Via Louise P blir jag uppmärksammad på att det finns de som anser (pdf) att "klimatfrågans lösning kräver ett genusperspektiv". Genusperspektivet ska tydligen ha en "avgörande betydelse" för att vi ska kunna åtgärda problemen i tid. Ja det gäller ju att försöka blåsa upp värdet av sin verksamhet i den hårda kampen om forskningsmedel.
Innan jag blir beskylld för att använda mig av härskartekniker vill jag nämna att jag inte vänder mig mot genusforskningi sig. Jag ser inget skäl till att genusforskning skulle vara varken mer eller mindre vetenskaplig än annan samhällsvetenskaplig forskning. Ändå övertygar inte argumenten från varelse Karin Svensson Smith eller de andra. De lyckas under inga omständigheter visa att genusperspektivet skulle ha en "avgörande betydelse" för att lösa klimatfrågan. Som Louise visar i sitt inlägg ovan så handlar det om sedvanlig teknikskepticism, blandat med skuldbeläggning av männen som grupp. Något vi känner igen från förr, då samma Karin hävdade att:
Bilen är männens mest dödliga vapen. Den kvinnliga trafikdöden är en hittills osynlig del av mäns strukturella våld mot kvinnor.
Så hon är nog inte det skarpaste besticket i den genusteoretiska lådan. Vad som förbryllade mig mer var en kommentar av Sven-Ove Hansson, som är både filosofiprofessor samt en av grundarna till skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning. Han menar att genusperspektivet på klimatfrågan handlar om rättvisa och att:
Det är orimligt att acceptera en situation där till exempel fler kvinnor än män dör vid värmeböljor
Jag förstår inte vad han försöker implicera. Menar han att vi accepterar detta just eftersom det är kvinnor som dör? Det går att tolka så. Eller menar han att det hade varit mer rättvist och således önskvärt om det hade dött fler män, dvs så det dog män i lika stor utsträckning som kvinnor? Ja det verkar faktiskt vara en konsekvens av det han säger.
För egen del tycker jag det är dumt att människor ska behöva dö i värmeböljor över huvud taget. Vilket kön de som dör råkar ha känns helt irrelevant. Å andra sidan; ska man överleva värmeböljor behöver man aircondition, vilket är exempel på "manlig teknik"[sic!] som utvecklats av vinstmaximerande företag.
Nyligen gick Timbro ut och deklarerade att de stöder nedläggningen av Forum för levande historia. Det har redan hunnit bli en infekterad historia, med både retoriska överdrifter och maktspråk, där det sistnämnda tyder på att det är riktigt lågt i tak inom delar av den akademiska världen. Vilket är trist, eftersom det behövs en sansad debatt kring vad statens uppgifter bör vara.
Åter till Timbro. Varför är deras debattinlägg smart? Jo för nujublarvänstern över att de fått med sig sin forna fiende. Fast notera att Timbros VD Maria Rankka skriver:
Låt oss därför göra gemensam sak för att se till att Levande historia och andra ideologiproducerande och opinionsbildande myndigheter läggs ned.
Förmodligen missade de flesta sista meningen mitt i all upphetsning, även om inte alla gjorde det. För vem tror egentligen att dessa människor är emot statlig ideologiproduktion och propaganda i sig? Vem tror att de skulle vilja lägga ner andra ideologiproducerande myndigheter och deras opinionsbildningsverksamhet?
De flesta som är vid sina sunda vätskor förstår var skon egentligen klämmer när man protesterat mot "statlig propaganda" eller som när statsvetenskapsprofessorn Maria Demkerprotesterade mot "statlig ideologiproduktion".
Därmed kommer de demonstrera dubbelmoralen i sina argument i dess fulla prakt.
Holism är tanken att helheten är större än summan av delarna eller att helhetens egenskaper inte kan reduceras till delarnas egenskaper. Detta betraktelsesätt är populärt inte minst inom alternativmedicin och NewAge-rörelsen.
Ändå är grundtanken inte mystisk. Ytspänning är ett fenomen som bara kan uppstå när du har tillräckligt antal enskilda vätskemolekyler. Sätter du ihop ett fotbollslag med världens bästa enskilda fotbollsspelare, så är det inte säkert att laget kommer bli det bästa laget.
I Sverige är dessvärre också helheten mer än summan av delarna.
Trots en något dystervårproposition, så klättrar Sverige i OECD´s välståndsliga. Vi bor alltså i ett av världens rikaste länder. Ändå har närmare hälften av svenskarna så lite eget kapital att de har svårt att klara oförutsedda utgifter. En märklig paradox som blir belyst av Per T Ohlssonhär.
Med anledning av att en ombudsman på SSU kallat Frederick Federley för en "fjantig liten hög med kodynga" och (typ) nazist, frågar sig Gudmundson vilket ideologiskt klimat det egentligen råder inne på SSU:s centrala kansli?
Godwins lag verkar ombudsmannen åtminstone inte känna till, trots att han är över 30 år gammal.
Äpplet faller inte långt från trädet sägs det och det är ju inte första gången det fallit ruttna äpplen från det trädet. Det var inte så länge sedan en SSU:are, med anledning av Kungsholmsmordet skrev att:
Att överklassen börjat döda varandra skiter jag blanka fan i. /.../ Bättre att den unga bourgoassien dödar varandra än att de som alltid riktar sitt våld mot arbetarklassen.
SSU:are har onekligen en faiblesse för att sprida dynga i olika former.
För snart två sedan så demonstrerade ett par medlemmar från Liberala Partiet på 1:a maj. Bland annat hade de tryckt upp en banderoll med en strof ur arbetarrörelsens kampsång Internationalen som löd:
Båd stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner
Detta uppskattades varken av hotfulla socialdemokrater eller av polisen. De förstnämnda måste ha tappat bort sina gamla ideal, och den sistnämnda ansåg att man inte fick uttrycka en åsikt som var motsatt Rörelsens.
ingripandet inneburit en kränkning av den avlägsnades och övriga motdemonstranters yttrande- och demonstrationsfrihet. För detta ingripande förtjänar polisen kritik.
Nej, såklart inte. Det var tack vare kriminella som ansåg att oroligheterna störde deras affärsverksamhet.
Forskare tror att dylika upplopp kan komma att spridas till Sverige. Inte för att jag köper förklaringen "att anlägga bränder är ett av få uttrycksmedel som ungdomar kan använda för att visa sitt missnöje", som jag tycker uttrycker en generaliserande och nedlåtande attityd gentemot förortsungdomar. Jag tror de flesta ungdomar har betydligt mer diversifierade uttrycksmedel. Tyvärr kan en liten våldsam minoritet ställa till med problem för en majoritet och vi har redan sett oroväckande tecken i Sveriges förorter: Polisstationer har blivit vandaliserade och beskjutna med automatvapen. I Rosengård har det redan brunnit och man har kastat sten mot polis och brandkår. I Rinkeby klarar inte polisen att garantera säkerheten eller ta fatt de vandaler som skjutit raketer mot personal och resenärer på tunnelbanan. När inte staten klarar av att hantera sina kärnuppgifter, så tvingas SL stänga ner tunnelbanan vilket leder till att den stora majoriteten oskyldiga människor som bor i förorten får lida.
Det är inte svårt att förstå att de blir förbannade. Även jag blir förbannad. Inte minst för att varenda krona som går till att subventionera kass svensk film, är en krona mindre till statens kärnverksamhet. Vilket i förlängningen leder till att samhället blir beroende av kriminella gruppers godtycke för att få stopp på upplopp.
Visst behövs det mer poliser, men det är också nödvändigt att ta bort de statliga hinder som bidrar till att skapa utanförskap och frustration. Varför inte börja med att ta bort anställningsskyddet, eftersom det fungerar diskriminerande på ungdomar och invandrare?
Tänk vad trevligt det vore om man hade fått 253 principiella anhängare mot statlig propaganda bredvid sig på barrikaderna. Tyvärr tror jag inte det är så väl. För statligpropagandaäringetnyttfenomen. Dessutom har Forum för levande historia funnits länge och har givit ut flera andra rapporter utan att jag hört några protester. Varför protesterade de inte när man upplyste om Nazimens brott mot mänskligheten? Hörde ni protester från Jan"kräkreflexer"Hjärpe när de publicerade sin rapport om Islamofobi? Hörde ni några protester från dessa personer när man presenterade ett förslag om en gemensam europeisk historiebok i skolundervisningen?
Det är klart att de vill relativisera och förminska betydelsen av kommunistregimers brott och "sätta in det i sin kontext" som det så vackert heter. Det är jobbigt när det blir tydligt att kommunism och nazism egentligen inte är varandras motsatser utan snarare grenar på samma totalitära träd.
Nybliven pappa. Levnadsglad, passionerad, vetgirig. Försöker att kombinera ett öppet sinnelag med ett kritiskt. Anklagas ibland för att sakna både humor, ödmjukhet såväl som självdistans. Jag förstår inte vad de pratar om. Gillar att berika, ifrågasätta och utmana, både mig själv och andra. Ni får bedöma hur väl jag lyckas med det sistnämnda.
