söndag, december 23, 2007

På återseende!

Under ett par veckor kommer jag nu ta en liten paus i skrivandet. För er som känner ett behov av intellektuell stimulans under julhelgerna, kan jag rekommendera senaste numret av Liberal Debatt, som också går att läsa på nätet.
Missa inte heller Marxisten(?) Boris Benulics nya kulturmagasin Voltaire som rymmer en spännande artikel om vänsterns förhållande till Marx. Sist men inte minst så har tidningen Forskning och Framsteg öppnat upp sitt webbarkiv. Så nu kan man ta del av alla nummer sedan 1990 (utom från det senaste året). En veritabel guldgruva av intressanta artiklar för oss vetenskapsintresserade.

På återseende någon gång i början på januari och tills dess vill jag önska er alla en


God Jul och ett Gott Nytt År!

tisdag, december 18, 2007

Låt den som är utan synd kasta första stenen

EU-domstolens dom underkänner Byggnads agerande i vaxholmskonflikten. LO, som demonstrerar hur man saknar all form av självkritik, menar att det banar väg för "en form av apartheid".

Har de redan glömt bort vilka det var som skrek "Go home" för att jaga iväg utlänningar från Sverige?

lördag, december 15, 2007

Vad innebär en rationell klimatpolitik?

När jag nyligen poängterade att varje individs agerande med avseende på koldioxidutsläpp är försumbart blev det ett väldigt rabalder i kommentarsfältet. Än mer kontroversiellt måste det då vara när Björn Carlén från finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier konstaterar att Sverige, som inte står för mer än c:a 0,2 procent av de globala växthusgasutsläppen inte heller märkbart kan påverka klimatet genom utsläppsminskningar.

Istället föreslår han att vi bör lägga om vår klimatpolitik och satsa på att delta mer i Kyotoprotokollets internationella utsläppshandel. Vilket då både skulle
minska de globala utsläppen, samtidigt som vi skulle göra besparingar på mellan fem och elva miljarder kronor.

När jag granskade regeringens
proposition 2005/06:172 så var jag kritisk till att de perspektiv som nu tas upp av Björn Carlén helt saknades. Det är bra att dessa självklara frågeställningar nu kommit upp på dagordningen.

onsdag, december 12, 2007

Personlig utveckling framför skärmen

de som spelar är hälften så stressade som de som inte gör det. .. Datorspelandet är en källa till både utveckling och sociala kontakter. .. Ungdomsstyrelsen kan inte se några samband mellan datorspel och sämre hälsa. .. Folkhälsoinstitutet har gjort en undersökning som visar att datorspel ger positiva effekter på reaktionsförmåga och problemlösning.

Det här har jag förvisso vetat hela tiden, men det känns skönt att det nu också belagts i studier. Speciellt så här i juletider, när det är dags att köpa sig själv en liten julklapp.

söndag, december 09, 2007

Man måste offra sig för miljön

Många miljökämpar är som vattenmeloner; gröna på utsidan och röda på insidan. Jacob Wallström på den läsvärda bloggen klimatfakta utgör ett av de välbehövliga undantagen till denna olyckliga kombination. I sitt senaste inlägg vill han ge oss tio rediga tips på vad vi som individer kan göra för att minska vår klimatpåverkan. Intentionen är god, men hela tänkesättet bygger dessvärre på en djupt problematisk premiss som verkar gå många förbi.

Vi kan kalla det 1/n-problematiken: Ju fler som är med och bidrar till ett visst utfall, desto mindre roll spelar en individs bidrag eller icke-bidrag. I fallet med den globala uppvärmningen är det enbart den totala mängden koldioxid i atmosfären som spelar roll. Vilket med en population på över sex och en halv miljard människor innebär att varje individuellt bidrag är försumbart. Nu släpper visserligen inte alla människor ut lika mycket växthusgaser, men det förändrar inte giltigheten i detta resonemang. Slutsatsen av detta är att det inte spelar någon som helst roll vad man som enskild person gör. Den enda funktion det kan fylla att följa Jacobs råd, eller alla råd som media slänger på oss i tid och otid, är att det kan lindra vårat dåliga samvete.

Ändå var det ett av Jacobs råd som fick mig att studsa till lite extra, nämligen uppmaningen att inte bidra till befolkningsökningen genom att skaffa färre barn.
Skaffar du fler än två barn bidrar du till befolkningsökningen
hävdar han.

För det första gäller 1/n-principen även här och med tanke på ett vi i väst har längre förväntad medellivslängd än någonsin så bidrar man således till befolkningsökningen om man så bara skaffar ett barn. Ska man sluta med oförargliga och lättköpta halvmesyrer så bör man snarare ansluta sig till rörelsen för mänsklighetens frivilliga utdöende.

Ännu bättre vore kanske att
ta sitt liv. Efter kremeringen blir ens klimatpåverkan noll. Se bara till att din fru inte hinner ta ut en skilsmässa först.


Eftersom det finns en tydlig negativ korrelation mellan hur rikt ett land är och antalet barn som föds per kvinna, så tror jag mer på att fattiga länder ska få utvecklas till rika länder. Vidare tror jag på att internalisera kostnaderna för den klimatpåverkan våra utsläpp har. Det ska kosta att smutsa ner miljön. Vi kan inte sätta vår tilltro till en liten minoritets dåliga samveten.

tisdag, december 04, 2007

När Karl Marx själv får välja

Vad jag tycker om svensk media är ingen hemlighet, men nu tar väl utbildningsradion ändå priset. Deras program, riktat till barn, som ska belysa frågan Varför är en del rika och en del fattiga? inleds med det klassiska tricket att en får äta hamburgare, medan andra får ris och vatten. Tack, det känner vi igen.

Efter att ha använt sig av synnerligen manipulativa argument som ska ge barn och ungdomar dåligt samvete över deras konsumtion och trummat in diverse budskap som skulle kunna vara hämtat från ung vänsters hemsida får vi äntligen svaret på frågan:
Det är faktiskt så att vi är rika och kan leva i lyx tack vare att andra är fattiga.
Nyanserat och sakligt?

Public servicebolagens företrädare brukar poängtera att de producerar
Oberoende tv som står fri från både politiska och ekonomiska intressen.
Jo, vi vet ungefär vad de menar med det och med "ekonomiska intressen" syftar man förstås inte på de produkter som man själv gör reklam för på sin hemsida och kränger till barn.

Det känns som man lever i en ond dröm. Tyvärr så försvinner den inte när man slår av TV:n.


(tipstack till Skatt är Stöld på forumet Liberal debatt)

måndag, december 03, 2007

Intellektuellt underhållningsvåld

Missa inte Norbergs slakt av Stefan Jonsson på DN Kultur.

torsdag, november 29, 2007

Osaklig journalistik hos DN

I artikeln Soptaxan ingen slump av Anders Sundström så luftar nämnde reporter allsköns märkliga uppfattningar som gör att man undrar om personen ifråga alls läst de pressetiska reglerna. Artikeln handlar om soptaxan och ska förklara varför privata hushåll får betala extra för sopsortering. Först ger han två sakliga skäl, men sen börjar det spåra ur i någon slags kampanj mot "borgliga politiker".

Smaka på följande citat:

En tredje tanke - som hör ihop lite med den andra - är att borgerliga politiker inte alltid har så höga tankar om den enskilda människans förmåga.

Jaså? Det är ju ett rent påhopp. Man blir lite nyfiken vad Sundström grundar det påståendet på. Är det något block som vanligtvis förknippas med det tankesättet är det väl för övrigt vänsterblocket.

Sundström avslutar artikeln på följande vis:

Elaka iakttagare misstänker att de borgerliga blandat ihop utsortering av matrester hos en engagerad barnfamilj i villa med de ofta överfulla återvinningsstationerna på gator och torg. Vid dessa finns det bevisligen gott om råttor.

Men så enkelt är det nog ändå inte...
Här försöker Sundström på ett fult vis antyda att "de borgliga" egentligen är emot det här med sopsortering, eftersom det är ett påfund från miljöpartiet.

Vidare blir jag nyfiken på vilka som är dessa "elaka iakttagare" som man hänvisar till?

De Sundström umgås med på sin fritid förmodar jag, som inte har så mycket övers för "borgliga politiker", men som har en polare som kan sprida osakliga partsinlagor i Sveriges största morgontidning.

onsdag, november 28, 2007

Det svenska glastaket..

När Vecko-Revyn hade fräckheten att publicera ett reportage om prostitution som utmanade den etablerade och officiellt enda godkända bilden, så går folk i taket. Kerstin Blomberg, som är distriktsordförande för Rädda Barnen på Gotland har gått så långt att hon anmälde tidningen i fråga till både Justitiekanslern och till Pressombudsmannen.

Det är helt ok att ha olika åsikter om prostitution.. eller nej förresten, låt mig ta tillbaka det där, för det är det ju uppenbarligen inte. Men går man inte lite långt när man anmäler det hela till JK?

Nu är inte jag jurist, men kan någon som är insatt i lagens labyrinter förklara för mig hur Vecko-Revyn kan ha begått ett yttrandefrihets- eller tryckfrihetsbrott i och med denna publicering?

Det kommer också bli spännande att se hur den nya pressombuds"mannen" Yrsa Stenius kommer reagera, inte minst med tanke på den attityd hon tidigare demonstrerat i yttrandefrihetsfrågor.

tisdag, november 27, 2007

(S)olidaritet?

"Utvisa alla insmugglade flyktingar" tycker Socialdemokraternas Göran Johansson och demonstrerar därmed vad socialdemokratisk solidaritet innebär i praktiken.

I vanlig ordning så lägger man ut retoriska dimridåer om att det kan finnas någon som tjänar pengar på att hjälpa de stackarna som försöker fly från krig och elände.

Ungefär som om
det vore det väsentliga.

Det tråkiga är väl att i ett land där det ses som något fult att tjäna pengar, så kan säkert en sådan lumpen demagogi fungera.


Uppdatering 21.44: Görans kollega, kommunalrådet Ilmar Reepalu är tydligen inne på samma linje. Fascinerande.

lördag, november 24, 2007

New York, New York

Förrförra veckan, ungefär samtidigt som det var stiltje på denna blogg, så besökte jag min vän som bor i New York. Även om det låter klyshigt, så det verkligen en stad att bli förälskad i. Att bara strosa runt och insupa den unika atmosfären, konsumera kultur och prylar, samt inte minst att äta all vällagad skräpmat i denna etniska smältdegel är underbart.

Som vanligt så är ett (åter)besök på Metropolitan Museum of Art obligatoriskt. Förutom deras mer välkända utställningar från faraonernas Egypten och bortre Asien, så kunde man denna gång avnjuta en speciell Rembrant-utställning, som även bjöd på andra kända konstnärer från hans tid och område. Inte minst en av mina egna favoritkonstnärer; Johannes Vermeer. Metropolitan är inte lika stort som Louvren, men man skulle lätt kunna spendera hela dagarna där i en hel vecka och ändå inte ha sett allt.


En dag passade vi även på att besöka MoMA, som ställer ut flertalet klassiker som van Gogh, Gustav Klimt och Matisse, såväl som från mer moderna konstnärer som Picasso, Pollock, Miró, Mondrian, Salvador Dalí och Magritte.


Fast den utställning som riktigt kröp under skinnet var den ökända BODIES...The Exhibition.
Det är en mycket kontroversiell utställning eftersom den ställer ut riktiga människolik. Jag som har läst flera år anatomi, fysiologi och andra medicinska ämnen tyckte det var en bra repititionskurs och jätteintressant, men av vissa har utställningen jämställts med pornografi och olika religiösa företrädare har ifrågasatt utställningens moraliska status.


Det argument som jag inte kan avfärda lika lätt är att kropparna är inköpta från Kina och det är högst oklart var de kommer ifrån. Det finns misstankar om att det kan vara avrättade "politiska fångar". Tanken på att man kanske har bevittnat liket av en kinesisk demokratikämpe lämnar en lite bitter eftersmak i munnen. Trots det kan jag rekommendera de som inte sett utställningen att göra det.

tisdag, november 20, 2007

Veckans protektionist

Australien är inte bara rent geografiskt upp och ner-vända världen. I dagens metro (sid 14) läser jag att australiska regeringen anser
att det är omoraliskt att utländska kvinnor som reser in i landet börjar jobba inom sexindustrin
Eftersom de bara vill tillåta inhemska prostituerade. Det är alltså inte prostituitionen i sig som det är något fel på, utan det som gör det fel är varifrån du kommer.

Sug på den!

torsdag, november 15, 2007

Hur bra är det med "fair trade" egentligen?

Det här med fair trade och rättvisemärkt konsumtion är väldigt hett och anses bland många vara det moraliskt riktiga just nu. Men hur är det egentligen med den saken?

Via Andreas Bergh ser jag att Jonas Vlachos, lektor i Nationalekonomi vid Stockholms Universitet precis skrivit två läsvärda inlägg om den saken som kanske kan utmana invanda föreställningar.

Läs: Rättvisehandel är omoraliskt och Resurserna är begränsade.

onsdag, november 14, 2007

Socialliberalen Hayek?

I senaste Liberal debatt sågas DN´s Niklas Ekdal vid fotknölarna av den ideologiskt rakryggade Mattias Svensson. Huvudargumentet i den läsvärda artikeln Socialliberalen är ingen frihetsvän går ut på att socialliberalen i sitt vurmande för "pragmatism" i allt för stor omfattning förordar statliga "ovanifrån"-lösningar och därigenom blir en teknokrat och vän av förmynderi, istället för en frihetsvän.

Det ligger mycket i det Svensson skriver tycker jag och artikeln utmynnade också i en intressant debatt om olika typer av rättigheter och om hur begreppet "frihet" ska förstås. Jag kom in lite sent i detta och tänkte inte skriva mer om den frågan just nu, utan hoppas kunna återkomma med ett längre och mer genomtänkt inlägg i framtiden.

Precis som centerpartisten Sundevall ovan reser frågan om Nozick var en renlärig liberal (libertarian), skulle jag vilja resa frågan om den liberala ikonen F A Hayek också bör avfärdas som socialliberal, enligt Svenssons kriterier i sin artikel.

För i Hayeks klassiska bok Vägen till träldom som Svensson gärna refererar till skriver Hayek nämligen följande (sid 130-131):

Det finns ingen anledning till att ett samhälle, som nått samma välståndsnivå som vårt, inte skall garantera alla [en begränsad ekonomisk] trygghet, utan att den allmänna friheten äventyras. [..] det står utom allt tvivel att ett visst minimum av livsmedel och kläder och en någorlunda hygglig bostad, som räcker för att hälsa och arbetsförmåga inte skall riskeras, skall garanteras alla. [..] Det finns heller ingen anledning till att staten inte skall hjälpa de enskilda att gardera sig mot de vanligaste riskerna i livet, som få individer förmår skydda sig emot just därför att de är svåra att förutse. [..] Där [i frågan om sjukdom och olyckshändelser] är argumentet för att staten skall hjälpa till att organisera en omfattande socialförsäkring mycket starkt. [..] Till samma kategori hör också förstärkningen av tryggheten genom att staten ger bistånd åt offren för force majeure [..] och de återkommande vågorna av hög arbetslöshet som ledsagar [allmänna fluktuationer i ekonomin]. Detta är ju ett av vår tids allvarligaste och mest överhängande problem.

Om inte dessa tankegångar har en tydlig socialliberal prägel, så vet jag inte vad som har det. Jag tar här inte ställning i sakfrågorna som Hayek diskuterar, utan nu är jag enbart nyfiken på om den ideologiska skarprättaren Svensson är redo att även låta Hayeks huvud rulla nerför de renlärigas bila?

torsdag, november 01, 2007

Vad är det för fel på folk?

När en restaurangägare ingriper för att avvärja en livshotande misshandel så anser myndigheterna att han gjorde fel:

Arbetsmiljöverket som gjorde nyligen ett besök på restaurang Gästgivaren anser att krögarnas nödvärnsingripande är felaktigt eftersom det inträffade på arbetstid. Istället skulle de ha avvaktat, iakttagit och kontaktat polisen, trots att väntan på polisen kunde ha kostat 33-åringen livet. - En arbetsgivare ska föregå med gott exempel och inte ingripa vid en risk- och hotsituation. Det finns rutiner för hur arbetsledare och anställda ska agera vid ett sådant tillfälle och det är inte att ingripa vid ett gängbråk. I detta fall kunde de ha blivit nedstuckna och på det sättet utsatt sina anställda för en hotfull situation, säger Britt-Louise Hejde, arbetsmiljöinspektör.

En vanlig dag i en myndighetsbyråkrats liv då med andra ord. Det finns alltid en regel eller rutin som har företräde framför sunt förnuft, civilkurage och visad medmänsklighet.

måndag, oktober 29, 2007

Hur representativ är Aldebe?

Norberg skrev nyligen ett inlägg som baserades på en norsk opinionsundersökning av norrmäns föreställningar om norska muslimer visavi norska muslimers åsikter i samma frågor. Inte så förvånande visade det sig att många har kraftiga fördomar om vad muslimer faktiskt tycker.

Gudmundson hakade på, passade på att lyfta frågan om Mahmoud Aldebe igen och kommer fram till slutsatsen att Aldebe "är sannolikt inte egentligen representativ för dem han påstår sig representera."

Vilket var den slutsats jag själv kom fram till i det inlägg där jag kritiserade en artikel av Mauricio Rojas.

Eftersom jag med all sannolikhet bara har några promille av de läsare som Gudmundson och SvD´s ledarblogg har, så är det bra att denna slutsats fick
ordentligt med uppmärksamhet.

Så vi inte blir lika fördomsfulla som norrmännen. Fast det kanske redan är för sent?

onsdag, oktober 24, 2007

Det ska böjas i tid..

..det som krokigt ska bli. Liksom Federley har jag svårt att riktigt förstå vad det är som moderata ungdomsförbundets ordförande Niklas Wykman egentligen argumenterar för. Traditionellt är ungdomsförbund tänkta att vara en ideologisk vakthund till sitt moderparti. Ett forum där man kan ta ut svängarna, vara mer ideologiskt radikal och konsekvent i sina förslag, utan att behöva ta samma hänsyn till förslagens konsekvenser, dagspolitiken och de flyktiga opinionsundersökningarna. Nu ska detta läggas på hyllan, samtidigt som det tas bestämt avstånd från den där läskiga "nyliberalismen".

Det var visst någon annan som var inne på en liknande linje för inte så länge sedan.

Att de politiska partierna är väldigt strömlinjeformade idag är en sak, och förvisso tragiskt, men om nu även ungdomsförbunden ska bli lika ideologilösa och sossefierade, då undrar jag om de inte spelat ut sin roll helt och hållet.

För mig är detta utspel ett kvitto på att de här människorna primärt är ute efter att göra politisk karriär. För då är det logiskt att de också anpassar sig till de nya moderaterna och blir det "nya Muf" och börjar prata i termer av jämställdhet och orättvisor, istället för om individens frihet från statligt tvång.

Ett sådant ideologilöst ungdomsförbund skulle jag personligen aldrig vilja vara med i. Å andra sidan skulle jag nog inte vilja vara med i något förbund, som vill ha med mig som medlem. För att travestera den Marx som jag gillar.

måndag, oktober 22, 2007

Liberala vindar blåser kring östersjön

Liberalerna på Åland vann en storseger i helgens val. Det är mycket glädjande, inte minst för att de haft med en (nydisputerad) klassiskt liberal på sina listor. Fredrik Gustafsson skulle eventuellt kunna få vänsterns hatobjekt Fredrick Federley att framstå som socialliberal.

I Polen har också ett marknadsvänligt skattesänkarparti nyligen vunnit en storseger.

Vid en tredje av östersjöns stränder, så beslutar det s.k. högerpartiet att de ska lägga ner debatten om marknadshyror och behålla värnskatten.

När liberala vindar blåser kring östersjön, så ligger Sverige i lä.

Hur kunde det bli så här?

måndag, oktober 15, 2007

Lagrådet mot nyspråket

Ett av de mer osympatiska inslagen i den politiska verkligheten är användandet av vilseledande nyspråk. Förtryck är frihet, kollektivism är solidaritet. Och så vidare.

Därför är det glädjande att lagrådet, i sitt yttrande i frågan om fastighetsavgiften satte ner foten mot denna form av urvattning och politisk manipulering av språket:

Det är aldrig bra att skapa dimridåer kring den verkliga effekten eller det verkliga syftet med en lagbestämmelse [..] Det går hur som helst inte att dölja att det är fråga om ett skatteuttag, främst avsett att finansiera det bortfall av skatteintäkter som införandet av den kommunala skattavgiften medför. [..] Det är angeläget att en pålaga som de facto utgör en skatt också benämns skatt.


Nu väntar jag bara på att man ska göra ett liknande ställningstagande i frågan om arbetsgivar"avgifterna", som egentligen också är en skatt.

onsdag, oktober 10, 2007

Idag fyller min blogg ett år!

Samma tid för precis ett år sedan skrev jag mitt första inlägg på denna blogg. Det är med viss stolthet jag konstaterar att jag fortsatt skrivandet. Trots andra tidskrävande åtaganden, har jag prioriterat att någorlunda regelbundet skriva något eller ett par inlägg varje vecka. Det tar mer tid än vad jag hade förväntat mig, men det är på många sätt också väldigt givande; man kan lära sig massor av nya saker från de läsare som tar sig tid att lämna invändningar mot det man skriver. Så alla er som gjort just det, vill jag tacka.

Bloggen hade inte heller funnits om inte min goda vän Bengt hade hjälpt mig med det praktiska, så honom vill jag också skänka en tacksamhetens tanke idag.

Mitt första inlägg var en kritisk recension av Johan Norbergs bok När människan skapade världen och Johan hade faktiskt vänligheten att i kommentarsfältet bemöta de invändningar jag förde fram. Två rätt av fyra invändningar gav han mig, och det var väl inte så pjåkigt.

Sent omsider tänkte jag nu försöka att bemöta ett av de argument som han framförde i sin replik. I korthet går Johans argument ut på att när läkemedelsmyndigheter hindrar ett visst preparat att komma ut på marknaden, och man kontrafaktiskt kan anta att detta preparat hade kunnat rädda människoliv, så är det myndigheterna som är (moraliskt) skyldiga till att just dessa människor, som inte fick tillgång till medicinen, dör.

Vad är då problemet med detta argument? Frågan blir i slutändan om Johan är redo att applicera denna logik helt konsekvent och acceptera den slutsats som då följer.


First, do no harm

Anledningen till att myndigheter inte släpper ut ett nytt läkemedel på marknaden på en gång är att man vill vara någorlunda säker på att läkemedlet faktiskt gör mer nytta än skada. Den processen kan ta lite tid. Är den processen bristfällig, så kan vi få fall som neurosedynkatastrofen, som Johan höll med om var oönskad. Eller som bara för några år sedan när man förstod att exempelvis bristfälliga biverkningskontroller av smärtmedicinen Vioxx, lett till att över 100.000 personer i USA drabbades av hjärtinfakt, och att minst 30.000 av dem dog. Så att släppa en medicin till marknaden i ett för tidigt skede är ett tveeggat svärd; det kan kanske rädda många liv, men det kan också leda till raka motsatsen; massor av dödsfall.

Detta är egentligen inte problemet. För man kan fortfarande i god libertariansk anda hävda att det här beslutet har inte staten med att göra över huvud taget. Vill jag som privatperson ta en risk med en otillräckligt prövad medicin, så har staten ingen rätt att hindra mig. Det håller jag med om. Så jag skriver mer än gärna under på det Johan i sin replik kallar ett "dualistiskt system". Men Johan driver som sagt en starkare tes, nämligen att läkemedelsmyndigheterna också är moraliskt ansvariga för de som eventuellt kunde ha räddats till livet av denna medicin.

Vi kan nu anta att läkemedelsmyndigheterna följer en princip som vi kan kalla P, innan de släpper ut ett läkemedel på marknaden. Som innebär att man vill vara någorlunda säker på att det läkemedlet saknar allvarliga biverkningar. Man kan vidare anta att det ligger i ett läkemedelsföretags intresse att också följa någon liknande princip. För skulle man släppa ut bristfälligt kontrollerade mediciner hela tiden, och man skulle kunna koppla ihop ett stort antal dödsfall med ett visst företag, så skulle det vara väldigt dåligt för företagets goodwill. Min fråga blir då följande: När ett företag använder sig av samma princip P, som läkemedelsmyndigheterna använder sig av, och således av egen vilja fördröjer introduktionen av ett visst läkemedel på marknaden, gör företaget sig då också skyldigt till alla de dödsfall, som kanske hade kunnat räddas av ett mer otillräckligt kontrollerat läkemedel?

Det verkar vara en väldigt konstig slutsats. För det verkar förutsätta att människor har någon slags positiv rättighet till (ofullständigt kontrollerade) mediciner, och att företag är moraliskt skyldiga att ge människor (ofullständigt kontrollerade) mediciner. Vilket är en syn på rättigheter och skyldigheter som Johan har förkastat tidigare.


Dubbel standard?

Förkastar man då slutsatsen att företag skulle vara moraliskt skyldiga till dessa dödsfall, för att de i rent egenintresse följer principen P, och väljer att inte släppa ut otillräckligt kontrollerade läkemedel på marknaden, så följer det logiskt att Johan har en dubbel standard för moraliskt ansvar. En standard gäller för läkemedelsmyndigheter, och en annan standard ska tydligen gälla för företag som följer exakt samma princip.

Är det rimligt?

måndag, oktober 08, 2007

Ånej, inte ytterligare en okritisk hyllning till "Che"..

Av någon oförklarlig anledning så poppar det med jämna mellanrum upp näst intill helt okritiska skildringar och artiklar om massmördaren "Che" Guevara. För att nyansera bilden mer än vad DN´s journalister förmådde, så vill jag rekommendera att man klickar på länken ovan, och läser artiklarna av Alvaro Vargas Llosa och Inger Enkvist.

söndag, oktober 07, 2007

Ett feministiskt dilemma

I årtionden har kvinnoorganisationer världen över kämpat för kvinnors rätt till säkra och lagliga aborter. Argumentet går i huvudsak ut på att kvinnor har rätt till sin kropp och därigenom rätt till abort. Även moderna feministiska rörelser anser att rätten till abort är en mänsklig rättighet som kan härledas från kvinnans rätt till sin egna kropp.

Att kvinnans rätt till sin egen kropp försvaras högst selektivt av flertalet feminister blir såklart problematiskt ur detta perspektiv. Fast det var inte denna dubbelmoral jag tänkte belysa nu.

För samtidigt som kvinnoorganisationer kämpar för rätten till abort, så använder andra kvinnor just den rätten till att skoningslöst diskriminera och abortera flickfoster enbart på basis av deras kön. Enligt vissa bedömare så saknas det, bara i Asien, över 60 miljoner kvinnor som ett resultat av att kvinnor utnyttjar sin rätt till abort.

Enligt den statliga rapporten Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet (pdf), så är "abortering av flickfoster" ett uttryck för "patriarkalt våld" (sid 9). Själv lutar jag nog åt att statliga förbud och familjepolitik är en betydligt större bov i dramat, men det beror förmodligen på att jag inte kommit till de rätta insikterna kring den patriarkala könsmaktsordningen än.

Ändå hamnar många feminister här i ett prekärt dilemma; ska de försvara kvinnans oinskränkta rätt till sin kropp och deras rätt att själva få avgöra på vilka grunder de ska få göra abort. Eller bör feminister istället förespråka statliga regleringar för att göra inskränkningar i denna rätt till abort, då skälen till abort, utifrån ett ovanifrånperspektiv inte är "de rätta"?

onsdag, oktober 03, 2007

Dålig timing för SIDA

För två veckor sedan var jag på en bokpresentation, med efterföljande debatt om problemen med den svenska biståndsindustrin. Per Krause som bott flera år i Tanzania, och sett de ibland bisarra effekterna av biståndet med egna ögon, driver tesen att biståndsberoendet inte minst är svenskt.

Givetvis är hans bok mer av en partsinlaga, än en vetenskaplig avhandling, men det som verkligen gjorde intryck på mig från den efterföljande debatten, var att representanterna från Forum Syd och SIDA, försökte ge sken av att det minsann inte fanns särskilt mycket allvarliga problem med deras verksamhet. Läget var under kontroll.

Riksrevisionens rapport, som visar på omfattande korruption och fusk, måste då verkligen komma olägligt. Ändå beter sig SIDA fortfarande som att läget är under kontroll. SIDA ska nämligen på egen hand granska rapporten och sen eventuellt vidta åtgärder. De låter också meddela att de numer har en "anti-korruptionsrådgivare".

Det känns ju betryggande..

Förnekelse av sina problem sägs vara ett säkert tecken på ett beroende. Så kanske ligger det någonting i Per Krauses tes ändå.

måndag, oktober 01, 2007

Är vi moraliska posörer?

Är vi moraliska posörer som mest tar ställning i frågor som från en moralisk synvinkel är tämligen självklara, samtidigt som det inte kräver någonting av oss? Louise lyfter i två inlägg fram denna besvärande frågeställning. Där kritiserar hon alla de som i anlutning till konflikten i Burma, närmast slentrianmässigt ansluter sig till massa "moraliskt korrekta" grupper på exempelvis facebook, men som samtidigt skyggar för att ta tag i relaterade, men betydligt svårare frågor.

Som när, om någonsin, är det rätt att med militär intervention skydda ett lands befolkning mot en grym diktator som plågar och förföljer sitt egna folk?


Det är en svår fråga, och jag gör inget anspråk på att kunna besvara den. Fast i samband med klimatfrågan, var jag inne på ett liknande spår som Louise är här. Min högst personliga princip är att jag tar bara öppet ställningstagande i frågor, då jag också engagerar mig och lägger ner tid och resurser i verkliga livet.

Om inte annat är då risken mindre för sådana här pinsamheter.

lördag, september 29, 2007

Religion- alltid av ondo?

Det finns de som anser att religion är roten till, om inte allt, så åtminstone nästan allt ont här i världen. Det är onekligen så att det har begåtts massa hemskheter i religionens namn, men diskussionen kring om det innebär att det är religionen i sig som orsakar människor att begå omoraliska handlingar eller om det kan finnas andra orsaker vill jag inte gå in på här.

Istället vill jag sätta fokus på konflikten i Burma. För munkarnas "vapen" i denna konflikt är nämligen religionen och det faktum att militärerna är rädda för att inte ha möjligheten att vara goda buddister och att de då tror att de kan bli återfödda som maskar. Dessa trosföreställningar kan vi här i väst givetvis skratta åt, men då missar man poängen. För om denna tragiska konflikt på sikt leder till att militärjuntan avgår, eller till att landet blir friare, så kommer den mer individualistiska Theravadabuddismen ha varit en stor orsak till det.

fredag, september 28, 2007

(s)(v)ensk media

För de som följer bloggosfären och i synnerhet den liberala delen av den, är detta gårdagens nyheter. Då jag stör mig otroligt på hur vinklad lejonparten av vår svenska media är, så är jag tvungen att uppmärksamma detta ändå.

Vad gör då Alliansen åt detta?

Jo, de väljer att höja Tv-licensen. Det var ju väldans smart.. ge dem mer resurser till att sprida sin propaganda. Inte så konstigt att oppositionen drar ifrån mer och mer för varje dag som går.

Ska Sverige kunna fortsätta att förändras i mer liberal riktning, så kan vi inte låta vänstern behålla problemformuleringsprivilegiet. Speciellt med tanke på att deras världsbild inplanteras så tidigt.

måndag, september 24, 2007

Förtryckare

Apropå saker som är motbjudande:

När argumenten hos journalisten och lobbyisten Johanna Parikka Altenstedt tog slut, kom hennes rätta sida fram.

Hon förvandlades till en samvetslös förtryckare. En sådan som hon i andra fall tror sig bekämpa. Hotet hon levererade till Isabella Lund på hennes blogg, leder till att Isabella på grund av omsorg om sina barn, nu tvingas till tystnad. Det är inte bara tragiskt att en redan marginaliserad röst tystnar, utan också att se hur vissa människor inte skyr några som helst medel för att nå sina mål.

Att
Altenstedt tidigare påstått att hon brinner för att "låta de osynliga komma till tals i medier", måste ju vara höjden av ironi.

Hon borde skämmas. Hur hon kan leva med sig själv efter detta tilltag är ett mysterium.

En mer ingående redogörelse av bakgrunden, händelseförloppet och Altenstedts ologiska argumentering kan läsas hos Blogge Bloggelito och Louise P.

Uppdatering Ons 16.00: Nu har även mainstreammedia tagit upp incidenten. Heder åt dem. Efter att att ha försökt utmåla sig själv som offer och på olika sätt försökt blanda bort korten har Altenstedt slutligen lagt ner sin blogg. Jag hoppas att hon då tar tillfället i akt att ta sig en ordentlig och självkritisk funderare på sitt beteende.

söndag, september 23, 2007

Rojas och yttrandefrihetsuppfattningar hos svenska muslimer

Via Gudmundson ser jag att Mauricio Rojas återigen är på krigstigen. Han citerar ett stycke om yttrandefrihet ur texten Att förstå Islam, som är framtagen av den ständigt kontroversielle Mahmoud Aldebe, ordföranden för Sveriges Muslimska Förbund:

Islam ger åsikts - och yttrandefrihet åt alla medborgare i den islamiska staten, på villkor att denna rättighet utnyttjas för utbredningen av dygd och sanning och inte för spridningen av ondska och omoral. Den islamiska idén om yttrandefrihet är betydligt överlägsen den som är rådande i västerlandet.

Denna uppfattning har inte mycket med yttrandefrihet att göra och en sådan syn bör också kritiseras. Mill formulerar kritiken väl:

Även om någon åsikt tvingas till tystnad kan den, såvitt vi vet, vara riktig. Att bestrida detta skulle vara att tillmäta oss själva ofelbarhet. [..] Även om den åsikt som nedtystas är en villfarelse, kan den dock innehålla och innehåller mycket ofta en viss grad av sanning. [..] Det kan tänkas att den vedertagna åsikten inte blott är sann utan rymmer hela sanningen. Men om den inte får röna och verkligen röner ett stort motstånd, kommer flertalet av dess anhängare att omfatta den blott som en fördom med föga insikt om eller känsla för alla de förnuftsskäl som den grundar sig på. [..] Den blir bara en dogm som bekänns med läpparna [..].

Åter till Rojas. Angående den mer medeltida uppfattningen om yttrandefrihet som framförs i Att förstå Islam, skriver han:
Så vitt jag kan bedöma delas denna syn bland muslimer med auktoritet i frågan.
Att Aldebe var den som stod bakom denna formulering borde ha tänt en varningslampa hos Rojas, såväl som hos Gudmundson, som brukar vara bra på att gräva fram information. Det skulle nämligen inte vara första gången Aldebes personliga uppfattningar retar upp andra muslimer, som inte alls delar hans åsikter.

Vad Rojas i sin tur baserar sin "bedömning" på är lite av ett mysterium, för hade han bara gjort sig besväret att kolla var den svenska paraplyorganisationen Sveriges Muslimska Råd står i yttrandefrihetsfrågan, så hade han kunnat läsa följande tydliga ställningstagande:

Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som ska försvaras. Den ska inte inskränkas, snarare breddas. Vi muslimer är för yttrandefrihet - kanske mer än andra - just för att vi är en minoritet. [..] Vi manar alla debattörer att försvara mänskliga rättigheter - vari både religionsfrihet och yttrandefrihet ingår.
(min bold)

måndag, september 17, 2007

Den röst som efterfrågats

Inte bara svenska, utan även flertalet europeiska muslimska organisationer fördömer nu hoten. Bl.a. ska en fatwa utfärdas, som förklarar att hoten är haram. Det här mycket glädjande och ett mycket bra argument mot alla islamfientliga element som påstår att det aldrig hörs röster inom den muslimska världen mot hot och våld.

Vad vi ser nu kanske är början på slutet för den islamistiska fundamentalismen i dess olika former?

söndag, september 16, 2007

Motbjudande

Trenne motbjudande ting. Utan inbördes rangordning:

Nu visar det sig att anledningen till att Sofia Appelgren tvingades att sälja sin salladsbar, var att hon utsattes för riktiga hot. Det är ju inte svårt att räkna ut varifrån hoten kom ifrån..

Även om jag tvivlar, så hoppas jag innerligt att de fega ligisterna som skickade det anonyma hotbrevet åker fast.

Vilks och Ulf Johanson har nu fått prislappar på sina huvuden. Några svenska företag hotades också, lite som på köpet. Det är lika bra att ta i ordentligt med en gång kanske de tänker. Det är dock glädjande att muslimska organisationer fördömer hoten och att svensk media för en gångs skull visar lite råg i ryggen.

LO planerar att fira den ryska oktoberrevolutionen. Hur bisarrt är inte det? (Tipstack: BovikLiberal debatt.)

torsdag, september 13, 2007

J. S. Mill - även han ett barn av sin tid

Det var den inflytelserika filosofen J. S. Mill som med sin välkända "harmprinciple", tydligast uttryckte den grundläggande liberala uppfattningen att man är fri att göra vad man vill, så länge man inte inskränker någon annans frihet. Med hans egna ord, ur det klassiska verket On Liberty:

The sole end for which mankind are warranted, individually or collectively, in interfering with the liberty of action of any of their number, is self-protection. That the only purpose for which power can be rightfully exercised over any member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others. His own good, either physical or moral, is not sufficient warrant. He cannot rightfully be compelled to do or forbear because it will be better for him to do so, because it will make him happier, because, in the opinion of others, to do so would be wise, or even right...The only part of the conduct of anyone, for which he is amenable to society, is that which concerns others. In the part which merely concerns himself, his independence is, of right, absolute. Over himself, over his own body and mind, the individual is sovereign.
I samma skrift ger han också flertalet klassiska argument för yttrandefrihet, men vad som kanske är mindre känt är att Mill i samma bok ger uttryck för vissa åsikter som närmast kan beskrivas som koloniala eller t om rasistiska. För friheten ovan ska nämligen inte gälla
efterblivna samhällen där folket i sin helhet kan betraktas som omyndigt.
Vidare, återigen från den svenska översättningen:
Despotism är ett berättigat styrelsesätt när man har att göra med barbarer, förutsatt att målet är att förbättra dem [..]
Att Mill här är inkonsekvent i sin liberalism kan förmodligen förklaras med att han under en period av sitt liv innehade en hög position i det Ostindiska Kompaniet. Dessa koloniala tankegångar har vissa (*host* Tännsjö *host*) försökt göra billiga poänger på i sin kritik av liberalismen. Men hade Mills argument för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män varit sämre, om det visade sig att Mill hade behandlat sin egna fru illa?

Knappast.

Om en viss person motsäger sig själv, i ord eller i handling, är inte intressant för att skapa sig en uppfattning i sakfrågan. Det är enbart den starkaste formuleringen av argumenten vi bör ta hänsyn till när vi värderar argumenten för och emot någon viss tes.

Det är tyvärr mycket sällan liberalismens kritiker gör sig det besväret.

måndag, september 10, 2007

fredag, september 07, 2007

Kan kunskap vara icke önskvärd?

I detta inlägg frågar sig Gudmundson om Försäkringskassan försöker mörka politiskt känsliga uppgifter i sin rapport (pdf) om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. Eftersom försäkringskassan väljer att inte redovisa ursprungsland, "då det totala antalet ärenden är för lågt". Med flera tusen fall verkar den motiveringen vara lite svajjig, minst sagt. Gudmundson anser då att detta kan misstänkliggöra hela verksamheten.

Dennis tycker att detta är att fiska i grumliga vatten och jämför det med Mauricio Rojas tveksamma utspel på DN Debatt för två år sedan. Jag håller med om att Rojas utspel var märkligt, främst för att han uttalade sig om en rapport som inte hade släppts än, och för att han i sin politikerroll spekulerade i vetenskapliga frågor han inte riktigt verkade känna till.

Dennis har också rätt i att det inte är försäkringskassans uppgift att göra någon analys av dessa data. Ännu mindre att komma till några normativa slutsatser av sådan information. Men är det ett skäl till att inte redovisa informationen över huvud taget?

Risken finns förstås att information plockad ur sitt sammanhang kan utnyttjas av främlingsfientliga krafter av olika slag. Även om den risken inte ska ignoreras, så tycker jag dessa argument, av författarna till BRÅ-rapporten 2005:17 (pdf) väger tyngre:

Brå har dock gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs. Om den registrerade brottsligheten visar sig vara hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.


Om viss information inte tillåts i samhället, så ökar det bara risken för att ljusskygga krafter kan nära sina tankar om en samhällelig konspiration för att undertrycka sanningen de tror sig sitta inne med.

torsdag, september 06, 2007

Ska jag vara orolig nu?

Jag har sagt det förrut och jag säger det igen: Välfärdstaten raserar kärnstaten. Samtidigt som Putins tunnor skramlar mer än på länge, så passar Sverige på att rusta ner drastiskt (samtidigt som man som vilken socialdemokratisk regering som helst, inför vårdnadsbidrag med jämställdhetsbonus).

Är det klokt med dessa militära nedskärningar?

Det är svårt för en icke insatt att avgöra, men när vår ÖB anser att besparingarna är "förödande" och försvarsministern avgår i protest mot dessa nedskärningar så börjar man i alla fall att fundera.

Att Reinfeldt och hans lojala nu ägnar sig åt damage control var väntat, men vem lyckas de övertyga?

fredag, augusti 31, 2007

Summerhits

Eftersom kanske en del av mina läsare inte följt bloggosfären i samma utsträckning som jag gjort i sommar, så tänkte jag tipsa om några av sommarens händelser och läsvärda inlägg. Upprörande såväl som glädjande.

I början på sommaren spelade Manu ChaoWay Out West i Göteborg. Som så ofta så är musiker och andra kulturtyper lite bakom flötet i politiska och ekonomiska frågor, och Manu Chao utgör tyvärr inget undantag på den fronten. Det kommer inte hindra mig att se dem uppträda här på Hovet i Stockholm. Trots viss ignorans så gör de fortfarande väldigt svängig musik.

Attila påminner om varför statens makt bör vara utformad så att den kan falla i din värsta fiendes händer.

Tommi Teljosuo, som förr skrev kloka saker på Odilous blog, har nu sadlat om och kommenterar numer sin samtid på den nyöppnade bloggen Popthecasbah. Det verkar lovande. Vi är inte alltid överens om allt, men Tommi argumenterar alltid väl för sin sak. Ska bli spännande att följa den bloggens framtida utveckling.

Gudmundson skrev vettigt om den tigande svenska kritikerkåren i den inflammerade frågan om Vilks rondellhund. Homan Anvari fick då rycka ut för att försöka nyansera debatten som försökte tigas ihjäl. Men tappade initiativ någonstans på vägen.

Apropå Gudmundson, missa inte hans knivskarpa lustmord av DN´s Per Jönsson. Hette jag Per Jönsson skulle jag fundera lite över mina moraliska premisser.

Denna artikel i den alltid lika läsvärda The Economist, väckte nästan den gamla konspirationsteoretikern i mig till liv. Det är nog bäst om den får sova vidare ostört. Kanske är det därför dessa EU-politiker kommer undan med detta? Hemska tanke.

En bekant till mig; Patrick Krassén gästspelade i sommar på SvD´s ledarblogg. Detta inlägg om den godtyckliga (o)rättvisan i det svenska skattesystemet är läsvärt.

Louise P skriver som vanligt tänkvärt i frågor om prostituition och moralhysterin kring sexuella frågor. Missa inte heller det som skrivs på Isabellas blogg.

Årets vitamininjektion i bloggosfären är helt klart Mattias Svensson. Jag vågar numer inte missa något av hans pricksäkra, provocerande och adrenalinstinna inlägg.

Är det förresten inte en glädjande nyhet att Värnplikten kanske ska avskaffas? Inte en dag för tidigt i så fall.

fredag, augusti 24, 2007

Så gör man

Idag protesterade ett 60-tal muslimer mot att Nerikes Allehanda publicerat den flerfaldigt mordhotade konstnären Lars Vilks bilder av Muhammed som Rondellhund.

Jättebra! Dessa muslimer föregår med gott exempel.

Är man missnöjd med någonting, är det man gör- man demonstrerar fredligt och framför sina åsikter på ett civiliserat sätt. Man gör exempelvis inte här.