Angående hushållsnära tjänster

I delar av det parallella universum som utgörs av den bloggande gnällvänstern så ondgör man sig över subventioneringen av hushållsnära tjänster. HBT-sossen klargör att hon verkligen inte ser ner på dessa yrken och tar avstånd från fördomsfulla beteckningar som "pigjobb". Fast i ett annat inlägg så varnar hon för att detta kommer skapa "ett samhälle med Herrskap & tjänstefolk", förmodligen omedveten om hur fördomarna hon värjer sig mot avslöjas i och med hennes ordval.

Det konstateras att subventioner av hushållsnära tjänster inte utgör lösningen på livspusslet. Nä, men vem trodde på den klyschan? Däremot så kanske det kan bidra till att göra livet, inte minst kvinnors, lite lättare. Om man nu stör sig på att det främst är medel- och höginkomsttagare som dragit nytta av detta avdrag, så kanske lösningen är att subventionera ännu mer, så att människor från alla samhällsskikt kan dra nytta av dessa tjänster.

"Människor får gärna nyttja hushållsnära tjänster, men de får banne mig betala vad det kostar" ryter hon. Exakt, men hon glömde nämna att hon bygger sitt resonemang på antagandet att staten har rätt att lägga sig i och ta folks pengar i en sådan överenskommelse. Att "betala vad det kostar" innebär nämligen att man betalar vad det kostar på svarta marknaden.

Vad är då egentligen problemet? Om vi gör en välvillig tolkning och låtsas som om det här inte handlar om den sedvanliga missunnsamheten, så menar man att resurser inte ska tas från andra områden i statsbudgeten. Fair enough. Fast då bör man i rättvisans namn också ta hänsyn till att:

(i) denna reform redan skapat mer än 11.000 nya jobb. Om man tar bort dessa subventioner så är det stor risk att många av dessa människor blir av med jobbet. Vill man det?

(ii) det bör göras en liknande cost-benefit analys på samtliga poster i statsbudgeten. Låt mig gissa att det är ganska många subventioner som förmodligen skulle göra mer nytta någon annanstans i samhället. Varför inte dra in pengarna som går till dårarna på konstfack och istället höja sjuksköterskornas löner med motsvarande summa?

(iii) denna reform också bidrar till statskassan. Både genom att statens kostnader för arbetslöshet minskar och genom att göra svarta jobb vita.

Lyckligtvis är inte alla på vänsterkanten lika tanklösa. Än en gång markerar miljöpartiet mot dylika floskler.


Relaterade inlägg: Där jag överväger att bli miljöpartist.

Motstridiga signaler från utbildningsdepartementet

Politiker blir man sällan kloka på. Nyligen gick nämligen utbildningsdepartementet ut och sa att de ville få bort "hobbykurserna" från högskolan.

-Akademisk utbildning ska vara akademisk inte bara till namnet utan också till innehållet, säger man.

I nästa andetag så anställer man en rektor för Södertörns högskola som är akademisk till namnet, men verkligen inte till innehållet.

Inte första gången polisen samarbetar med särintressen

Gårdagens nätsnackis var helt klart historien om två civilklädda polisers hot och trakasserier av en journalist vid Hornstulls tunnelbana. En obehaglig händelse som ger en fadd bismak av bananrepublik.

Snabbt höjdes det upprörda röster som menade att detta var ytterligare en effekt av "privatiseringar": Poliser som extraknäcker som biljettkontrollanter.

Själv förstår jag inte alls vad detta har med privatiseringar att göra, men vän av ordning undrar om det även var en effekt av privatiseringar, när polisen samarbetade med facket för att skrämma lastbilschaufförer?

Mjukstart

Man kanske skulle börja skriva lite mer regelbundet igen.. För det ska erkännas att det kliar lite i fingrarna emellanåt. Nu när det är valår och allt.

Det får bli en mjukstart där jag delger lite trevliga saker som hänt sen sist. Först fick Annika Dahlqvist priset som årets förvillare. Ett utmärkt val, även om jag tycker Stockholmsinitiativet också var en värdig kandidat. Skillnaden var kanske främst att Dahlqvist haft ett betydande mediagenomslag med sina märkligheter.

En annan glädjande händelse var att den alltid lika pålästa barnläkaren Mats Reimer fick Dagens Medicins lilla debattpris "brandfacklan". Har tipsat om han blogg tidigare, men gör det gärna igen. Är ni intresserade av pseudovetenskap inom det medicinska området så är det ett måste att följa hans blogg.

Efter mycket hattande fram och tillbaka, så slog sig min favoritvänsterliberal ner på egen adress. Till skillnad från mig så drog han igång ordentligt med en gång. Ingen mjukstart där inte.

Sist, men verkligen inte minst, så har Fredrik Westerlund vaknat ur sin bloggdvala igen. För oss som minns och än idag kan skratta lite åt psoriasislotten så är detta glädjande nyheter.