Motstridiga signaler från utbildningsdepartementet

2010-02-15T21:44:00.002+01:00

Politiker blir man sällan kloka på. Nyligen gick nämligen utbildningsdepartementet ut och sa att de ville få bort "hobbykurserna" från högskolan.

-Akademisk utbildning ska vara akademisk inte bara till namnet utan också till innehållet, säger man.

I nästa andetag så anställer man en rektor för Södertörns högskola som är akademisk till namnet, men verkligen inte till innehållet.

Inte första gången polisen samarbetar med särintressen

2010-02-13T13:29:00.002+01:00

Gårdagens nätsnackis var helt klart historien om två civilklädda polisers hot och trakasserier av en journalist vid Hornstulls tunnelbana. En obehaglig händelse som ger en fadd bismak av bananrepublik.

Snabbt höjdes det upprörda röster som menade att detta var ytterligare en effekt av "privatiseringar": Poliser som extraknäcker som biljettkontrollanter.

Själv förstår jag inte alls vad detta har med privatiseringar att göra, men vän av ordning undrar om det även var en effekt av privatiseringar, när polisen samarbetade med facket för att skrämma lastbilschaufförer?

Mjukstart

2010-02-11T23:24:00.003+01:00

Man kanske skulle börja skriva lite mer regelbundet igen.. För det ska erkännas att det kliar lite i fingrarna emellanåt. Nu när det är valår och allt.

Det får bli en mjukstart där jag delger lite trevliga saker som hänt sen sist. Först fick Annika Dahlqvist priset som årets förvillare. Ett utmärkt val, även om jag tycker Stockholmsinitiativet också var en värdig kandidat. Skillnaden var kanske främst att Dahlqvist haft ett betydande mediagenomslag med sina märkligheter.

En annan glädjande händelse var att den alltid lika pålästa barnläkaren Mats Reimer fick Dagens Medicins lilla debattpris "brandfacklan". Har tipsat om han blogg tidigare, men gör det gärna igen. Är ni intresserade av pseudovetenskap inom det medicinska området så är det ett måste att följa hans blogg.

Efter mycket hattande fram och tillbaka, så slog sig min favoritvänsterliberal ner på egen adress. Till skillnad från mig så drog han igång ordentligt med en gång. Ingen mjukstart där inte.

Sist, men verkligen inte minst, så har Fredrik Westerlund vaknat ur sin bloggdvala igen. För oss som minns och än idag kan skratta lite åt psoriasislotten så är detta glädjande nyheter.

Ett kommunistiskt paradis?

2009-12-11T20:40:00.010+01:00

När jag läste Peter Santesson-Wilsons mycket underhållande julnovell om Trollhättan, så kom jag att tänka på den där delstaten i Indien som socialister alltid brukar dra upp som exempel på fungerande kommunistisk ekonomisk politik.

Ni har säkert hört namnet förr: Kerala.

I vilken utsträckning är då Kerala kommunistiskt? Jag låter Mats Wingborg, skribent i den socialistiska tidskriften Clarté svara på den frågan:

Att Kerala för närvarande styrs av en kommunistledd allians betyder dock inte att Kerala är kommunistiskt eller ens socialistiskt. Det finns ingen likhet med den allomfattande planekonomin i det forna Sovjetunionen eller i Maos Kina. Vid sidan av den offentliga sektorn upprätthålls den fria marknaden. Även utländska företag är välkomna att etablera sig. Den politik som CPI(M) faktiskt för, tillsammans med sina allierade, skulle kanske bäst kunna karakteriseras som socialdemokratisk, en parlamentarisk rörelse med målet att bygga upp en generell välfärd.

Det låter ungefär som Sverige det.

Kan filosofin rättfärdigas?

2009-12-02T14:43:00.006+01:00

Denna seriestrip (klicka på bilden om den är svårläst) är både rolig och har sina poänger.

Kan filosofin fylla någon funktion bortom navelluddspillandet? Birgitta Forsman på Forskning och Framstegs blogg skriver i ett läsvärt inlägg om hennes syn på filosofins nytta. Hennes syn råkar till stor del sammanfalla med min:

Filosofi är framför allt systematiserat förnuft, kritiskt tänkande. Att peka på oklara begrepp, ologiska resonemang och över huvud taget ställa obekväma frågor måste vara filosofens främsta uppgift. Det handlar om intellektuell renhållning. Ingen annan disciplin än filosofin har till uppgift att ta sig an detta. Att städa upp i andras intellektuella moras kanske inte är en så attraktiv syssla, men den behöver utföras.

Precis som jag, anser hon att det största problemet är "oklarhet" och "dimmigt tänkande", vilket återigen ger mig en ursäkt att citera en annan favorit:

Vad du ej klart kan säga vet du ej:

med tanken ordet föds på mannens läppar:

det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Så det så.

Faktafel och irrelevanta jämförelser i artikel om MMA

2009-11-17T11:09:00.021+01:00

Senaste tiden har det varit något av en medial häxjakt mot MMA. De ledande inkvisitorerna är SVT och Martin Ingvar.

Enligt min mening har SVT i ett antal reportage brutit mot principerna om saklighet och opartiskhet då man inte tog in officiella representanter för sporten för att bemöta alla felaktiga påståenden som gjorts i deras kraftigt vinklade inslag. När de tas in, som i SVT Debatt, så får de inte öppna munnen. Inte konstigt att de har blivit anmälda till Granskningsnämnden. Vad som är mer konstigt är att de blev friade.

Nu senast har Martin Ingvar tillsammans med några kollegor fått ett förvånansvärt substanslöst inlägg publicerat på etablissemangets anslagstavla. Bakom alla retoriska dimridåer så anar man att de helt enkelt inte gillar sporter där man får slå på varandra.

Låt oss därför granska argumenten.

Ingvar et al jämför MMA med boxning, trots att sporterna kraftigt skiljer sig åt i antal slag man tar emot mot huvudet per match eller per träning. Redan här avslöjar de sin okunskap om den sport de kritiserar. Vidare menar Ingvar et al att det först med denna sports inträde i RF som det blev "okej med en sport som tillåter spark mot huvudet". Oklart vilken relevans detta argument har, men låt mig ändå upplysa herrarna om att det har varit tillåtet länge.

De uppmanar RF att ta avstånd från sporten eftersom de menar att MMA handlar om "produktion av hjärnskador". Eftersom Ingvar och hans kollegor är professorer så kunde man tro att de skulle underbygga ett sådant påstående med någon forskning eller statistik. Det gör de inte. Istället gör de irrelevanta jämförelser med boxning.

I själva verket är kampsport i allmänhet, och svensk MMA i synnerhet en mycket säker fritidssysselsättning. Under de 115 MMA-matcher som hittills genomförts på svensk mark så har inga allvarliga skador skett. Enligt statistik från försäkringsbolaget Folksam så är fotboll och längdskidåkning två riktigt farliga sporter med sju dödsfall vardera under perioden 1998-2003. På en delad andraplats så har vi Boule(!). Dock ingår inte statistik från ridsporten ovan. Vilket man kan förstå eftersom ridsporten varje år har c:a 13 000 personskador som är så pass allvarliga att man sökt läkarvård på akutmottagning. 16 procent av dessa skador har sedan krävt inläggning på sjukhus(pdf). Bara fotbollen toppar dessa siffror med c:a 31 000 skador per år. Statistik från Socialstyrelsen (tabell 16 i pdf-filen) bekräftar denna bild och visar att kampsport är en relativt säker och skadefri sport.

I detta remissvar(pdf) konstaterade förra finansministern och socialdemokraten Erik Åsbrink att

År 2004 uppgick antalet försäkrade idrottsutövare i Folksam till 1,6 miljoner. Antalet anmälda idrottsskador uppgick till 20.000. Samma år hade SB&K med då drygt 40.000 utövare 174 anmälda idrottsskador till Folksam. SB&K svarade således för drygt 2,5 % av antalet försäkrade men endast för knappt 0,9 % av antalet anmälda idrottsskador.

Skaderisken inom SB&K utgjorde således endast en dryg tredjedel av den genomsnittliga skaderisken för alla skadeförsäkrade.

[..]
Mot bakgrund av dessa uppgifter är det svårt att finna någon medicinsk motivering varför just kampsporter (eller i vart fall de kampsporter som organiseras inom SB&K) skulle utsättas för en lagreglering till skillnad från en rad andra idrotter som uppenbarligen uppvisar betydligt högre skaderisker.

Tyvärr lider inte bara artikeln av faktafel, utan bitvis även av ohederlig argumentation. Ingvar et al menar att tävlingarna inte sker under tillförlitlig kontroll. Detta eftersom "försäkringarna om god kontroll [..] kommer [..] från kommersiella företrädare för verksamheten som samtidigt sitter i ledningen för MMA-förbundet". Detta är inte mycket mer än ett logiskt felslut och ett försök till misstänkliggörande. Dessutom är det fel i sak: Det är statliga instanser och myndigheter som utövar tillsyn. I samma anda menar de att MMA är "våld" och "misshandel". Det är förståeligt att det kan se så ut för dem som inte är insatta, men de som tävlar har inte för avsikt att skada varandra. De vill vinna matchen. Alla som känner till sporten vet hur olycklig en tävlande blir när någon verkar ha blivit skadad.

Det som avslöjar Ingvars agenda är att om han enbart hade brytt sig om skaderisken och våld mot huvudet så finns det massor av andra sporter han skulle kunna moralisera kring. Det gör han inte. Istället lånar han sin auktoritet och förmenta expertis till att moralisera kring ett ämne han inte behärskar.

Det blir bakläxa.

Djävulens advokat

2009-11-09T14:59:00.005+01:00

Johannes Forssberg på Expressen tycker det är osmakligt att jämföra Sverigedemokraterna med Vänsterpartiet. Argumentet går ut på att Sverigedemokraterna är odemokratiska, medan Vänsterpartiet inte är det och att det fel att jämställa dem. Nu är jag ingen vän av Sverigedemokraterna eller deras vurm för nationalism. Tvärtom tycker jag det är trams och en farlig myt. Dessutom så är Sverigedemokraternas invandrarfientliga retorik riktigt obehaglig. Fast gör det dem odemokratiska? Forssberg menar det, men presenterar inga argument för den saken.

Forssberg konstaterar däremot helt korrekt att både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har ett tvivelaktigt förflutet. Det var inte länge sedan de sistnämnda frotterade sig med diktaturer. Hur en som Lars Ohly fortfarande kan vara partiledare i ett Riksdagsparti är obegripligt. Är då denna odemokratiska tendens verkligen historia inom Vänsterpartiet? Nej, skulle jag säga. Eva Björklund exempelvis, som tidigare suttit i partistyrelsen (numer suppleant) hyllar än idag Kuba. Ett "enastående samhällsbygge" tydligen.

Det är korrekt att Vänsterpartiet av idag ändå inte utgör något hot mot demokratin, men det gör förmodligen inte Sverigedemokraterna heller. Precis som Ny demokrati en gång i tiden, så är Sverigedemokraterna främst ett populistparti. Kommer de in i Riksdagen så kommer de gissningsvis, precis som sina föregångare, inte att få särskilt mycket uträttat. Att då ropa på vargen är att göra Sverigedemokraterna en tjänst. Precis som alla andra kontraproduktiva tilltag.

Slutligen så finns det något mer fundamentalt som förenar Ohly och Åkesson och det är tendensen att svartmåla de grupper i samhället som man inte gillar. Åkesson hetsar mot "invandrare" och "muslimer", Ohly hetsar mot "de rika", "överklassen" och "direktörer". Varför är det ena mer acceptabelt än det andra?

Är detta ett blogginlägg?

2009-10-20T10:37:00.003+02:00

Den icke bloggande statsvetarprofessorn Bo Rothstein, har nyligen skrivit ett långt men läsvärt blogginlägg om Elinor Ostrom.

Det finns dock en passage i texten som jag ställer mig undrande inför. Rothstein vänder sig kraftigt mot det som han benämner det "neoklassiska paradigmets förenklade rationalitetsantagande[]", som han vill ställa i ett motsatsförhållande till ett rationalitetsbegrepp där man också utgår från "aktörernas bedömning av de andra aktörernas framtida agerande".

Vad jag inte förstår är varför den sistnämnda synen på rationalitet inte kan förenas med sedvanlig nyttomaximering och egenintresset? Varför skulle det inte skulle ligga i mitt egenintresse att ta hänsyn till andra aktörers framtida agerande innan jag själv agerar? Rothsteins kritik påminner om de som drar helt felaktiga slutsatser från Kahneman och Tverskys experiment. Ibland får man känslan av att kritiken är ett utslag av en ideologisk position.

I vilket fall så har Ostroms bok Governing the Commons lyckats tränga sig förbi ett par böcker i att-läsa-högen.

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

2009-10-12T13:22:00.005+02:00

I år delas priset av Elinor Ostrom och Oliver E Williamson. Så Andreas Bergh fick rätt, om än ett år i efterskott, medan Robert Östlings skepsis visade sig vara en felbedömning.

Det är inte bara första gången en kvinna får priset, utan hon räknas inte heller som en "typisk nationalekonom". Snarare ser hon sig själv som en statsvetare. Personligen tycker jag hennes syn på metod verkar uppfriskande och odogmatisk. Glädjande således att priskommittén delar hennes vidsynthet.

Nyligen läste jag en trevlig essä i Vetenskapsrådets tidning Tvärsnitt av Elinor. Kan rekommenderas för den som vill få en liten inblick i hennes forskning och tankar.

Uppdatering 23.50: Dennis, Andreas och Niclas bidrar med tankar och lästips, bl a denna artikel i Axess.

Mest för grapplingnördar

2009-10-02T12:16:00.006+02:00

Förra veckan spenderades i Barcelona där jag hjälpte min svåger med förberedelserna inför ADCC 2009. En grapplingfest utan dess like och som jag bevittnat live ända sedan 2001, då jag reste hela vägen till Förenade Arabemiraten. Under själva tävlingen i år hade jag förmånen att sitta vid ett av domarborden för att föra anteckningar om matcherna. Det var inte alltid lätt att hålla koll på vad som hände på tre mattor samtidigt, så ibland saknas kanske lite detaljer om vad som skedde. Fast jag tror jag lyckades få med det mesta av vikt.

Mina korta matchrefererat från första dagen hittar ni här, och här är lite bilder. Liknande anteckningar från andra dagens matcher hittar ni här, och här är lite bilder från den dagen. Detta är förmodligen bara intressant för de riktigt inbitna grapplingfansen och går inte heller upp mot att se tävlingen live, men tills DVD:n släpps så är det förhoppningsvis alltid något.

Längtar redan till ADCC 2011!

Intervju med Robert Drysdale

2009-09-23T22:04:00.002+02:00

Befinner mig i Barcelona inför ADCC, årets största grapplinghändelse. Här kan ni läsa en intervju med Robert Drysdale, som ska göra en superfight mot Jacaré på lördagen.
Startfältet är mer späckat än någonsin. Den här helgen kommer rocka!

Intervju med Braulio “Carcará” Estima

2009-09-17T18:36:00.002+02:00

Istället för att slänga fram ytterligare en dålig ursäkt för mitt glesa postande, så tänkte jag istället nämna att jag precis kommit hem från en mycket trevlig två veckors vistelse i en av mina favoritstäder. Halvfulla glas är bättre än halvtomma.

Under tiden har jag även gjort en intervju med Braulio “Carcará” Estima. Mer känd för oss som är intresserade av brasiliansk jiu-jitsu. Förmodligen mindre känd bland er andra. Det får ni nu tillfälle att ändra på.

Svenska boxningsförbundet visar upp rätt attityd

2009-08-28T23:57:00.003+02:00

Felaktigt trodde jag svensk proffsboxning var nere för räkning. Likt en svensk Rocky Balboa så kommer Svenska Boxningsförbundet fira sitt 90-årsjubileum genom att arrangera två proffsmatcher, som bryter mot den svenska lagstiftningen, ute till havs.

Detta har tolkats som en utmaning av kampsportsdelegationen i Örebro. Björn Rosengren, f d ordförande i Svenska Boxningsförbundet ger svar på tal:

Det är inte vi som provocerar kampsportsdelegationen. Det är de som provocerar oss.

Helt rätt perspektiv. Må den destruktiva kampsportspaternalismen här i Sverige få ett slut.

På konferens med Mont Pelerin Society

2009-08-27T10:51:00.005+02:00

Förra veckan gästade jag en konferens anordnad av Ratio med Mont Pelerin Society. En anrik förening som startades redan 1947 och som haft medlemmar som F A von Hayek, Milton Friedman, Karl Popper och Ludwig von Mises bara för att nämna några. Oklart dock hur länge von Mises var medlem eftersom han redan under det första mötet hade rest sig upp och deklarerat det nu famösa "You’re all a bunch of socialists" (sid 871) och sen störtat ut ur rummet. Perspektiven är relativa.

Dagarna var sprängfyllda av intressanta föredragshållare och diskussioner. Inte minst hade jag sett fram emot att få träffa och fråga ekonomiprofessorn Bryan Caplan om han skämtade när han menade att vi svenskar skulle lida av "falskt medvetande". Det gjorde han inte. Tydligen hade inte bara jag frågat om det var ett skämt, vilket givetvis bara stärkte honom i hans uppfattning. Av någon anledning så kom jag att tänka på när The Daily Show besökte Sverige.

Artiklarna som föredragen baserades på återfinns här. Om tiden tillåter hoppas jag kunna återkomma till några av dem framöver. Så länge kan ni ta del av reflektionerna från Ratio, Daniel Waldenström, Maria Eriksson och Niclas Berggren angående Gilles Saint-Paul och Bryan Caplan.

Uppdatering 15.05: Lite bilder från dagarna kan beskådas här.

Don´t reclaim our streets

2009-08-23T18:12:00.003+02:00

Ibland överträffar verkligheten dikten. När vänsterextremisterna kom för att demonstrera i Rosengård så blev de bortjagade av de som bodde där. Förmodligen på goda grunder. De vet hur illa det gick sist de var där och härjade.

Så vänsterextremisterna fick fly iväg med svansen mellan benen till en bensinmack och som tack för polisens beskydd så började de sen kasta sten på dem. Ett något märkligt sätt att visa sin tacksamhet kan man tycka.

Selektiv varseblivning

2009-07-20T11:57:00.006+02:00

I senaste numret av idétidskriften Liberal debatt ger jag en liten känga åt liberala "klimatskeptiker" för deras osunda hållning i klimatfrågan.

"Att förneka vetenskapliga resultat och den verklighet som vetenskapen beskriver är dock inte ett helt nytt fenomen ens bland liberaler. George Reisman menar exempelvis i sitt mastodontverk Capitalism att det är en ”grön myt” att ozonskiktet skadas av freoner, uppenbarligen lyckligt ovetande om hur välundersökt och belagt detta fenomen är."

Artikeln i sin helhet kan också läsas på Uppsalainitivets blogg.

Metabluff

2009-07-13T23:47:00.003+02:00

Seriösa (sic!) företagare varnar för falska spikmattor enligt Aftonbladet och Västerbottens-kuriren.

-hela min verksamhet dras ju ner av sådana här skojare säger Tore Georgson.

Ofrivillig humor när den är som bäst.

Några bloggtips och en bortförklaring

2009-03-16T22:10:00.004+01:00

Bland de av er som är lika omoderna som jag själv och inte använder RSS-läsare, har kanske några noterat att det inte skrivits här på ett tag. Lite som när man vaknar till för det är onormalt tyst i en annars högljudd miljö.

Delvis är det brist på inspiration, delvis ett vardagsliv som kräver mycket av min tid. Förmodligen påverkas också det förra av det senare. En 15-poängs tenta i mikroteori nästa vecka kommer inte göra saken bättre. Det kluriga begreppet alternativkostnad fick med ens en mycket påtaglig innebörd.

Så när jag sätter mig framför burken så är det bara för att koppla av och läsa det andra skriver.

Det ska nog bli ändring på detta så småningom, men så länge tänkte jag dela med mig av några läsvärda bloggar som antingen är bubblare eller som rent av redan lagts till i högerspalten.

Först ut i kategorin vetenskap har vi Science-based Medicine, som mest skriver om vetenskap och pseudovetenskap inom det medicinska området. En trevlig svensk motsvarighet är Mats Reimers blogg. Grundligt underbyggda inlägg som inte sällan har en humoristisk, personlig touch. Alternativmedicinare som inte tål kritisk granskning av sina favoritföreställningar gör sig dock inte besvär.

Uppsalainitiativet visar med all önskvärd tydlighet, och ibland med en gnutta ironi, att det finns tillfällen då inte stockholmare gör saker bättre. Skäms på er.

Slutligen är Malin Sandströms Vetenskapsnytt och SLU´s forskarblogg värda regelbundna besök.

Marginal revolution, Overcoming Bias och Environmental Economics är tre av mina favoriter bland de engelska ekonombloggarna. Den kvicka, ordvitsande hälsosamma ekonomisten är en svensk dito som hade legat i högerspalten för länge sedan, om det inte hade varit för den horribla layouten, ovanan att inte lägga in de relevanta länkarna direkt i bloggtexten och det faktum att kommentarsfältet är avstängt. Bättring!

En läsvärd liberal kollega, som nyligen äntrade högerspalten är bloggaren Alltid varför. Intresset för MMA visar dessutom på gott omdöme i övrigt. Och a propos MMA, så om man hinner följa den svenska MMABloggen så är man alltid uppdaterad med det senaste.

Har jag missat något oundgängligt i bloggosfären? Tveka inte att droppa era guldkorn i kommentarsfältet.

Jinge är inte antisemit och Ohly är inte kommunist

2009-03-06T00:12:00.001+01:00

Lars Ohly är en person som gärna visar och står för vad han innerst inne känner. Fast kanske inte riktigt alltid. Ja ni minns säkert när han slutade att kalla sig kommunist, samtidigt som han vidhöll att han var "trogen [sina kommunistiska] ideal".

Senast så deklarerade Ohly att en uppenbart antisemitisk blogg tillhörde hans favoriter. Det ledde naturligtvis till en del höjda ögonbryn. Bloggaren Jan-Inge Flücht, Jinge som han också kallas, "är inte antisemit" förklarar Ohly i en intervju i Expo, samtidigt som han erkänner att bloggaren publicerat "antisemitiskt material".

Ohly är inte kommunist och Jinge är inte antisemit- allt blir genast så logiskt. Det var bara lite slarviga formuleringar och "dåligt omdöme". Expo frågar varför det tog så lång tid för Ohly att ta avstånd från den antisemitiska bloggen och där kan Ohly ta på sig ett visst ansvar. Här kanske Expo är lite småsinta. Med tanke på att det efter Uppdrag gransknings program tog Ohly ett helt år att sluta kalla sig kommunist, så var han föredömligt snabb den här gången.

Så man ska inte bara gnälla. Jag vill verkligen inte förringa Ohlys positiva sidor. På den tiden Gudrun Schyman ledde partiet fick partiet otroliga 12 procent i riksdagsvalet. Med Ohly i spetsen har partiets stöd mer än halverats för att i senaste riksdagsvalet få mindre än sex procent.

Road to hell

2009-03-05T07:42:00.004+01:00

Chavez fortsätter på den inslagna vägen att förstatliga företag och producenter. Socialister och Chavez-apologeter är förmodligen överlyckliga. Mer nyktra observatörer inser att planekonomi inte kommer fungera den här gången heller.

Se även inläggen Samtidigt, i Venezuela och Sevärd dokumentär om Hugo Chavez.

Oraklet i Göteborg

2009-03-02T20:42:00.002+01:00

Statsvetarprofessorn Sören Holmberg kan inte bara förutspå valresultat, utan han är även en hejjare på att tolka opinionsundersökningar.

Välkommen till kloaken Rothstein!

2009-03-01T20:55:00.005+01:00

Minns ni när statsvetarprofessorn Bo Rothstein lackade ur på bloggosfären? Det var ingen ände på allt ont som bloggandet bidrog till. Det ledde inte bara till "en ökad fragmentering och cyberbalkanisering av det politiska samtalet", utan Rothstein kunde även skönja ett hot mot självaste demokratin:

Den deliberativa demokratiteorins vackra tanke om det civiliserade meningsutbytet som demokratins grundbult tycks med bloggandets hjälp komma allt längre bort.

Rothstein själv föregick med gott exempel på det civiliserade meningsutbytet när han sakligt beskrev bloggosfären som en "kloakbrunn".

Nu har han dock startat en egen blogg. Tidigare tyckte han inte att han "hade så mycket intressant att säga så att det skulle räcka till". Oklart om han har det nu, eller om diverse debattredaktörer har kommit fram till samma sak, och att det var det sistnämnda som fick Rothstein att byta åsikt om bloggandet.

Tråkigt nog så får man inte kommentera på Rothsteins blogg. Kanske för att kunna bekräfta sin tes om att bloggandet alltmera "tar formen av monologer än öppen diskussion."

(via Andreas Bergh)

Uppdatering Må 9/3 20.55: Sanna Rayman kommenterar Rothsteins dementering som han publicerat både på sin "hemsida" och här i mitt kommentarsfält. Precis som Sanna ställer jag mig lätt skeptisk till hans prediktion om en framtida "bloggdöd". Att göra förutsägelser som inte är falsifierbara kan jag också göra. Det vore lite mer modigt om Rothstein vågade sätta ett datum för när det kommer inträffa.

Härskartekniker 3.0

2009-02-26T22:31:00.006+01:00

Mattias Svensson lärde oss allt om härskartekniker 2.0. Via Dennis blir jag uppmärksammad på att ett gäng akademiker nu har tagit detta till nästa nivå.

En av de anmälda talarna, Stephen Marglin, menar att marknadsrelationer får samhället att vittra sönder. Han kan knappast ha läst artikeln Free to Trust: Economic Freedom and Social Capital, som visar att centrala institutioner i en marknadsekonomi ökar graden av socialt kapital och tillit människor emellan:

We run cross-country regressions with 51 or 52 countries to explain trust in 1995 or 2000. The EFI is used as a measurement of the degree to which a country’s economy is free, and the variable Generalized trust from the newest version of the World Values Survey is used to measure social capital. Our results indicate that economic freedom overall seems to promote trust, and this is especially the case for one area of the index – Legal structure and security of property rights (EFI2). [..] Aside from the overall index itself, especially one area, Legal structure and security of property rights (EFI2), has a large, statistically significant and possibly causal effect on Trust. That EFI2 stimulates Trust is not difficult to understand. Through the existence of a legal system that is perceived to be fair and effective, economic actors know that voluntary contracts and rules in general are enforceable and can be relied upon. This enables them to trust other actors. But there is a second mechanism as well in that the economic process of exchange, which relies upon the legal system and property rights, can induce dispositions of trust to emerge, or stimulate conscious decisions to trust others on the expectation that they will be trustworthy and that those who are not can oftentimes be detected.

Dagens bild

2009-02-22T23:18:00.002+01:00

Via Vetenskap och Folkbildnings forum.

Revolutionen som kom av sig

2009-02-15T21:31:00.003+01:00

Enligt Karl Marx koncentrationsteori så skulle konkurrensen mellan kapitalisterna leda till att allt fler kapitalister skulle slås ut och att kapitalet skulle koncentreras till ett litet fåtal. I Outlines of a Critique of Political Economy menade Marx ideologiska broder Friedrich Engels att

The middle classes must increasingly disappear until the world is divided into millionaires and paupers..

Nästa steg var den socialistiska revolutionen.

Tänk så fel man kan få. I senaste numret av The Economist har de ägnat sin special report åt just den växande globala medelklassen.

Det visar sig att medelklassen aldrig varit så stor som den är idag. Det påpekas att det naturligtvis finns flera sätt att definiera medelklass, men enligt en definition så utgör medelklassen nu hela 57 procent av den totala globala populationen. I en artikel lägger man in en brasklapp om att den nuvarande krisen kan bromsa, eller rentav vända denna positiva utveckling. Det är inte osannolikt. Dock får man inte glömma att kriser tar slut och kommer förr eller senare att förbytas till uppgångar igen.

Samtidigt som vissa krampaktigt klänger sig fast i utdaterade teorier så verkar den socialistiska revolutionen vara mer avlägsen nu än någonsin.

Mina fördomar om invandrare

2009-02-12T11:41:00.003+01:00

Ara Abrahamian vann till slut. Efter skandalen i Peking-OS när en korrupt domare dömde bort Ara, vilket resulterade i att Ara lämnade kvar bronsmedaljen på brottarmattan, så får han nu upprättelse. Fifa tvingas nu ändra sina regler så att liknande händelser inte ska kunna upprepas. Allt som en konsekvens av att Ara stod på sig och hade civilkurage nog att öppet demonstrera sitt missnöje över en orättvis behandling. Man ska inte underskatta vad detta betyder för brottningen som olympisk sport. För vem vill satsa tusentals timmar av sitt liv på stenhård träning, när ens öde på tävlingsmattan godtyckligt kan avgöras av en korrupt domare?

Tror någon att en slätstruken, blond och blåögd svensk hade vågat göra en dylik missnöjesdemonstration framför TV-kamerorna? Kanske, men jag är skeptisk. Civilkurage verkar vara något som får offras på konsensuskulturens altare. Så själv är jag inte ett dugg förvånad att det var en invandrare som besatt detta civilkurage. Precis som att det krävdes en invandrare för att sätta sig upp mot kriminella motorcykelgäng.

Där jag överväger att bli Miljöpartist

2009-02-11T20:43:00.002+01:00

Jo jag är faktiskt miljövän. Inte för att naturen har något egenvärde, utan för att en bra miljö är något som gynnar oss människor. Att vara liberal innebär i min värld också att det inte är ok att förstöra andras egendom bara för att sker indirekt via utsläpp.

Så kanske borde man rösta på Miljöpartiet nästa val? Utöver att värna miljön, så värnar Miljöpartiet också den personliga integriteten. De tillhör de som "oftast ger uttryck för ett principiellt motstånd" mot olika förslag som kränker den privata sfären. Att motståndet är principiellt visar dessutom att de lyckats bevara någon slags ideologisk kompass, till skillnad från så många andra politiker som sviker sina ideal bara för att få lite mer makt. Camilla Lindberg är även hon ett föredöme på den fronten, men eftersom hon är från Dalarna så kan hon tyvärr inte få min personröst.

Ändå har jag mina dubier. Miljöpartiet dras med en besvärande barlast av ovetenskapliga föreställningar, som toppas med grumligt tankegods från vänster. Skulle de göra några välbehövliga eftergifter till oss gröna liberaler, så skulle de kunna bli ett intressant alternativ vid valurnorna.

Tveksam ära

2009-02-07T12:05:00.005+01:00

Det är inte utan att man undrar om de inte får lära sig ett kritisk förhållningssätt på journalisthögskolorna nu för tiden. 2006 fick Svenska Dagbladets Idag-redaktion priset som årets förvillare. I år lyckas samma tidnings nyhetsredaktion, trots hård konkurrens, kamma hem priset som årets förmyndare. De nominerades för

återkommande kampanjjournalistik till förmån för allehanda restriktioner och förmynderi. Vinklat urval, enbart problematiserande perspektiv, maximal uppmärksamhet åt den mest långtgående politiska åtgärden och inte en kritisk fråga till någon förbudsivrare, inte en enda.

Tur för dem att de fortfarande har läsvärda ledarskribenter.

Uppdatering Må 13.04: Ok, det gäller inte riktigt alla deras ledarskribenter.

Andreas Malm- våldets vän

2009-02-05T00:14:00.006+01:00

Nyligen noterade jag hur Mellanösternkonflikten tenderar att plocka fram somligas sämre sidor. För att bekräfta min tes så har Andreas Malm (vem annars) skrivit ett inlägg där han försvarar skokastar-attacken mot Israels ambassadör Benny Dagan. "En sko är det minsta ni förtjänar" menar Malm och uppmanar i artikeln till fler aktioner av detta slag.

Vad är nästa steg? Eftersom det är "det minsta" de förtjänar så uppmanar Malm indirekt till värre kränkningar och attacker. Oklart vad.

Det tragiska är att Malm förordar mer av den intolerans och fientlighet som håller Mellanösternkonflikten vid liv. Kan man inte längre bemöta sina meningsmotståndare med argument, utan måste ta till våld och kränkningar, så har man lämnat något centralt i vår demokratiska civilisation bakom sig. Malm ursäktar dessa kränkningar och fysiska attacker med att de inte är skadliga.

Om någon skulle örfila upp Malm för att han skriver så mycket dumheter (utan att han tar skada givetvis), tror någon då att han skulle tycka det var ok?

Hélio Gracie 1913-2009

2009-01-30T08:39:00.007+01:00

Igår dog Hélio Gracie, 95 år gammal. Han anses vara en av dem som skapade Brasiliansk jiu-jitsu, en kampsport som formligen revolutionerade kampsportsvärlden med sina effektiva marktekniker. Under sina tidigare år så gick han många matcher som han ofta vann, men ibland förlorade. Även då han förlorade gav han dock inte upp. Hellre lät han sin motståndare bryta av hans ben. Ovanligt tuff eller bara onödigt macho? Det ligger förmodligen i betraktarens ögon.

Själv har jag bara sett honom på avstånd under tävlingar jag ställde upp i när jag bodde i Brasilien. Så jag fick aldrig tillfälle att lära känna honom personligen. Ändå vill jag med detta blogginlägg skänka honom en tacksamhetens tanke för allt han har uträttat. Hade det inte varit för honom, så hade jag inte tränat den sport jag älskar mest av allt idag.

Förvrängd syn på rättvisa

2009-01-28T11:16:00.002+01:00

Det här gör mig bara ledsen. Får en att fundera på om man borde flytta till ett annat land.

Påminner om reaktionerna på det privata barnsjukhuset Martina. Istället för att vara glad för att köerna kortas och den offentliga vården avlastas, så blir man sur på marknaden för att den löser politikermisslyckanden.

(Via HAX och Neo)

Bullshit

2009-01-25T21:41:00.003+01:00

Förra terminen tyckte våra lärare på Universitetet att vi skulle se dokumentären Bullshit. Den handlar om globaliseringskritikern Vandana Shivas kamp mot företagen och storskaligt jordbruk. Istället förespråkar hon att indierna ska leva kvar i småskaliga jordbruk, elda och bygga hus av torkad koskit.

Fast så bodde hon inte själv förstås.

Nu rapporterar både DN och SvD att forskare kommit fram till att hushållseldning med kobajs är ett allvarligt miljöproblem. Det visar sig att de bruna moln som skapas vid dessa aktiviteter har lika stor uppvärmande effekt som koldioxid. Artiklarna nämner även att bara i Kina och Indien så dör hundratusentals människor varje år på grund av dessa utsläpp. Globalt dör det årligen så många som 1.6 miljoner människor av kökseldning inomhus. Vandana Shivas naiva naturromantik fastnar lätt i halsen när man känner till konsekvenserna av hennes rekommendationer.

Bull sa Bill. Shit sa Bull.

Mellanösterkonflikten plockar fram somligas sämre sidor

2009-01-21T15:55:00.006+01:00

Jag vet inte vad det beror på men Me l lan öst ern ko nf li kt en kan få annars sansade människor att helt tappa koncepten, frångå sina vanliga principer och börja argumentera helt irrationellt.

Som om det inte vore nog, så kan de som redan hade tveksamma värderingar och retorik bli ännu mer outhärdliga. Ett exempel är den ökända liberala provokatören Blogge Bloggelito som tycker att Israel är "en cancersvulst på den europeiska kroppen", att man bör relokalisera Israel till Grönland, och som med en otäck antisemitisk glidning pratar om "det judiska problemet". Det judiska problemet?

Dylika tendenser till smaklösa retoriska överdrifter noterades även när han raljerade över "bögsporten" brottning och menade att Ara Abrahamian var en "Typisk jävla hustrumisshandlare" som inte "satsat tillräckligt", eftersom han hade civilkurage nog att demonstrera mot en korrupt domare och organisation. Tyvärr är det mycket svårt att ta något Blogge skriver på allvar efter dessa inlägg.

En annan förment liberal person som använder smaklös retorik och gör bort sig är Fredrick Federley när han försöker avhumanisera Israels motståndare genom att kalla dem de "mördande hundarna". Vad kommer härnäst? Kackerlackorna? Tolka mig rätt, jag har inget övers för Hamas, men det är högst olämpligt när en Riksdagsman använder sig av retorik som avhumaniserar. Det var å andra sidan inte heller första gången Federley använt sig av retoriska överdrifter.

Att Andreas Malm stödjer Hamas kommer inte som en överraskning. Han har tidigare visat att han saknar sans och omdöme. Däremot var det kanske mer tråkigt att se Mohamed Omar komma ut ur sin extremistgarderob, eftersom han tidigare tog avstånd från fundamentalister och islamister. Nu är det flaggbränning som gäller. Sakine Madon kommenterar förfallet i en läsvärd ledare:

Härom året drog sig Mohamed Omar tillsammans med Sekulära muslimer, som verkar vara ett enmansnätverk, ur planen att ställa ut konstnären Lars Vilks teckningar av rondellhundar. Orsaken påstods vara att Vilks ritat en judesugga. I dag yrar samme Omar om att mäktiga sionister styr samhället och medierna.

Vad kan man säga om själva konflikten då? Framförallt, går det att säga någonting konstruktivt utan att fastna i det sedvanliga skuldbeläggandet där man försöker hitta den största syndabocken? Jag vet inte. Dylika diskussioner brukar ofta spåra ur i just detta. Trots den uppenbara risken för ovanstående och trots mina begränsade kunskaper så tror jag att det arabiska fredsinitiativet är en bra idé att jobba utifrån. Viktiga frågor behöver fortfarande utredas, men eftersom både Hamas och Hizbollah får sina vapen och resurser från Israels fientligt inställda grannländer, så tror jag nyckeln till konflikten är att komma överens med de som sponsrar dessa destruktiva krafter. Att öppna upp Gaza så de får en chans att skapa välstånd skulle förmodligen inte heller skada.

Som den franska liberalen Bastiat så klokt konstaterade:

Where goods do not cross frontiers, armies will.

Gammelmedia lär sig sakta men säkert

2009-01-14T12:20:00.004+01:00

Samtidigt som några gamla stofiler gnäller på bloggsörjan, så insåg vissa andra att bloggosfären har något att erbjuda och att ökat utbyte mellan de gamla och de nya medierna inte var så dumt ändå.

Twingly gör entré och vips så ökade graden av interaktivitet mellan gammalt och nytt. Förmodligen till allas fördel.

Inte bara för att medielandskapet blivit mer demokratiskt, utan också för att bland världens alla (internetuppkopplade) människor finns det garanterat mer kunskap än det gör hos mängden av alla journalister. Inte för att racka ner på alla duktiga journalister, utan för att det följer av enkel matematik. Wikipedia är ett annat exempel på hur den kollektiva, självreglerande kunskapen överträffar ett fåtal experters som sätter ihop ett snabbt utdaterat uppslagsverk.

Fem myror är fler än fyra elefanter.

Det betyder givetvis inte att det inte finns mycket skräp i bloggosfären. För det gör det. Det är dock inget skäl att döma ut bloggosfären som sådan, utan det följer sannolikt av Sturgeon´s andra lag som menar att 90 procent av allt är skräp. Därför är det, nu kanske ännu mer än förr, viktigt att vara källkritisk.

Det senaste exemplet på hur gammelmedia lärt sig av och utvecklats i riktning mot bloggosfären är att de börjat bifoga hyperlänkar inuti den löpande texten. Way to go. Nu väntar vi bara på att de enskilda journalisterna öppet redovisar sina politiska sympatier, så man lättare kan ta ställning till vad som skrivs.

Svensk proffsboxning nere för räkning

2009-01-11T16:45:00.004+01:00

Den svenska kampsportspaternalismen fortsätter att skörda offer. Efter att ha förvandlat K-1 till kuddkrig, så har man nu slagit spiken i kistan för svensk proffsboxning genom att förlänga förbudet att ha riktiga matcher på svensk mark.

Lyckligtvis behöver man numer inte åka så långt för att se högkvalitativa kampsportsgalor. UFC 93, som är nästa gala, går av stapeln i Dublin.

En sjysst countdown går att se på deras hemsida.

Tillfälligt avbrott

2008-12-29T16:54:00.004+01:00

Är på tillfälligt besök i Xavier Sala-i-Martins hemland och kommer förmodligen inte skriva så mycket här ett tag framöver. Som av en lustig slump skriver jag istället på en miniuppsats om globalisering, fattigdom och ojämlikhet. För kanske kommer då ovan nämndas forskning komma till användning.

Tills vidare vill jag önska alla ett riktigt Gott Nytt År och ett snart återseende!

Mingelmackan

2008-12-19T21:18:00.005+01:00

Det är inte från Stureplan.se, men nästan. ;-)

Mina farhågor slog dessvärre in

2008-12-19T00:45:00.005+01:00

I våras så rasade kravaller i vårat grannland Danmark. I samband med detta så undrade jag om det snart var dags för Sverige. Forskare varnade för att det kunde ske.

Tyvärr så hamnade vi där tidigare än vad jag hade trott.

Uppdatering 12.07: Jag skyller på att jag var trött, men i natt när jag läste om kravallerna så missade jag helt kopplingen mellan kravallerna och de så kallade "autonoma". Som egentligen är en förskönande omskrivning för vänsterextremister. Lyckligtvis var Peter S-W mer vaken. Samtidigt påminns vi om hur media gullar med vänsterextremisterna. Istället för att kalla dem just för vänsterextremister och sätta rubriken därefter, så kallar man dem för "aktivister" eller "autonoma". Detta gör mig om möjligt ännu mer förbannad. Har skrivit om den stenkastande vänstern tidigare och även om medias hyckleri.

Uppdatering 21.11: Äntligen börjar media ta sitt ansvar. Rubriken är nu "Afa bakom bråken".

Är människor solidariska?

2008-12-16T14:32:00.003+01:00

Ett vanligt argument mot idén om nattväktarstaten är att utan statligt organiserade skyddsnät skulle helvetet braka lös. Folk skulle svälta och dö som flugor på gatorna. Är det så säkert? Blotta det faktum att detta är ett så pass frekvent förekommande motargument gör att man kan tvivla på det. Människor verkar uppenbarligen bry sig om de som är utsatta. Vilket även bekräftas empiriskt av att mitt under pågående finanskris så skänker människor otroliga summor pengar till bättre behövande.

Till skillnad från välfärdsstaten som (1) bygger på att man tvingar av människor resurser, och som (2) bygger på osund nationalism, så är detta utslag av äkta solidaritet som inte tar hänsyn till moraliskt irrelevanta nationsgränser.

Uppdatering 15 mars 2009: Generositeten håller i sig.

Sevärd dokumentär om Hugo Chavez

2008-12-14T23:41:00.004+01:00

Så här i juletider har de flesta fullt upp, men har ni en dryg timme över så rekommenderar jag denna intressanta dokumentär om Venezuelas karismatiska president Hugo Chavez. Särskilt kapitel fem och sju, som ger en intressant inblick i hans frikyrkliga ledarstil (är det en slump att hans TV-show Aló Presidente visas på söndagar?) och hur han hanterar kritik. Oavsett om det kommer från de egna leden, eller som en oskyldig fråga från en utländsk journalist.

Det är inte svårt att förstå att vänstern blir inspirerade av honom. Däremot är det svårare att förstå, efter sovjetmodellens kollaps, hur vänstern kan tro att den socialistiska utopin kommer fungera den här gången.

Säga vad man vill om Chavez, men humor har han. Fast det är tydligen svårt att vara både rolig och smart.

De lyckliga slavarna

2008-12-09T22:38:00.004+01:00

Vi har skapat ett hälsofascistiskt apartheidsamhälle, där rökare har blivit en andra klassens medborgare. Nu så här i vintertider när man en fredagskväll passerar en krog, så ser man stackrarna stå ute i snålblåsten och huttra. Inte utan att man lider med dem. Ena stunden föreslår man nollvisioner och andra sekunden att rökare ska betala särskilda licensavgifter. Tydligen måste man åka till andra sidan sundet för att hitta människor som reagerar mot att staten ska styra och ställa i vårt liv in i minsta detalj. I Sverige däremot verkar vi uppskatta när staten bestämmer åt oss.

Rökarna kostar ju samhället massa pengar menar förbudsivrarna. Snarare är det så att rökare kostar samhället mindre pengar än hälsofreaksen (för att inte nämna motionärernas klimatpåverkan..).

Ekonomen och den vanligtvis liberala Niclas Berggren har även han ställt sig på förbudsivrarnas sida. Han menar att eftersom ett paternalistiskt ingrepp ökar människors lycka så är det riktigt. Förutom de invändningar han själv tagit upp mot paternalism, så undrar jag var han menar att man ska dra gränsen? Med Niclas argument så kan man argumentera för allsköns social ingenjörskonst. För att travestera Kant så undrar jag med vilken rätt man kan behandla andra människor som medel till ett mål?

Personligen tjänar jag som icke-rökare på ett rökförbud. Nu är det lite trevligare att gå ut på krogen än det var förut. Fast man kan ju inte bara vara liberal så länge det gynnar en själv.

Ett föredöme bland politiker

2008-12-05T23:30:00.004+01:00

Eftersom jag inte är sen att gnälla på politiker, och gudarna ska veta att de ger mig många chanser, så tänkte jag idag lyfta fram en förebild:

Camilla Lindberg visar, återigen, varför hon är ett föredöme.

Bättre kan du Sanna

2008-12-04T22:05:00.009+01:00

SvD´s ledarbloggs nu flitigaste skribent Sanna Rayman får inte riktigt till det idag då hon kommenterar debatten kring den omde ba tter ade fil del nin gsla gen.

Hon menar att

Det vore synnerligen underligt om en borgerlig regering bestämde sig för att ge en lagstadgad del av äganderätten en käftsmäll.

Om upphovsrätten är en del av äganderätten, eller tvärtom ett statligt sanktionerat monopol som inskränker äganderätten, är just den frågan som det tvistas om. Utan att ta ställning i den frågan, så är det tydligt att Sanna avslöjar sin syn i och med sin formulering.

Floskler och plattityder haglar sedan vidare, tills hon med en analogi till cannabisrökning brister ut i följande:

Vad jag däremot inte kan förstå är när jag hör cannabisförespråkare tala ilsket om orättvisan i att jagas för hur de lever sitt liv.

Haschrökning är inte en livsstil. Fildelning är inte en livsstil. Strid och tala gärna för din sak, men är den saken olaglig, så måste du vara medveten om risken och beredd på rättssamhällets reaktion. Är du inte redo att ta konsekvenserna är det kanske bäst att du avstår från lagbrott.

Har man inte en liberal grundsyn som innebär att var och en borde få vara fria att göra vad de vill så länge man inte skadar någon annan, så kanske det är svårt att förstå cannabisrökarnas ilska. Eller fildelarnas för den delen.

Om haschrökning eller fildelning är en livsstil eller inte verkar helt irrelevant. Förmodligen skulle några miljoner rastafaris och kanske ännu fler fildelare inte hålla med Sanna om hennes analys, men helt klart är det i alla fall att respektive sysselsättning är en del av en livsstil.

Fildelare och cannabisbrukare är nog inte heller dummare än att de inser att olagliga sysselsättningar kan få konsekvenser. Men det är inte den plattityden som frågan gäller. Frågan är normativ.

Sannas slutsats är att man ska inte klaga, utan bara finna sig i rättsosäkra lagar:

Det är faktiskt inte svårt att undgå brev och skadeståndskrav från upphovsrättsinnehavare.
Det är bara att sluta fildela.

Återigen en ren plattityd. För vilken skyldighet har man att följa lagar man anser är omoraliska? Med vilken rätt ska diverse företag kunna kringgå grundläggande rättsprinciper? Med Sannas argument skulle man lika gärna kunna rättfärdiga apartheidpolitiken i det forna Sydafrika- Det är bara att sätta dig i din del av bussen.

Intetsägande etikprofessor

2008-11-30T17:07:00.007+01:00

I gårdagens Brännpunkt så ställer sig etikprofessorn Carl-Henrik Grenholm negativ till "alltför stora" löneklyftor. En inte alltför ovanlig åsikt i jantelagens förlovade land.* Han menar att inkomstskillnaderna måste "hållas inom en nivå som framstår som rimlig". Rimlig enligt vem?

Grenholm hänvisar till Rättvisan med stort R, som om det vore något självklart vilka löneklyftor som kan accepteras utifrån denna hänvisning. Även om han aldrig skriver det rakt ut så är det uppenbart att han lånat synen från Rawls och hans teori om rättvisa. Precis som Rawls så lämnar hans abstrakta resonemang ingen som helst konkret vägledning i den fråga han argumenterar kring. Om han anser att dagens löneklyftor är oacceptabla så vill man ju gärna veta vilka nivåer som är acceptabla och vilka som ska avgöra det.

Vidare är inte heller Rawls syn på rättvisa den enda. Nozick, exempelvis, har en annan syn på rättvisa. Dessutom så visar det sig att synen på vad som utgör en "rättvis" fördelning varierar med hur abstrakt frågan är. Kanske är det just därför Grenholm väljer att vara så pass abstrakt i sina resonemang. Rättvisa i Grenholms tappning förefaller vara något närmast metafysiskt. Vilket kanske inte är så konstigt då han disputerade i teologisk etik.

Nä, jag säger som LO:s nya chefsekonom Lena Westerlund:

Politiker kan inte bestämma över bonussystem i privata bolag. Det är upp till ägarna.

*Innan någon besserwisser påpekar att jante minsann inte är något typiskt svenskt, utan har sitt ursprung i Danmark, så gör jag det själv.

Vivi Linde lurar Doreen i SVT

2008-11-27T20:59:00.005+01:00

Bedragare och skojare finns det tyvärr gott om. Några av dem får av någon oförklarlig anledning gratis reklamtid i TV. Helt utan kritisk granskning givetvis.

För inte så länge sedan så blev Doreen Månsson i hennes program Doreen 21:30 påhälsad av ett så kallat "medium". Skojaren i fråga heter Vivi Linde och har med hjälp av hot reading tillskansat sig information om Doreen innan programmet spelades in. Lyckligtvis finns det människor som gör det jobb som SVT borde ha gjort och exponerar deras ljusskygga verksamhet.

Forskning och Fallskärmshoppning

2008-11-23T20:53:00.005+01:00

Eftersom jag förr i tiden ägnade mig åt fallskärmshoppning så kunde jag inte annat än uppskatta den torra, brittiska humorn i den här studien. Från den ansedda British Medical Journal:

Objectives To determine whether parachutes are effective inpreventing major trauma related to gravitational challenge.
Design Systematic review of randomised controlled trials. [..]
Results We were unable to identify any randomised controlledtrials of parachute intervention.
Conclusions As with many interventions intended to prevent illhealth, the effectiveness of parachutes has not been subjectedto rigorous evaluation by using randomised controlled trials.Advocates of evidence based medicine have criticised the adoptionof interventions evaluated by using only observational data.We think that everyone might benefit if the most radical protagonistsof evidence based medicine organised and participated in a doubleblind, randomised, placebo controlled, crossover trial of theparachute.

En tolkning av den satiriska studien är att det inte alltid är möjligt att använda sig av randomisering, dubbelblindning och placebokontroll när man vill studera något visst fenomen. Typfallen är vissa alternativmedicinska behandlingar och massage. Det går rimligtvis inte att ge en person placebomassage. En manuell terapeut måste också veta om den ger en riktig behandling eller ej. Slutsatsen av detta är inte att all forskning som inte når upp till den högsta evidensgraden är helt värdelös.

En annan felaktig slutsats är att eftersom det inte finns randomiserade och placebokontrollerade studier som visar den positiva effekten av att använda sig av en fallskärm när man hoppar ur flygplan, så kan man med samma logik använda sig av snake oil i någon av dess moderna tappningar. Felet med den slutsatsen är att många alternativa preparat redan har testats. Sällan till preparatens fördel. Dessutom kan vi med hjälp av grundläggande fysik dra slutsatsen att chansen att överleva ett fritt fall på några tusen meter inte är särskilt stor, medan exempelvis homeopati strider mot allt vi hittills vet om tillvaron.

Rothstein hypotesprövar

2008-11-18T15:11:00.010+01:00

Det har blossat upp en underhållande men märklig debatt mellan professor Bo Rothstein och Neo´s nya redaktör Mattias Svensson.

Förvisso var det klantigt av Svensson att dra sitt kuk-skämt, men jag förstår inte varför Rothstein vill, ursäkta en ännu sämre vits, suga på den så länge. Han baserar hela sin argumentation på detta faktum, istället för att bemöta Svensson i sak.

Värre är det kanske att Rothstein använder en debatt där han själv är part för att testa sin hypotes att bloggar har negativ inverkan på demokratin. Vi får hoppas att han vid andra tillfällen går lite mer vetenskapligt till väga när han hypotesprövar.

Uppdatering Ons 16.54: Via inslag.se ser jag att Malin Sandström på bloggen Vetenskapsnytt har formulerat samma kritik. Till skillnad från mig har hon också bemödat sig med att vara noggrann och pedagogisk.

Sära på kyrka och stat

2008-11-15T15:23:00.001+01:00

Det är sällan man helhjärtat instämmer med en debattartikel. Ännu mer otippat att man står på barrikaden tillsammans med Morgan Johansson (s).

Ändå borde deras förslag vara så självklart. Ta ifrån kyrkan den juridiskt bindande vigselrätten och låt dem ha kvar sina ceremonier och traditioner bäst de vill. Att vilja tvinga prästerna att viga samkönade par är en betydligt sämre lösning. Även om det inte är förvånande att det kommer från just Lars Ohly. Har man en faiblesse att tvinga andra människor så har man.

Nästa naturliga steg blir att tillåta polygami fullt ut.

Obamas första klavertramp?

2008-11-10T19:01:00.003+01:00

Det är nog få som inte är imponerade över att Amerika har fått sin första svarta president. Bara symboliken är anmärkningsvärd. Samtidigt hyllas Obama i närmast religiösa termer. Som om han vore politikens svar på Messias.

Fores chef Martin Ådahl konstaterar desto nyktrare att många kommer bli besvikna när han börjar omsätta den tjusiga retoriken till praktik. Möjligtvis har Obama redan gjort sin första verbala fadäs, då han kritiserar Danmark för att inte ta emot tillräcklig många flyktingar från Irak.

Även om han är klädsamt självkritisk så kvarstår faktum att USA har tagit emot pinsamt få flyktingar från Irak. Så städa framför egen dörr innan du gnäller på andra.

Dessutom är kritiken delvis missriktad. Via Gudmundson blir jag uppmärksammad på att Danmark aldrig haft större invandring än idag. Irak är inte det enda landet med flyktingar.

Uppdatering 22.45: Journalistiken når nya bottennivåer. Uttalandet från Obama var tydligen minst ett år gammalt (se mer hos Dennis). Så om någon har trampat i klaveret så är det TT, Ritzau och DN.

Mina spekulationer bekräftade

2008-11-08T16:25:00.002+01:00

I våras skrev jag ett inlägg där jag kritiserade de politiska slutsatserna som drogs av Sven Bremberg på Statens folkhälsoinstitut från en forskningsgenomgång kring depressioner och ekonomiska resurser.

Bland annat spekulerade jag i att det samband Statens folkhälsoinstitut hittade kunde vara dubbelriktat. Så till vida att de som led av depressioner också får en lägre inkomst. Det visar sig nu att man kan se ett sådant samband. Docent Niclas Berggren ger ett kort referat av studien på sin blogg.

Vilken slutsats kommer Sven Bremberg dra av denna studie månntro? Förmodligen inte att man ska bekämpa klassklyftor med cipramil.

(S)ocialdemokratiska illusionsnummer

2008-11-05T12:36:00.001+01:00

Politiker är experter på att trixa och fixa. Verkligheten kan bli förvrängd till oigenkännlighet när de varit i farten. Dessvärre fixar de inte sällan till problem som de själva varit med och skapat.

Lagen om anställningsskydd vet vi leder till att grupper av människor diskrimineras på arbetsmarknaden och blir utan jobb. Höga arbetslöshetssiffror ser å andra sidan inte så bra ut för politiker som vill vinna val.

När det inte är tillräckligt att trixa med statistik, så kan den kreativa politikern använda sig av högskoleantagningen som reglage för att sänka ungdomsarbetslösheten. Simsalabim- problemet borta!

Självaste Joe Labero skulle förmodligen bli impad av detta illusionsnummer.

Oroande utveckling

2008-11-02T09:54:00.004+01:00

När 94 procent av alla brott inte klaras upp så har staten misslyckats med sin mest fundamentala uppgift. Nämligen att skydda människors grundläggande rättigheter.

Jag har tjatat om det förr och jag gör det igen: Välfärdsstaten raserar kärnstaten.

Okunnig vetenskapsjournalistik från Bojs

2008-10-28T15:46:00.007+01:00

Här var man redan besviken på slarvig vetenskapsjournalistik och så kommer den flerfaldigt prisbelönta Karin Bojs och strör salt i såren.

I artikeln Ett paradigmskifte har ägt rum inom biologin är förvirringen total.

Hon refererar till nyheten att svält ger avtryck i fosters arvsmassa, som handlar om hur miljöfaktorer under fostertiden kan påverka vilka gener som aktiveras. Detta forskningsfält kallas också epigenetik.

I ingressen hävdas det att:

Förvärvade egenskaper kan faktiskt ärvas!

Vilket är svårt att tolka på annat sätt än att egenskaper som föräldrarna förvärvat innan befruktningen kan föras vidare. Detta intryck förstärks av att hon påstår att:

Lamarcks och Lysenkos förhånade påståenden verkar trots allt innehålla ett litet korn av sanning.

Men epigenetik har ingenting att göra med Lamarcks och Lysenkos märkliga påståenden. Vad detta "korn av sanning" och "paradigmskiftet inom biologin" består av är en gåta.

Uppdatering Tor 12.06: Emil Nilsson från tidningen Forskning och Framsteg skriver också om Bojs artikel: "En sak är säker; den forskning som Bojs refererar till har inte mycket med Lamark att göra [..] epigenetiken har inte skapat något nytt paradigm."

Uppdatering 2 Tor 12.34: Malin Sandström på bloggen Vetenskapsnytt har hittat en lista i tidningen Nature som menar att vill man hamna i dispyt så finns det ett par ord som lämpar sig extra bra. Överst på listan hittar vi lustigt nog orden "paradigm shift" och "epigenetic". Inte utan att man undrar om det var den artikeln som Bojs lät sig inspireras av..

Begränsad tid för karriärspolitiker?

2008-10-26T21:23:00.006+01:00

I USA så får en och samma president maximalt sitta två mandatperioder. Med tanke på risken för att George W Bush skulle kunna bli omvald en tredje gång, så får vi nog vara tacksamma för denna konstitutionella ordning.

Enligt ett referat av HAX så menar Camilla Lindberg, som var den enda som vågade trotsa partipiskan, att nya i riksdagen ofta är tuffare, eftersom "de har mindre att förlora än de som lagt halva sitt liv på en politisk karriär". Det ligger förmodligen mycket i det.

Om det stämmer så kanske det vore önskvärt att även begränsa den tid en person kan sitta i Riksdagen till maximalt två mandatperioder. Chansen att få våra Riksdagsledamöter att rösta igenom en sådan begränsning får väl tyvärr betraktas som minimal.

Varning för eget ansvar!

2008-10-19T20:51:00.011+02:00

Minns ni Göran Hägglunds uppmaning innan valet att man borde stänga ner de opinionsbildande myndigheterna? Jodå, vi minns även kritiken mot utnämningspolitiken. Det var andra tider då.

Nu har Läkemedelsverket slagit till med en kampanj mot den livsfarliga internethandeln av mediciner. Crimemedicine.com heter deras propagandasajt där man får se något pucko som ställt diagnos på sig själv och därefter köpt något suspekt på nätet. De poängterar förvisso att de inte har någonting "emot internethandel i sig". Och det var ju tur eftersom de annars skulle skjutit sig själva i foten direkt.

Istället förklarar de hur de tänker när de spenderar våra skattepengar:

I Sverige är vi vana vid att samhället[sic!] skyddar oss från sådant som är skadligt, och den svenska läkemedelsmarknaden är hårt reglerad och övervakad. För många existerar inte tanken på att läkemedel kan vara falska.

Bortsett från att man blandar ihop samhället med staten så kunde inte diagnosen vara mer korrekt. I Sverige är vi inte vana vid att ta eget ansvar och behöva tänka själva. Utan vi är allt för vana vid att staten är den som ska tänka åt oss och skydda oss från risker. Det är precis det som är problemet. Livet är en snitslad, vadderad bana och gör du något korkat så är det aldrig ditt eget fel.

Genom statliga propagandainsatser som denna så gör man således bara det problemet värre. Att ett monopol på läkemedelsförsäljning kan vara en bidragande orsak till denna näthandel är förmodligen otänkbart.

Action speaks louder then words

2008-10-17T14:53:00.003+02:00

Bloggrävar har garanterat inte missat SvD´s ledarbloggs följetong Youtubiana. Er andra vill jag tipsa om dessa små fascinerande nedslag i den politiska historien. Alltid intressant, ofta roligt och ibland också skrämmande. Som exempelvis när den tunna fernissan sprack och Lars Ohly visade sitt andra ansikte i direktsändning.

Här hittar ni de andra klippen.

Kan vi lita på vetenskapen?

2008-10-12T19:14:00.006+02:00

De som är skeptiska till vetenskap brukar säga att - ena dagen säger de en sak och nästa dag något helt annat. Det går aldrig att veta vad som är sant.

Om det inte vore för denna skepsis så skulle de nu också kunnat hänvisa till en vetenskaplig studie som delvis ger dem rätt. Det visar sig nämligen att av 49 flitigt citerade studier som alla publicerats i ansedda tidskrifter, så hade bara efter några år närmare en tredjedel av dem visat sig vara felaktiga eller överdrivna.

Forskarnas hypotes är att det existerar en motsvarighet till the winners curse: en teori inom ekonomi som säger att den som vinner, låt säga, en auktion tenderar att ha betalt ett överpris.

The Economist sammanfattar:

The same thing may be happening in scientific publishing, according to a new analysis. With so many scientific papers chasing so few pages in the most prestigious journals, the winners could be the ones most likely to oversell themselves—to trumpet dramatic or important results that later turn out to be false. This would produce a distorted picture of scientific knowledge, with less dramatic (but more accurate) results either relegated to obscure journals or left unpublished.

Detta hänger ihop med problemet som är känt som publication bias eller file-drawer effect, dvs. att icke önskvärda resultat inte ens skickas in för publicering. För att åtgärda denna problematik så har ett dussin prestigefulla medicinska tidskrifter infört en praxis att endast förregistrerade studier accepteras för publicering.

Problemen verkar alltså handla mer om det sätt forskning publiceras (eller ej) än den vetenskapliga metoden i sig. Att forskningsresultat kan visa sig vara felaktiga och senare korrigeras är snarare ett tecken på den vetenskapliga metodens styrka. Att människor kan bli förvirrade av motsägande vetenskapliga rön tror jag delvis kan förklaras med sensationslysten och slarvig vetenskapsjournalistik.

TKO i första ronden

2008-10-10T11:34:00.000+02:00

Den här matchen var över redan innan den började.

The Obama conspiracy

2008-10-05T22:44:00.008+02:00

Nu är jag varken särskilt insatt eller ens överdrivet intresserad av amerikansk politik. Däremot har jag stort förtroende för ytliga attitydundersökningar på nätet. Därför tog jag mig igenom denna, så jag kunde bli upplyst om vem jag ska heja på i det kommande valet på andra sidan Atlanten. Döm om min förvåning när det visar sig att jag är en Obama-supporter.

You have responded to 36 propositions. Based on the responses you provided, you are the closest to Barack Obama and you are the furthest away from Fred Thompson

Speciellt eftersom jag har tre procentenheter högre "substantive agreement" med Ron Paul.

Barack Obama
You are 35% more economic right
You are 1% more progressive
You have a substantive agreement of 60%

Ron Paul (withdrawn)
You are 8% more economic left
You are 34% more progressive
You have a substantive agreement of 63%

Inte konstigt att Obama leder i alla opinionsundersökningar när de är riggade till hans fördel. Det måste vara en konspiration.

Mindre smart av Timbro

2008-09-30T23:30:00.008+02:00

Ibland gör de på Timbro smarta utspel. Ibland blir det mindre lyckat. Som då den konservativa Roland Poirier Martinsson menar att "efter finanskrisen är nyliberalismen den farligaste fienden". Artikeln är förvånansvärt förvirrad, men jag nöjer mig med att ta upp några konkreta missförstånd.

Roland påstår att

nyliberalismen består i en renodlat ekonomistisk syn på samhället.

Det är dock falskt. Nyliberalismen eller libertarianism som denna idéströmning ibland också kallas, är framförallt en politisk ideologi som bygger på moraliska argument. Inte ekonomiska. En nyliberal förordar inte fria marknader främst för att man tror att det alltid ger det bästa utfallet, utan för att man anser att människors frihet i en ekonomisk kontext är en naturlig förlängning av människans handlingsfrihet i övrigt.

Roland menar att eftersom nyliberalismen är ofullständig så krävs det

Någon form av oberoende [sic!] moralsystem

Med "oberoende moralsystem" åsyftas förmodligen den moralkonservatism som Roland vurmar för. Han menar att

En sådan skapelse får emellertid inte plats i de socialistiska eller nyliberala teoribyggena.

Det är inte heller sant. De "nyliberala teoribyggena" tillåter dig att ha vilken moralisk uppfattning du vill. "En sådan skapelse" får alltså plats i allra högsta grad. Ända "inskränkningen" är att man inte har rätt att tvinga på andra just den moral man själv råkar omfamna.

Vidare menar han att

[nyliberaler] måste skapa en människa som vi hittills aldrig har sett.

Nej det måste vi inte. Det finns ingen motsättning mellan att vara nyliberal och samtidigt ha andra moraliska uppfattningar. Du kan mycket väl vara nyliberal och samtidigt anse att man bör skänka betydande delar av sina pengar till utsatta grupper i samhället. Du kan vara nyliberal och vegetarian. Du kan vara nyliberal och pacifist. Däremot är det svårt att förena nyliberalism med "en statskramande konservatism".

I ett ögonblick av självinsikt(?) skriver han att

Det är en del av en denna [värdekonservativa] världsbild att alla medlemmar av gemenskapen bör underkasta sig någon form av universell moral (vilket också är skälet att konservatismen alltid har ett så kort steg till intoleransen och ytterst fascismen).

Ett kort steg till intolerans och fascism låter ju inte så bra. Hur ska han som är uttalat konservativ ha det? Mot detta, som i mina öron låter ganska illa, ställer han då den hemska nyliberalismen:

En sådan attityd står i skarp kontrast till den nyliberala synen på moral: att det inte finns någon universell moral; att det står vem som helst fritt att forma sina egna livsregler; att det är anatema att kräva av andra att de också väljer samma värden.

Vad är problemet med att tycka att man inte har rätt att kräva av andra att de ska välja samma moral som en själv?

En möjlighet är förstås att Roland försöker bekräfta sin tes om att "ingen är mera trångsynt och brister mera i analysförmåga än en filosof som har bestämt sig". Samtidigt kan jag inte undgå att tycka att hans förvirring om grundläggande politisk ideologi är lite pinsam. Både eftersom han har doktorerat i teoretisk filosofi men också för att han jobbar på Timbro. Där om någonstans borde han kunna hitta litteratur som kurerar hans okunnighet.

Uppdatering Ons 01.10: Ser precis att Mattias Svensson också reagerat. Det är tydligen inte första gången Roland framför slafsig kritik mot liberalismen.

Uppdatering Tor 11.47: Nu har även Johan Norberg svarat. Samtidigt offentligör Mattias att han kommer lämna Timbro för att bli ny chefredaktör på tidningen Neo.

Slut på Dagens Nyheters gratisluncher?

2008-09-29T23:12:00.001+02:00

Förmodligen har ingen missat att Dagens Nyheter inlett ett samarbete med New York Times. Ja det är inte svårt att förstå New York Times. Eftersom deras texter ändå tenderade att hamna i DN´s tidningar, så måste det ju vara bättre att få betalt för det.

Men misströsta inte DN. Wikipedia är fortfarande gratis.

Snart i en riksdag nära dig

2008-09-28T10:38:00.003+02:00

Efter fekalieincidenten så trodde jag inte SSU kunde sjunka så mycket lägre. Ack så fel jag fick. Det tog inte många dagar innan en SSU:are hånade killen som blev ihjälsparkad på Kungsholmen och förklarade:

Att överklassen börjat döda varandra skiter jag blanka fan i. Hela debbaten är snedvriden. Bättre att den unga bourgoassien dödar varandra än att de som alltid riktar sitt våld mot arbetarklassen.

I en märklig strävan mot botten så försöker nu SSU Stockholm toppa detta genom att erbjuda blommor till de som påstår sig stå bakom förgiftningen på Svenskt Näringsliv.

Kanske är det här deras sätt att demonstrera "riktiga socialdemokratiska värden som klasshat och manshat".

Myten om det röda söder

2008-09-21T00:04:00.004+02:00

Peter Wennblad som gillar att klaga på slarviga bloggare tar åt sig en del av äran för att förändrat synen på ägande. Till och med på det "röda Södermalm" som han skriver, hyllas numer ägandet.

Problemet är bara att Södermalm inte är särskilt rött.

Vid val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige så består Stockholms kommun av sex valkretsar, varav Enskede-Södermalm är en. I den valkretsen får det "blå laget" hela 50.56% av rösterna till Riksdagsvalet, dvs en majoritet. Det "röd-gröna laget" får bara 44.69% av rösterna.

Så det är lite oklart varför bloggaren Peter klassar Söder som rött. Det kan väl inte vara slarv?

Chomskys syn på postmodernism

2008-09-20T21:31:00.003+02:00

När det kommer till filosofi så föredrar jag den analytiska traditionen, vilket artiklarna i Stanford Encyclopedia of Philosophy kan få representera. Språket är klart och tydligt, termerna preciserade och argumenten strukturerade och stringenta.

Så har vi den kontinentala traditionen som jag inte är lika förtjust i. Lite otippat hittade jag nyligen en meningsfrände i Noam Chomsky, som i denna läsvärda artikel formulerar mina tankar väl:

There are lots of things I don't understand -- say, the latest debates over whether neutrinos have mass or the way that Fermat's last theorem was (apparently) proven recently. But from 50 years in this game, I have learned two things: (1) I can ask friends who work in these areas to explain it to me at a level that I can understand, and they can do so, without particular difficulty; (2) if I'm interested, I can proceed to learn more so that I will come to understand it. Now Derrida, Lacan, Lyotard, Kristeva, etc. --- even Foucault, whom I knew and liked, and who was somewhat different from the rest --- write things that I also don't understand, but (1) and (2) don't hold: no one who says they do understand can explain it to me and I haven't a clue as to how to proceed to overcome my failures. That leaves one of two possibilities: (a) some new advance in intellectual life has been made, perhaps some sudden genetic mutation, which has created a form of "theory" that is beyond quantum theory, topology, etc., in depth and profundity; or (b) ... I won't spell it out.

Det betyder inte att det inte kan finnas idéer av värde hos dessa tänkare. Men om de och dess anhängare inte vill göra sig själva irrelevanta och förbli en liten elitistisk klubb för inbördes beundran, så bör de jobba på sitt språk. För som Esaias Tegnér så kärnfullt formulerade det redan i början på 1800-talet:

Vad du ej klart kan säga vet du ej:

med tanken ordet föds på mannens läppar:

det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

(m)akt korrumperar

2008-09-15T21:52:00.005+02:00

I en tänkvärd artikel med några år på nacken analyserar Mattias Svensson vad som händer när politiker kastar bort sina idéer. Redan då hade nämligen Reinfeldt börjat avveckla frihetsdimensionen i moderaternas profilfrågor.

Vad som är mer skrämmande är att denna principlöshet och ideologiska vilsenhet börjat krypa ner i ungdomsförbunden. För knappt ett år sedan skrev Niklas Wykman en märklig debattartikel där han tog avstånd från "nyliberalismen", pratade sig varm för jämställdhet och klagade på det "orättvisa Sverige". Han klagade på SSU (så klart) och ansåg att de under många år av socialdemokratiskt regeringsinnehav hade blivit "ett maktens ungdomsförbund".

Så ironiskt att det gick ännu snabbare för Muf och Niklas Wykman att hamna där.

När alla ungdomsförbund demonstrerade för demokrati så avstod Muf.

När alla ungdomsförbund och deras ledare ska delta vid den här mandatperiodens viktigaste demonstration, så är Niklas Wykman upptagen med annat. Efter tjat så skickar Muf en ersättare i sista stund.

Hur kunde det bli så här? Delvis är det en konsekvens av att vara principlös. Delvis handlar det om att ungdomsförbunden är ett sätt att göra karriär. Och eftersom moderaterna nu sitter på Regeringsmakten så gäller det att tidigt visa att man är villig att rätta in sig i leden. Det blir nämligen så jobbigt att hantera de som trilskas.

Muf: "ett maktens ungdomsförbund".

Realist eller idealist?

2008-09-11T22:37:00.005+02:00

Återigen har debatten om man bör stödja Alliansen eller inte blossat upp bland liberaler i bloggosfären. I ena ringhörnan har vi de som anser att Alliansen har svikit sina kärnväljare och i för stor utsträckning rört sig i oliberal riktning. I andra ringhörnan har vi de som tycker att vi bör rösta borgerligt ändå, eftersom alternativet är ännu värre.

Förmodligen tycker de som anser att man bör fortsätta att stödja Alliansen att de har en mer realistisk syn på tillvaron, och att personer som Norberg, Mattias Svensson osv i någon mån är idealister.

Nu är det dock ett matematiskt faktum att en individs röst är försumbar. Ur det perspektivet är det mer naivt att tro att ens röst på Alliansen betyder någonting. Realisten är den som inser sin individuella rösts meningslöshet och istället agerar utifrån sitt samvete.

Vill ni fortfarande sälja er billigt till Alliansen- be my guest.

Uppdatering Lö 22.45: Hittade precis en gammal artikel av Freakonomics-grabbarna som också behandlar frågan.

Föredömet Gaddafi?

2008-09-10T21:50:00.001+02:00

Libyens ledare Muammar al-Gaddafi lovar att införa kapitalistiska reformer i sitt land och vill införa något som påminner lite om en nattväktarstat. Pengarna från oljeutvinning vill han, i en anda av folkkapitalism, ge direkt till folket. Han varnar för att så länge en statlig myndighet administrerar pengarna så kommer de bara försvinna ner i korrumperades fickor.

Från att härbärgerat terrorister, förespråkat islamsk socialism och så sent som för två år sedan ha uppmanat sina anhängare att mörda dem som förespråkade politisk förändrig, till att bli hardcorekapitalist är tvära kast. Hoppas innerligt att han snart ger sitt folk motsvarande politiska friheter också.

För på den fronten lämnas det mycket övrigt att önska.

Följ ditt eget samvete, inte andras

2008-09-07T12:47:00.003+02:00

Chefen för FN:s klimatpanel IPCC, Rajendra Pachauri tycker att vi som enskilda individer och för klimatets skull bör minska vår köttkonsumtion. Det tror jag är en verkningslös strategi för att komma tillrätta med klimatproblematiken. Som jag påpekat tidigare är det meningslöst att sätta vår tilltro till en liten minoritets dåliga samveten.

Istället bör man hantera det som en negativ externalitet och på så vis göra det kostsamt att bidra till klimatproblemen. Norberg och Millarp är inne på samma spår i den nyligen publicerade artikeln Ett sällan uppmärksammat klimatproblem.

Det brukar vara effektivare när det svider i plånboken, än när det svider i samvetet.

Dålig tajming

2008-09-03T15:00:00.003+02:00

I morgon ska Fredrik Stenhammar, doktorand i folkrätt, disputera med en avhandling som är tänkt att visa att det var "juridiskt oantastligt" att frysa somaliasvenskarnas tillgångar.

Idag, blott en dag innan disputationen så slår EU:s domstol fast att den förordning som gjorde att somaliasvenskarnas tillgångar kunde frysas var ogiltig.

Nu blev det med ens lite lättare för Gregor Noll att opponera, men gladast blir nog vi som tycker att rättssäkerhet borde gälla alla.

Den bästa dagen i mitt liv

2008-08-16T17:15:00.008+02:00

För en gångs skull så kan man utan att blinka instämma i klyschorna man hört.

I måndags blev jag nämligen pappa till vår underbara dotter Marie.

Det är en fantastisk och omvälvande upplevelse som är svår att beskriva med ord. Jag tror det behöver upplevas för att förstås.

Detta har redan inneburit förändringar i vardagen, inte minst en viss brist på sömn. Som ni säkert förstår kommer också mitt eget skrivande här på bloggen bli lidande. Förmodligen kommer jag fortfarande skriva inlägg då och då, men ett tag framöver kommer inläggen komma mer sällan. Inte för att jag skrev så jätteofta förut heller. Men ändå.

Då jag hoppas kunna fortsätta att följa bloggosfären så kommer jag under den här tiden ge lite rekommendationer uppe i högra hörnet till sådant som jag finner extra läsvärt. Eftersom det känns fånigt att skriva ett nytt inlägg där man bara skickar någon vidare till en annan sida. Utöver det så kan man med fördel följa alla andra utmärkta bloggar som jag länkar till på högersidan.

Om det dyker upp någon ny läsare, samt med en viss risk för att uppfattas som självgod, så tänkte jag fräckt fiska upp och länka till en radda av mina egna lite äldre inlägg nedan:

Tveka inte att lämna en kommentar om du instämmer eller om du inte håller med.

På återseende!

Vilse i den nationalekonomiska pannkakan

2008-08-10T11:25:00.003+02:00

Skatter kan för nationalekonomer vara ett instrument för att korrigera för negativa externaliteter, olika kostnader som drabbar andra som inte var direkt involverade i det ekonomiska beslutet. Principiellt accepterar jag det synsättet. Till skillnad från mig så menar vissa att det per definition inte finns några marknadsmisslyckanden, eftersom allt i idealtillståndet bara är resultatet av människors fria handlingar.

Även i praktiken finns det fall som legitimerar statlig inblandning. Faktum är att hela idén bakom nattväktarstaten bygger på att man inte tror marknaden kan skapa rättvisa och säkerhet för alla. Även den globala uppvärmningen kan ses som ett exempel på marknadsmisslyckande.

Samtidigt är jag skeptisk till den anda av social ingenjörskonst där alla utfall som inte stämmer överens med de nationalekonomiska modellerna ska korrigeras med skatter eller statliga ingrepp. I två inlägg argumenterar således Fil dr Jonas Vlachos för skatter som han anser staten borde återinföra. I det första inlägget visar han att när familjeföretag går i arv så är inte alltid arvtagarna så bra företagsledare, vilket leder till kapitalförstörelse och effektivitetsförluster. Därför borde staten återinföra arvskatten.

Som den nationalekonomiska oskuld jag är har jag inget moraliskt problem med "effektivitetsförluster". Däremot så poängterade jag i kommentarsfältet att om man nu ska återinföra arvsskatten, så måste man givetvis också återinföra gåvoskatten. Detta höll dr Vlachos med om.

Statliga ingrepp har som bekant också baksidor. Så min följdfråga var då om det verkligen är önskvärt att bestraffa altruistiskt beteende? Skickar man då inte helt fel signaler till samhället?

Den frågan har fortfarande inte besvarats.

En bild säger mer än tusen ord

2008-08-08T02:17:00.007+02:00

Trots att Ingvar Åkesson försöker blanda bort korten. Två gånger. Tur att man lärde sig som liten att man aldrig ska lita på någon som ljuger.

Notera också det kreativa språket: "en datareduktion kommer att genomföras vid samverkanspunkterna" för att leda tanken bort från vad frågan egentligen handlar om. Lyckligtvis finns det kompetenta jurister som tar sig tid att reda ut några av begreppen. Ni vet det där jobbet som gammelmedia borde ha gjort.

Återigen visar bloggosfären, förlåt jag menar bloggsörjan sin överlägsenhet.

Ibland är det kul att sparka på de som redan ligger

2008-08-05T13:15:00.007+02:00

Tror ni någon kommer anta utmaningen? Sanna Rayman verkar tro det. Jag skulle inte hålla andan.

Min kristallkula säger mig att det blir vinst på walk over.

Uppdatering Ons 15.27: Än så länge så verkar det som min kristallkula fungerar.

Freud kanske inte hade så fel ändå?

2008-08-03T17:39:00.004+02:00

Enligt psykoanalysens fader Sigmund Freud så har vi människor en mängd försvarsmekanismer för att skydda psyket från saker som vi inte riktigt vill ta itu med. Exempelvis kan en homosexuell förtränga sin läggning och istället kompensera detta genom att agera överdrivet heterosexuellt. Som ex-senator Larry Craig och alla andra män som hade sex med andra män samtidigt som de ivrigt förnekade sin homosexuella läggning.*

När Dr Alfred Kinsey släppte sin forskningsrapport på manlig sexualitet blev det stor uppståndelse. Framförallt då den slog fast att 46 % av männen någon gång under sitt vuxna liv hade reagerat sexuellt på personer av båda könen och att så mycket som 37 % av männen hade minst en homosexuell erfarenhet. Ett metodologiskt problem med Kinseys studie var att den byggde på frivilliga intervjuer vilket kan antas bidra till självselektion och ett icke-representativt urval.

Denna studie (pdf) är inte lika lätt att avfärda. Den bestod av en grupp homofobiska män och en grupp icke-homofobiska män som man lät kolla på både heterosexuell och homosexuell pornografi, samtidigt som man mätte omkretsen på penis. Alla reagerade fysiskt på den heterosexuella pornografin, men enbart de med uttalat negativa känslor mot homosexuella blev upphetsade av homosexuell stimuli!

Betyder detta att Freud var en vetenskapsman och att han teorier är vetenskapliga? Nej, skulle jag säga. Nu vet vi bättre. Det hela förklaras nog av det gamla ordspråket:

Även en blind höna kan hitta ett korn.

*För en annan rolig och mycket explicit illustration se denna sanslösa seriestrip.

Det vita arbetet kostar oss över 1000 miljarder kronor per år

2008-07-31T15:48:00.003+02:00

I DN läser jag att hantlangarna från Riddar Katos borg har gett sig på några stackare i stockholmsområdet. 686 företag har upptaxerats med totalt 1,9 miljarder kronor. Svartarbete "beräknas kosta staten stora pengar i uteblivna skatteintäkter i form av moms och arbetsgivaravgifter" skriver de.

Det går också att formulera som att allt vitt arbete + moms kostar alla svenskar (i runda slängar) 1 155 miljarder kronor varje år.

Det är skillnad på antioxidanter och antioxidanter

2008-07-31T13:08:00.005+02:00

Även om jag i praktiken inte är särskilt bra på att följa kostråd och den kunskap som finns, är nutrition ett ämne som intresserar mig. Inte minst på grund av min faiblesse för mögliga ostar och gräddiga såser har jag försökt följa den intressanta diskussionen kring just fet mat och dess eventuella nyttighet.

Det blir nämligen så mycket lättare att efterrationalisera sin dåliga disciplin om man kan hänvisa till lite forskning.

Den alltid lika utmärkta tidningen The Economist hade nyligen en läsvärd artikel om vilken kost du bör äta för att optimera dina kognitiva förmågor. De går igenom en nyligen publicerad studie (pdf) där Dr Gómez-Pinilla går igenom och analyserar inte mindre än 160 studier, där man undersökt olika födoämnens effekt på hjärnan. Vissa födoämnen visar sig vara lika effektfulla som medicinska preparat!

En av rekommendationerna är att vi bör äta mer antioxidanter. Inget fel i det, men samtidigt bör man vara medveten om att det är skillnad på antioxidanter och antioxidanter. När antioxidanter kom i ropet så var inte hälsokostaffärerna sena att slå mynt av dessa rön genom att börja sälja antioxidanter i tablettform. Problemet är bara att antioxidanter i tablettform inte har någon vetenskapligt påvisbar effekt. För att citera SBU´s slutsats från deras stora systematiska litteraturgenomgång där man granskade c:a 1 300 studier:

Det finns däremot inte ett vetenskapligt underlag som visar att tillägg av antioxidanter, utöver de som finns i en balanserad kost inkluderande frukt och grönsaker, skulle kunna förebygga sjukdom. De hypoteser som finns om detta återstår att vetenskapligt bevisa.

Så skippa tabletterna och tugga istället i dig mer frukt och grönt. Om man vill komplettera och ge sin hjärna bra intellektuell näring så lägg istället pengarna på en prenumeration på The Economist.

Rostade snöbollar och socialliberala nyliberaler

2008-07-27T22:16:00.003+02:00

Föreställningen om en icke-totalitär kommunism får mig att tänka på rostade snöbollar.

Detta lär ha sagts av den polska filosofen Leszek Kołakowski. Osökt gick tanken till detta citat när Lennart Regebro förklarar att han är en "socialliberal nyliberal".

Det hela bottnar i Regebros gamla käpphäst om att frihet utan möjligheter inte är någonting att ha och att det negativa frihetsbegreppet är en "abstrakt, meningslös teoretisk frihet". Det är tyvärr lite oklart vad som egentligen är problemet. Jag tror ingen förnekar att man kan tala om både negativ och positiv frihet, men det verkar inte som Regebro använder begreppen som de vanligtvis förstås. Istället för att prata i termer av ospecifika "handlingsmöjligheter", så brukar man med positiv frihet syfta på den mer specifika möjligheten att realisera sin potential. Även på möjligheten att delta i den demokratiska processen, med vilken samhället styrs. Olika tänkare har använt begreppet på lite olika vis, men om vi begränsar oss till det politiska frihetsbegreppet så brukar den positiva varianten främst förespråkas av socialister, kommunister och socialliberaler. Den hugade kan med fördel ta del av artikeln på Stanford Encyclopedia of Philosophy för en fylligare utredning.

Begrepp kan ses som språkliga verktyg som ska underlätta tänkande och kommunikation. Givet det och att begreppet i fråga noga definieras, har jag inget problem att acceptera begreppet positiv frihet. En del av problematiken härrör från det faktum att många negativa friheter kan omformuleras till att låta som positiva friheter och vice versa. Detta försöker Regebro göra en stor poäng av. Det är dock mest semantiska övningar. Ur det perspektivet är både den positiva och den negativa aspekten av frihet att betrakta som "abstrakta" och "teoretiska". Om de också är meningslösa ligger förmodligen i betraktarens ögon.

Den intressanta frågan blir vad man förespråkar i praktiken. Jag har inget problem att acceptera utökade handlingsmöjligheter så länge det inte sker på bekostnad av andras negativa frihet. Negativ frihet, inte minst i form av ekonomisk frihet tenderar nämligen att ge människor mer handlingsmöjligheter.

Vad Regebro förespråkar i praktiken med sitt positiva frihetsbegrepp är dessvärre höljt i dunkel.

The sad state of swedish liberalism

2008-07-23T12:08:00.008+02:00

Då jag är med i liberala studenter så får jag hem en liten tidning som heter Radikalt forum. I senaste numret funderar Joakim Storeide kring varför andra ungdomsförbund hade så lite fördomar om LUF:are. Är vi identitetslösa undrar han? Jag tror han är något på spåren.

Låt mig återge ett litet urval ur ovan nämnda tidning för att ringa in problematiken. I en krönika argumenterar Gustav Nordin för att "tillgänglighet är frihet" och talar sig där varm för statligt organiserad handikappolitik. Vilket implicit bygger på en tämligen problematisk frihetssyn där frihet inte längre betyder frånvaro av tvång, utan tillgång till andras resurser.

I en annan artikel så argumenterar Eric Wahlberg och samma Gustav Nordin som ovan för lagen om hets mot folkgrupp och mot LUF´s egna handlingsprogram. Med andra ord så tycker de att det är önskvärt med diffusa inskränkningar i yttrandefriheten.

Ingen mindre än självaste Ordföranden för LUF Storstockholm, Christoffer Fagerberg landar i en märklig krönika i slutsatsen att vi bör göra motstånd om staten ytterligare vill utöka övervakningen. I FRA-frågan däremot tycker han "tyvärr" att vi måste "gilla läget". Så moget.

Helena Hellström Gefwert ondgör sig i en debattartikel över att vi ser få kvinnliga toppar i näringslivet och passar i samma artikel på att hylla Claes "bojkotta Fotbolls-VM" Borgström. Ni vet han som anser att Bildt kränker mänskliga rättigheter för att han inte skakar tass med tillräckligt många kvinnor när han är utomlands. Borgström tillhör även skaran som anser att män har en kollektiv skuld för mäns våld mot kvinnor och således bör betala en särskild "mansskatt".

Glöm förebilder som Mill, Bastiat, Nozick och Hayek. För dagens "liberaler" är det kollektivistiska sossar som gäller.

När slutligen Linda Nordlund, som kandiderar till förbundsstyrelsen, blir intervjuad så berättar hon att hon har en riktig hjärtefråga som hon inte tänker kompromissa om. Nämligen "queerperspektivet inom jämställdhetspolitiken"..

Visst kan man ha alla dessa åsikter ovan. Med en stor portion god vilja kan man kanske även tycka att det är liberalt. Men jag förstår inte namnvalet på tidningen. Min 91-åriga mormor är mer radikal.

Ris och Ros till Neo

2008-07-19T15:24:00.010+02:00

En lördag i februari stod jag och skulle köpa Racletteost nere i Hötorgshallen. Bredvid mig stod Petter Olofsson från Neos redaktion och var liksom mig i konsumtionstagen. Han skulle köpa fläsklägg. Jag nämnde att jag var en nöjd prenumerant på tidningen, men att en sak plågat mig länge. Nämligen vem som skrev pricksäkra kåserier på sista sidan och som dolde sig bakom pseudonymen Tryffeln.

Jag var ju helt säker på att det måste vara Gudmundson, men Petter skakade på huvudet och sa att jag gissat fel. Märkligt tänkte jag, Gudmundsons stil är i det närmaste oefterhärmlig. Inte minst hans fenomenala förmåga att inleda en text på ett tema, återknyta till inledningen på slutet, där han då också lyckas få fram sitt budskap utan att alltid ha skrivit det rakt ut. Vem mer behärskar denna konst undrade jag. I några månader fick jag sväva i ovisshet, sen damp senaste numret av Neo ner i brevlådan.

Däri kunde man läsa ett utmärkt reportage om Sveriges tämligen misslyckade regionalpolitik. Exemplifierat med fiaskot på Gotland, där kommunalpolitikerna fick 66 miljoner kronor för att skapa 400 jobb och 40 företag.

Det blidde inte en tumme.

Nästa gång någon kommer och tjatar om marknadsmisslyckanden så ska jag be dem läsa artikeln ovan och påminna dem om att det också finns något som kallas "government failure".

Numrets lågvattenmärke stod Ann-Sofie Dahl för. I en mycket märklig hyllningsartikel till Neokonservatismen försöker hon övertyga oss om att tidskriften The Economist sprider konspirationsteorier, att vi absolut inte kan skylla fiaskot i Irak på Bushs neokonservativa rådgivare, men däremot så är det givetvis deras förtjänst att det är bättre där nu. De stackars neokonservativa har bara blivit utsatta för onda feltolkningar.

Jag ger inte mycket för den slentrianmässiga anti-amerikanismen man ofta stöter på i svenska medier, men slentrianmässig och onyanserad apologetik är precis lika illa. Låt mig bjuda på några talande citat:

En demokratisk och fri värld under amerikanskt ledarskap vore bättre och säkrare för alla; och inget USA behöver be om ursäkt för.

För alla? Fråga de efterlevande av atombomberna eller de som dött i Irakkriget vad de tycker om amerikanskt ledarskap.

Även om man kan argumentera för att ett amerikanskt ledarskap är det minst dåliga alternativet och att föredra framför ett kinesiskt eller ett ryskt, så är det långt ifrån oproblematiskt med ett ledarskap som återinfört tortyr. Vilka signaler skickar det till andra länder?

Den absoluta övertygelsen att demokrati, frihet och mänskliga rättigheter måste komma alla människor till del, oavsett var på denna planet de råkar befinna sig, är kanske de allra mest utmärkande draget för neokonservatismen.

Se där. Jag förmodar att Guantanamo bay inte finns med på Ann-Sofie Dahls världskarta. Alternativt har hon en selektiv uppfattning om vem som förtjänar att omfattas av mänskliga rättigheter.

I slutet av artikeln försöker hon leda i bevis att det inte funnits en neokonservativ "så långt ögat kunde se i gruppen av topprådgivare kring presidenten..". Beviset är nästan oemotståndligt i sin enkelhet: Donald Rumsfeld, Dick Cheney med flera har aldrig utgett sig för att vara neokonservativa, därför är de inte heller det! Tänk vad lätt man kan göra det för sig. Synd bara att med samma logik så är inte organisationer som FARC, Hamas och Hizbollah att betrakta som terrorister.

Nämnde jag att Tryffeln avslöjade sin riktiga identitet i detta nummer? Gissa vem, innan du kollar.

Något är mycket snett

2008-07-16T18:40:00.005+02:00

När en person får tre års fängelse för att ha förmedlat arbetskraft till bärplockning. Vem är offret i detta hemska "brott"? Vem har skadats?

Arbetsförmedlaren fick alltså nästan lika långt fängelsestraff som styvpappan som stampade ihjäl ett treårigt barn fick av tingsrätten. Han fick tre och ett halvt år. Tre och ett halvt år! För att ha tagit livet av en helt försvarslös liten människa. Påföljden förlängdes förvisso av hovrätten till fem år. Men ändå. Proportionerna mellan handling och påföljd i dessa båda fall är fortfarande helt uppåt väggarna.

Jo visst kan någon invända, men straffen skärps faktiskt nu mot våldsbrott. Ta exempelvis en av de inblandade i Riccardomålet, som för flera fall av grov misshandel fick sitt straff förlängt från 80 timmars ungdomstjänst till hela 100 timmars ungdomstjänst.

Där satte samhället verkligen ner foten och visade var skåpet ska stå.

Forskningen framför allt?

2008-07-14T13:11:00.003+02:00

Det är en sak att vara positivt inställd till forskning och vetenskap, men nu går ett knappt dussin läkare över gränsen för vad som är acceptabelt. Kortfattat propagerar elva läkare för att de ska kunna få utföra sina experiment på människor som inte kan ge sitt medgivande.

Hej Dr Mengele.

Nu tror jag ni fått prioriteringsordningen helt fel. Andra människor är inte era eller några kollektiva ägodelar som ni ska kunna få utföra er forskning på enligt eget gottfinnande. Hur fina och ädla motiv ni än påstår er ha. En människa måste alltid ge sitt uttryckliga samtycke till varje form av ingrepp som ingår i kliniska prövningar och går inte det bör defaultläget vara att människans integritet är helig. En människa får aldrig behandlas som enbart ett medel för ett mål (för att travestera Kant).

Förslagsvis befriar vi dessa elva läkare från sina läkarlegitimationer eftersom de så tydligt visat att de inte har förstått den mest grundläggande läkaretiken så som den uttrycks i Helsingforsdeklarationen.

Socialdemokraterna och klyftorna

2008-07-06T18:44:00.004+02:00

Det ska erkännas att så här i sommartider så ligger jag mycket hellre i en vilstol och läser en god bok än sitter framför datorn och skriver blogginlägg. Så medan både kreativitet och produktivitet går på lågvarv tänkte jag tipsa om ett par läsvärda inlägg om (s) och klyftorna.

Vem vet, kanske kommer någon socialdemokrat förirra sig in på min blogg? Även de borde få sig något matnyttigt tycker jag. För förmodligen lever de i villfarelsen att det parti de röstar på ger minskade klyftor.

Så är dock icke fallet, vilket Daniel Waldenström skriver om här. I ett annat inlägg förklarar han varför detta är fantastiska nyheter för Mona Sahlin.

Vilka ska man då rösta på om man vill ha minskade klyftor? Alliansen?

Ja det verkar som det.

Talande tystnad

2008-07-03T22:29:00.003+02:00

Med anledning av mödomshinneoperationer skriver Paulina Neuding läsvärt kring olika måttstockar för jämställdhet.

Varför hör man inte högljudda protester från våra svenska feminister mot dessa och dylika medeltida seder? Eller har jag bara missat dem?

Kanske är de upptagna med att försöka bli inkvoterade i börsstyrelser.

Skrämmande ignorans

2008-06-29T11:28:00.002+02:00

Man blir lite mörkrädd..

Det sägs att folket får det styre de förtjänar. En hel del tyder på det. Tråkigt bara att även de som inte är fullt lika ignoranta som de ovan får lida på grund av någon annans ignorans.

Demokratins baksida förmodar jag.

Post-FRA: vad göra?

2008-06-27T18:29:00.006+02:00

Nu när röken börjat lägga sig så borde man fundera på vad som är nästa steg. Går det att göra något konstruktivt, och i så fall vad? Var ska man som liberal vända sig idag när det inte finns några liberala Riksdagspartier?

Först och främst vill jag slå fast att även om jag är besviken på Federley, så tar jag bestämt avstånd från alla hotfulla inlägg och slikt som folk skickat till honom. Det är en sak att vara arg och besviken, det har man all rätt att vara och uttrycka. Men det finns ingen ursäkt att ta till ovett. Dessutom, som Patrick Krassén poängterar, så kommer knappast alla hatiska kommentar från de som röstade på honom. Med all sannolikhet kommer en betydande del av främst de anonyma kommentarerna från olika vänstermänniskor som redan hatade allt han stod för och som nu ser sin chans att sänka honom.

Förespråkare för Miljöpartiet menar nu att de är det enda liberala partiet i Riksdagen. Ja de hamnade rätt i den här frågan, men det finns fler frågor som är viktiga, även om integritetsfrågan smäller högt. Andra anser att Piratpartiet är det enda alternativet. Tyvärr, säger jag, ni är fortfarande ett enfrågeparti.

Johan Norberg har bestämt sig för att bli soffliggare, medan Niclas Berggren tycker att man bör odla sin cynism och rösta på Alliansen ändå nästa val, eftersom de trots allt förblir det minst sämsta alternativet. Tja, eftersom hans röst i praktiken är helt försumbar och om man då ska dra hans cynism till sin logiska slutpunkt, så borde han väl avstå från att rösta helt och hållet?

Ett alternativ är förstås att rösta på det parti som Louise P anser inte orkar "släpa sig från debattforumen"; nämligen Liberala Partiet. Fast vad hindrar exempelvis Louise, eller andra namnkunniga liberaler från att engagera sig mer? Kanske är det, för att citera Per Bylund, liberalismens förbannelse "att utpräglade individualister tenderar att dra åt olika håll och att det gemensamma målet därmed kan bli lidande"? Eller så kanske man är rädd för att själv bli förvandlad till ett monster ju mer man håller på med politik? Eller, hemska tanke, en ryggradslös karriärist likt de som nu försöker två sina händer.

I FRA-frågan sätter jag nu min tilltro till juridiken och Europadomstolen. Läs gärna Jur dr. Mårten Schultz betraktelse i den frågan. Kommer det, ~~precis som i Vaxholmsfallet, visa sig att det är EU som kommer till liberalernas räddning?~~ Även om det finns saker som inte är bra med EU, så är det något att begrunda för alla EU-skeptiska liberaler där ute.

Uppdatering: Europadomstolen är inte en del av EU, som man kan få intrycket av när man läser det jag skrev ovan. Tack till mina vakna läsare som uppmärksammade mig på det.

I stort som i smått

2008-06-24T17:57:00.003+02:00

Att Riksdagsledamöter, med få undantag, främst agerar i sitt egenintresse och inte i folkets har FRA-spektaklet visat med all önskvärd tydlighet. Därför blir jag inte heller särskilt förvånad när Mattias Svensson uppmärksammar mig på att Riksdagsledamöter är simpla tjuvar: En gång hade vi 200 vackra muggar med kronor på. Efter en vecka i tjänst med de muggarna hade 193 av de 200 försvunnit, och efter ytterligare en vecka fanns ingen mugg kvar.
Några kaffemuggar är väl inget att gnälla över kan man invända. Förvisso. Kanske kan en stundande löneförhöjning leda till att stackrarna fortsättningsvis kan köpa sig sina kaffemuggar.

Däremot är det mer anmärkningsvärt att den politiska eliten förra året såg till att tillskansa sig mer än en miljard i partistöd på skattebetalarnas bekostnad. En ökning med mer än 40 procent sedan 2000, som i ljuset av det låga förtroendet för de etablerade partierna framstår som helt orimligt.

Dagens läxa är att den principlöshet som visar sig i det lilla, visar sig förr eller senare i det stora. Ett skäl gott som något att statens makt bör vara utformad så att den kan falla i din värsta fiendes händer.

En sorgens dag

2008-06-19T01:26:00.004+02:00

I kväll satt jag och lyssnade på debatten i Riksdagens åhörarsal innan de röstade igenom FRA-lagen. Vilket patetiskt spektakel. Hade debatten tagit plats på ett nätforum så hade man efter varje anförande kunnat påpeka att det som sas i stort sett bara var en lång radda argumentationsfel. Det målades upp halmgubbar, det var falska dilemman, irrelevanta påståenden och märkliga känsloargument. Inte minst då man argumenterar som om två fel blir ett rätt. Att någon i Alliansen faktiskt svarade på en fråga rakt upp och ner tillhörde ovanligheterna. Om det är så här Riksdagsdebatterna brukar gå till så undrar jag hur de står ut.

I kväll ökade mitt politikerförakt i allmänhet, och i synnerhet efter sveket från Federley som jag hjälpte till att rösta in i Riksdagen förra valet. I tron att han var en principfast liberal som värderade den personliga integriteten.

Jo tjena..

Det som gör att jag tappat all respekt för honom är hans lilla välregisserade teaterakt dagen innan där han "kräver" en återremiss, bara för att nästa dag säga ja till precis samma lag med lite kosmetika. Det visade sig också att det inte var Fredrick Federley och Annie Johansson som var hjärnan bakom det hela, utan idén med återremissen kom förmodligen från Folkpartiet från början. Det var ett försök att rädda deras ansikten bland de liberaler som röstat på dem, så det skulle se ut som de hade civilkurage. Var det någon som gick på det så kan ni räcka upp en hand. Tänk att bara en endaste person i Alliansen hade ryggrad nog att stå upp för sina övertygelser och stå emot grupptrycket.

Är det inte också otroligt ironiskt att Alliansen vill ha en civilkuragelag? Med ett undantag för Riksdagsledamöter kan man förmoda.

Nu står vi här med en lag som kränker den personliga integriteten, som kan vara oförenlig med "Europakonventionens förbud mot intrång och skydd av brevhemligheten". En lag som ändå inte kommer hjälpa till att fånga de fula fiskar man vill fånga, men som gör meddelarskyddet och källskyddet till ett skämt. Tanken går till Foucaults Övervakning och straff, där han skriver om Panopticon.

Vilka tror du får stå för notan då? Jo det får vi göra förstås.

Hur man sumpar allt sitt politiska förtroendekapital

2008-06-18T23:27:00.002+02:00

Ett skolboksexempel.

Jag var naiv nog att kryssa honom i valet, och nu får jag stå där med dumstruten.

Lagomt åt mig.

Högerspöket?

2008-06-17T15:08:00.003+02:00

"företagandet har minskat sedan alliansregeringen tillträdde"

Ja vad ska man säga? Samtidigt som Alliansen håller på att rösta igenom tidernas mest oliberala lagförslag, så har småföretagare att välja mellan pest och kolera.

Kan inte det riktiga högerspöket dyka upp snart?

Samtidigt, i Venezuela..

2008-06-13T08:28:00.004+02:00

Samtidigt som liberaler och delar av vänstern samsas på barrikaderna mot FRA-lagen har vänsterns gullegris Hugo Chavez hunnit införa och i en plötslig insikt(?) beslutat sig för att dra tillbaks en lag som skulle föra Venezuela närmare en polisstat:

“This undoubtedly brings us close to...a ‘police state’,” declared Provea, a human-rights group.
The decree authorises police raids without warrant, the use of anonymous witnesses and secret evidence. Judges are obliged to collaborate with the intelligence services. Anyone caught investigating sensitive matters faces jail. The law contains no provision for any kind of oversight. It blurs the distinction between external threats and internal political dissent. It requires all citizens, foreigners and organisations to act in support of the intelligence system whenever required—or face jail terms of up to six years.

Chavez alla svenska fans på vänsterkanten kan nu andas ut. För stunden.

Frågan är om det venezuelanska folket känner sig lika trygga med en som förstör landets ekonomi, nationaliserar område efter område samtidigt som han ville kunna göra sig själv president på livstid? Hans sjunkande väljarstöd indikerar att de inte är det.

Det är inte ofta man hejjar på motståndarlaget

2008-06-12T10:38:00.003+02:00

Nej det här inlägget handlar inte om Sveriges nästa match i Fotbolls-EM. Utan det handlar om något viktigare, även om det är svårt att tro det om man mest läser gammelmedia. Några dagar innan midsommarafton, som om det obligatoriska regnet inte vore nog, ska Riksdagen rösta igenom vad som är ett massivt ingrepp i den personliga integriteten.

Eftersom gammelmedia är så tysta i frågan, så har den istället fått uppmärksamhet i bloggosfären.

Det mesta som är värt att sägas i denna fråga har nog redan sagts , så jag nöjer mig med att citera och nicka instämmande med de som redan formulerat det bra.

Varför inte börja med några tunga kommentarer från remissrundan.

Justitiedepartementet:
Förslaget [...] innebär ett integritetsintrång som saknar motstycke i ett internationellt perspektiv. [...] Det är helt främmande för vårt statsskick att ge regeringen eller Regeringskansliet befogenheter att i politisk ordning fatta de avgörande besluten om avlyssning av telekommunikationer.

Rikspolisstyrelsen:
Förslagen tyder på en skrämmande brist på förståelse för de krav i fråga om skydd för personlig integritet som följer av regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna. [...] Dessutom är det självklart att i en rättsstat är brottsbekämpning en uppgift för civila myndigheter.

Lagrådet:
redan existensen av ett system som tillåter hemlig avlyssning [torde] utgöra ett hot mot dem som träffas av lagstiftningen. Detta hot slår med nödvändighet mot den frihet att kommunicera som bör finnas mellan människor som använder telekommunikationstjänster. Det utgör därför i sig själv ett intrång i såväl privatliv som korrespondens [...].

Sist men inte minst, SÄPO(!):
Även om verksamheten benämns signalspaning är det viktigt att understryka att resultatet är detsamma som när polisen verkställer hemlig teleavlyssning, dvs. det allmänna får del av sådan kommunikation mellan personer som annars är skyddad mot avlyssning. Det är således fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär.

Med all sannolikhet så är vi redan avlyssnade och har förmodligen blivit sedan länge. Så varför bry sig nu? Jo för att ett dylikt ingrepp i den privata sfären blir inte mer ok bara för att det blir lagligt. Tvärtom så minskar medborgarnas möjligheter att göra någonting åt det, inte minst eftersom det krävs "rätt extraordinära omständigheter för att en regering avsiktligt ska begränsa sin egen kontrollmakt".

Det är väl bara att inse att staten r*vknullar oss när de vill och hur de vill, och det är inte mycket man kan göra åt det.

Avslutningsvis vill jag påpeka att jag inte är någon principiell motståndare mot all form av avlyssning. Det är ett verktyg som finns för att bekämpa brottslighet, men det betyder inte att man bör slänga rättssäkerheten överbord, tillåta urskillningslös avlyssning och sätta vår tilltro till att övervakaren övervakar övervakaren:

FRA:s eget ”integritetsskyddsråd” [ska] hålla koll så att ingenting otillåtet sker.

Så betryggande..

Juristen Jakob Heidbrink formulerade min åsikt väl:

Det är en sak att avlyssna någon mot vilket det finns välgrundade misstankar. Här skulle jag vara beredd att gå relativt långt med att ge polisen och för den delen även FRA möjlighet att bugga, att kontrollera e-post och så vidare, förutsatt att dessa alltid är tidsbegränsade och accepterade av en domstol.

Det återstår nu att sätta vår tilltro till att tillräckligt många av våra riksdagsledamöter har någon ryggrad, och inte viker sig under partipiskan. Jag håller inte andan.

Uppdatering 13:e juni: Gammelmedia har börjat vakna till liv.

Om rätten att inte samarbeta med vem man vill

2008-06-08T21:07:00.009+02:00

Nyligen gick Sabuni ut och sa att hon ville skärpa diskrimineringslagen. Hon vill lägga till nya grunder för bedömningen av diskriminering; som längd, vikt och utseende. Kanske har hon uppmärksammat de studier som visar att vackra och långa människor får högre lön och att korta dessutom har det svårare att hitta sin kärlekspartner?

Det här tror jag inte är en bra idé, och det är inte bara för att det skulle missbrukas av personer som Claes Borgström. Utan också för att när man kan anta att diskriminering skett, så gäller omvänd bevisbörda, dvs den anklagade antas vara skyldig på förhand och måste bevisa sin oskuld. Vilket strider mot den för rättsstater grundläggande principen att man alltid ska betraktas som oskyldig till motsatsen bevisats. En princip som är så viktig att den skrivits ner i FN´s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Ett djupare problem ligger på det moraliska planet. De flesta anser att ingen bör kunna tvingas att arbeta för någon mot sin vilja. Att tvinga en människa att arbeta för någon mot sin vilja betraktas som en form av slaveri eller livegenskap. En rimlig slutsats är att alla människor borde ha rätten att vägra ingå avtal eller samarbeta med vem de vill. Om exempelvis en arbetstagare har rätt att inte ingå avtal med en arbetsgivare, så borde denna frihet vara ömsesidig.

Nu betyder inte det här att jag gillar diskriminering på irrationella grunder. Inte heller att staten diskriminerar. Däremot vill jag värna något som borde vara självklart: alla människors rätt att inte bli tvingade att samarbeta med människor mot sin vilja.

Dessvärre är det inte första gången Sabunis liberala kompass svajjat, så jag hyser inga större förhoppningar om att hon skulle ta till sig dessa tankegångar.

We are all one

2008-06-06T20:30:00.005+02:00

På nationaldagen är det tänkt att man ska samlas kring det faktum att man råkade födas på en godtyckligt avgränsad plätt på jordklotet som vi kallar Sverige. Kanske bör man även känna sig lite extra patriotisk just idag. Vara stolt över det typiskt svenska; att vi var neutrala under kriget och att vi alltid går i täten vad gäller mänskliga rättigheter.

Av någon anledning har det där aldrig lockat mig. Inte ens de dryga fyra åren av mitt liv när jag bodde utomlands kände jag mig särskilt patriotisk. Liksom Niclas ser jag mig själv som en kosmopolit, en världsmedborgare.Till skillnad från mig så lägger han även fram lite vettiga argument för vår sak.

Även en av mina favorit MMA-fighters, den alltid lika underhållande och oortodoxa Genki Sudo verkar vara inne på samma spår.

Staten ska inte få diskriminera

2008-06-01T19:45:00.006+02:00

Priset för förra månadens kulturkrock går till följande historia: En muslimsk man avböjde att skaka hand med en kvinna under en anställningsintervju. Efter lite förvecklingar slutade det med att DO nu stämmer Arbetsförmedlingen för diskriminering. Arbetsförmedlingen verkar inte ha förstått att anledningen till att han inte fick jobbet var "hans brist på kompetens och erfarenhet", så de drog helt sonika in hans arbetslöshetsersättning. Då de ansåg att hans agerande mot kvinnan hade medverkat till att han blev utan praktikplats.

Även om det vore sant så rättfärdigar det ändå inte Arbetsförmedlingens agerande i det här fallet. Man kan tycka att man bör "ta seden dit man kommer", men myndigheter ska inte bestraffa dem som inte gör det. Så i det här fallet verkar DO vara på rätt spår.

I ena ringhörnan har vi de som anser att DO stödjer religiöst kvinnoförtryck och som tycker att det egentligen är den muslimska mannen som borde anmälts för diskriminering. Det tycker jag är en märklig tolkning av situationen. Även om stora delar av den muslimska världen har en tämligen medeltida kvinnosyn, så hälsade mannen genom att lägga handen på bröstet och buga. Förmodligen eftersom det är det mest respektfulla viset att hälsa på en kvinna enligt hans religiösa och kulturella normer. Varför skulle han inte få hälsa så? Ska vi även fördöma japaner för att de bugar istället för att ta i hand?

"[..] ger man efter för religiösa krav så kommer det snart nya krav" anser Maria Hagberg. Det är möjligt, men det betyder inte att samhället kommer acceptera dem. Så det argumentet var inte så mycket mer än ett logiskt felslut.

I andra ringhörnan har vi den om möjligt ännu mer märkliga Leif Abd al Haqq Kielan, kanske mest känd för just sin medeltida kvinnosyn. Enligt honom beror kvinnoförtrycket i de muslimska länderna på kolonialismen och är ett resultat av det västerländska kvinnoföraktet.

Förstå det den som kan.. Påstår du något annat är du dessutom en "självgod europé".

Som självgod europé kan man ju tycka att de haft möjligheten att förändra saker och ting sedan kolonialismens dagar, men det utesluter förstås möjligheten att skylla allt ont på väst. Så det går nog inte för sig.

Uppdatering 2:a juni: Jag var helt fel ute. Tack vare Dennis tips inser jag nu till vilka som priset för maj månads kulturkrock borde gå.