New York, New York

Förrförra veckan, ungefär samtidigt som det var stiltje på denna blogg, så besökte jag min vän som bor i New York. Även om det låter klyshigt, så det verkligen en stad att bli förälskad i. Att bara strosa runt och insupa den unika atmosfären, konsumera kultur och prylar, samt inte minst att äta all vällagad skräpmat i denna etniska smältdegel är underbart.

Som vanligt så är ett (åter)besök på Metropolitan Museum of Art obligatoriskt. Förutom deras mer välkända utställningar från faraonernas Egypten och bortre Asien, så kunde man denna gång avnjuta en speciell Rembrant-utställning, som även bjöd på andra kända konstnärer från hans tid och område. Inte minst en av mina egna favoritkonstnärer; Johannes Vermeer. Metropolitan är inte lika stort som Louvren, men man skulle lätt kunna spendera hela dagarna där i en hel vecka och ändå inte ha sett allt.


En dag passade vi även på att besöka MoMA, som ställer ut flertalet klassiker som van Gogh, Gustav Klimt och Matisse, såväl som från mer moderna konstnärer som Picasso, Pollock, Miró, Mondrian, Salvador Dalí och Magritte.


Fast den utställning som riktigt kröp under skinnet var den ökända BODIES...The Exhibition.
Det är en mycket kontroversiell utställning eftersom den ställer ut riktiga människolik. Jag som har läst flera år anatomi, fysiologi och andra medicinska ämnen tyckte det var en bra repititionskurs och jätteintressant, men av vissa har utställningen jämställts med pornografi och olika religiösa företrädare har ifrågasatt utställningens moraliska status.


Det argument som jag inte kan avfärda lika lätt är att kropparna är inköpta från Kina och det är högst oklart var de kommer ifrån. Det finns misstankar om att det kan vara avrättade "politiska fångar". Tanken på att man kanske har bevittnat liket av en kinesisk demokratikämpe lämnar en lite bitter eftersmak i munnen. Trots det kan jag rekommendera de som inte sett utställningen att göra det.