tisdag, november 17, 2009

Faktafel och irrelevanta jämförelser i artikel om MMA

Senaste tiden har det varit något av en medial häxjakt mot MMA. De ledande inkvisitorerna är SVT och Martin Ingvar.

Enligt min mening har SVT i ett antal reportage brutit mot principerna om saklighet och opartiskhet då man inte tog in officiella representanter för sporten för att bemöta alla felaktiga påståenden som gjorts i deras kraftigt vinklade inslag. När de tas in, som i SVT Debatt, så får de inte öppna munnen. Inte konstigt att de har blivit anmälda till Granskningsnämnden. Vad som är mer konstigt är att de blev friade.

Nu senast har Martin Ingvar tillsammans med några kollegor fått ett förvånansvärt substanslöst inlägg publicerat på etablissemangets anslagstavla. Bakom alla retoriska dimridåer så anar man att de helt enkelt inte gillar sporter där man får slå på varandra.

Låt oss därför granska argumenten.

Ingvar et al jämför MMA med boxning, trots att sporterna kraftigt skiljer sig åt i antal slag man tar emot mot huvudet per match eller per träning. Redan här avslöjar de sin okunskap om den sport de kritiserar. Vidare menar Ingvar et al att det först med denna sports inträde i RF som det blev "okej med en sport som tillåter spark mot huvudet". Oklart vilken relevans detta argument har, men låt mig ändå upplysa herrarna om att det har varit tillåtet länge.

De uppmanar RF att ta avstånd från sporten eftersom de menar att MMA handlar om "produktion av hjärnskador". Eftersom Ingvar och hans kollegor är professorer så kunde man tro att de skulle underbygga ett sådant påstående med någon forskning eller statistik. Det gör de inte. Istället gör de irrelevanta jämförelser med boxning.

I själva verket är kampsport i allmänhet, och svensk MMA i synnerhet en mycket säker fritidssysselsättning. Under de 115 MMA-matcher som hittills genomförts på svensk mark så har inga allvarliga skador skett. Enligt statistik från försäkringsbolaget Folksam så är fotboll och längdskidåkning två riktigt farliga sporter med sju dödsfall vardera under perioden 1998-2003. På en delad andraplats så har vi Boule(!). Dock ingår inte statistik från ridsporten ovan. Vilket man kan förstå eftersom ridsporten varje år har c:a 13 000 personskador som är så pass allvarliga att man sökt läkarvård på akutmottagning. 16 procent av dessa skador har sedan krävt inläggning på sjukhus(pdf). Bara fotbollen toppar dessa siffror med c:a 31 000 skador per år. Statistik från Socialstyrelsen (tabell 16 i pdf-filen) bekräftar denna bild och visar att kampsport är en relativt säker och skadefri sport.

I detta remissvar(pdf) konstaterade förra finansministern och socialdemokraten Erik Åsbrink att
År 2004 uppgick antalet försäkrade idrottsutövare i Folksam till 1,6 miljoner. Antalet anmälda idrottsskador uppgick till 20.000. Samma år hade SB&K med då drygt 40.000 utövare 174 anmälda idrottsskador till Folksam. SB&K svarade således för drygt 2,5 % av antalet försäkrade men endast för knappt 0,9 % av antalet anmälda idrottsskador.

Skaderisken inom SB&K utgjorde således endast en dryg tredjedel av den genomsnittliga skaderisken för alla skadeförsäkrade.

[..]
Mot bakgrund av dessa uppgifter är det svårt att finna någon medicinsk motivering varför just kampsporter (eller i vart fall de kampsporter som organiseras inom SB&K) skulle utsättas för en lagreglering till skillnad från en rad andra idrotter som uppenbarligen uppvisar betydligt högre skaderisker.
Tyvärr lider inte bara artikeln av faktafel, utan bitvis även av ohederlig argumentation. Ingvar et al menar att tävlingarna inte sker under tillförlitlig kontroll. Detta eftersom "försäkringarna om god kontroll [..] kommer [..] från kommersiella företrädare för verksamheten som samtidigt sitter i ledningen för MMA-förbundet". Detta är inte mycket mer än ett logiskt felslut och ett försök till misstänkliggörande. Dessutom är det fel i sak: Det är statliga instanser och myndigheter som utövar tillsyn. I samma anda menar de att MMA är "våld" och "misshandel". Det är förståeligt att det kan se så ut för dem som inte är insatta, men de som tävlar har inte för avsikt att skada varandra. De vill vinna matchen. Alla som känner till sporten vet hur olycklig en tävlande blir när någon verkar ha blivit skadad.

Det som avslöjar Ingvars agenda är att om han enbart hade brytt sig om skaderisken och våld mot huvudet så finns det massor av andra sporter han skulle kunna moralisera kring. Det gör han inte. Istället lånar han sin auktoritet och förmenta expertis till att moralisera kring ett ämne han inte behärskar.

Det blir bakläxa.

18 kommentarer:

Anonym sa...

Bra skrivet Marcus! Mycket sakligt, borde läsas av berörda herrar ! Vi hörs. MVH Ricard C.

Marcus sa...

Tack Ricard! Jo man kan ju alltid hoppas. Är faktiskt uppriktigt förvånad att Martin Ingvar, som gjort en fin insats mot pseudovetenskap, uttalar sig så kategoriskt utan att ha tagit reda på grundläggande fakta.

Vi hörs!

Olaus Petri sa...

Jag håller med dig om att MMA får oförtjänt med smisk. Det gäller att vara kritisk när moraliserandet tar överhanden framför fakta. Skönt dock att den likaledes, men etter värre, ideologiserade och politiserade klimathotsidustrin, äntligen börjar börjar hamna i brygga.

Potemkinskulissen har börjat rämna och fram kommer en hypotes som blivit kidnappat av ideologiska och politiska krafter.

Tap out while you can! ;-)

Marcus sa...

Olaus Petri: Som framgår av detta inlägg med tillhörande artikel, så är vi nog inte riktigt överens om verklighetsbeskrivningen där vad det gäller klimatfrågan.

Så jag väntar nog lite med att klappa. ;-)

Olaus Petri sa...

Jag tänkte närmast på att kämparna i HadleyCRU-teamet verkar åka dit för intellektuell doping med tillhörande ojusta metoder och grepp.

Vänta inte för länge med klappen. ;-)

Maria Byström sa...

Å, gud så bra att du bloggade om detta. Jag har känt mig så uppgiven då den moraliska paniken har dragit in över vår älskade sport MMA.

Tack Marcus!

Marcus sa...

Tack själv Maria.

Patrik sa...

Ja, vad ska man säga.
Synd att du är på "fel" sida i klimatdebatten, Marcus, annars förefaller du ha många brå åsikter och sätt att framföra dem! :)

Håller med dig helt då det gäller MMA. Det är en moralisk panik som det handlar om.

Att föräldrar släpar iväg sina 5-åringar till fotbollsplan och förorsakar framtida knäskador och andra allvarliga handikapp - det debatteras aldrig. Trots att det rimligen borde vara ett betydligt större problem än alla kampsporter sammanlagt.
Hur nyttigt kan det vara att nicka en boll druttifjorton miljarder gånger innan 20 års ålder?

Jag bara undrar... :)

Marcus sa...

Hej Patrik,

tack för dina vänliga ord. :) Jag får väl leva med att ni "klimatskeptiker" tycker att jag har fel åsikt i klimatfrågan.

När det kommer till MMA så är vi däremot överens. Värre moralpanik har jag inte skådat på länge. Samtidigt kan man förstå dem som inte tränar; är man inte insatt så ser det nog ganska våldsamt ut. Tråkigt bara att de inte gör sig besväret att ta reda på om alla deras fördomar stämmer.

Patrik sa...

Ja, dock tycker jag frågan kring forskning på MMA är intressant.
En sökning på www.googlescholar.com ger ca 468träffar, om man söker på "Mixed Martial Arts".
Några av träffarna förefaller faktiskt vara forskningsresultat:
http://bjsportmed.com/cgi/content/abstract/39/7/444
http://bjsportmed.com/cgi/content/abstract/40/2/169
http://www.jssm.org/combat/1/18/v5combat-18.pdf

Patrik sa...

Marcus>> Du skrev: "Är faktiskt uppriktigt förvånad att Martin Ingvar, som gjort en fin insats mot pseudovetenskap, uttalar sig så kategoriskt utan att ha tagit reda på grundläggande fakta."

Alltså - Martin Ingvars är förmodligen övertygad från start om att "detta kan inte vara bra".
Han uppfattar antagligen denna position som självklar.
Lika självklar som det för många är att "klart att vi måste värna om klimatet". Båda ståndpunkterna drivs av starka ethos och pathos, men kanske inte så mycket av logos.
Parallellerna är uppenbara - och jag tror att du faktiskt ser dem. :)
Varför skulle forskarna vara opartiska då det gäller klimatforskning men inte då det gäller MMA? Vad är den avgörande skillnaden? :)

Marcus sa...

Hej igen Patrik (ursäkta mina tidigare felstavningar av ditt namn på UI:s blogg, jag får skylla på att jag var trött eller nåt..).

Jättebra att du hittat lite studier att utgå ifrån i MMA-diskussionen! Det var ju mer än vad Martin Ingvar och hans vänner lyckades med. Nu argumenterar jag inte mot dig här, eftersom vi förmodligen är ense, men jag tänkte kommentera studierna kort ändå.

Första studien påpekar, helt korrekt förmodligen, att det finns risk för whiplashskador i MMA. Men det är många sporter som en sådan risk finns. Det intressanta borde vara hur vanligt det faktiskt är med whiplashskador inom MMA. Vi pratar trots allt om vältränade, professionella atleter (med synnerligen vältränad nackmuskulatur), inte vem som helst. Jag har följt sporten och de internationella tävlingarna i snart tio år, och jag har aldrig ens hört talas om att en MMA-fighter fått whiplashskada (dock känner jag till att Igor Zinoviev fick en fraktur på ett nyckelben efter Frank Shamrocks slam på UFC 16).

Påstår man att MMA är farligt pga risken för whiplashskador, så bör man visa på statistik som visar hur vanligt det faktiskt är, inte bara en studie som visar att det finns en potentiell, teoretisk risk. I hästsporten exempelvis, kan man visa att det bara inte finns en teoretisk risk, utan en högst reell.

Andra studien studerar varför matcher stoppas, och man kommer fram till att den vanligaste orsaken är "blunt force" mot huvudet. Ja det säger jag inte emot. Dock så konstaterar de också i studien att ytterligare forskning behövs för att ta reda på hur farligt det faktiskt är. Så den studien kan inte användas som argument för att visa hur farligt MMA är, eftersom den inte uttalar sig om det. Dessutom baserades studien på matcher utomlands, som därför inte heller behöver ha någon bäring på den svenska tävlingsscenen, eftersom vi har ett hårdare regelverk.

Den tredje studien var riktigt intressant, eftersom den undersökte riskfrekvensen för skador. Det visar sig att det är ganska hög skadefrekvens. Anledningen till det är att man tar med skador som nog de flesta skulle anse inte är särskilt allvarliga. Exempelvis bestod 47.9% av skadorna av bristningar i huden i ansiktet, antagligen s.k. "cuts" kring ögonbrynen. Detta följdes av risken för handskador och nässkador. Inget av detta kan man på allvar mena gör sporten till en allvarlig fara för hälsan. Det är ju ingenting om man jämför med skadorna man får i fotboll, ishockey, utförsåkning, motorcross eller inom vad som verkar vara den farligaste sporten av dem alla: ridsporten.

Marcus sa...

Patrik: Angående klimatdebatten, så förstår jag din parallell, men jag tycker fortfarande inte den håller. Skillnaden är att inom klimatforskningen så finns det en enorm mängd studier och evidens som pekar åt samma håll. Inom MMA verkar det på sin höjd finnas en handfull studier, varav några inte ens är relevanta för den tes som Martin Ingvar och hans vänner driver.

För att få lite ordning och reda i mina kommentarsfält så kanske vi kan ta diskussionen om klimatet i inlägget som jag länkar till ovan (11/22/2009 12:57 em).

Marcus sa...

Förresten, angående den i mina ögon felaktiga jämförelsen som Ingvar et al gör mellan boxning och MMA, så konstaterar ju den sista studien också att "[t]he lower knockout rates in MMA compared to boxing may help prevent brain injury in MMA events".

Kristian Grönqvist sa...

Marcus

Du och Martin I har nog lite olika ingångar.
Det är självfallet så, att själva sporten är farligare för den som ägnar sig åt den än för den som inte ägnar sig åt den. Hur man än räknar och vilka studier man än läser. Basta.

Om man blir ledsen för att man skadar någon, är ingen ursäkt för att man deltar i en farlig sport. Där brister Du nog i kausalitet.

Sporter som utgår ifrån tanken att slå ut en annan är, per definition farliga. MMA är naturligtvis inte den enda. Thaiboxning, boxning, konsthopp med motorcykel, motocross, Formel 1, TT etc är också farliga. Men det skall uttalas att de är farliga. Om sedan en person väljer att att skada sig för att idrotten är spännande är den personens ensak.
Men den skall inte gå ut med påståendet om att sysselsättningen är ofarlig. Det visar ju med all tydlighet att hjärnan redan är skadad.
Och det är i stort sett vad Martin Ingvar säger

Marcus sa...

Kristian: Jag har inte hävdat att MMA är helt ofarligt eller riskfritt. Men att påstå att någon viss sysselsättning är farlig är inte särskilt intressant i sig, det är mest demagogi. Det är nämligen farligt att leva också, man kan snubbla och bryta benet eller slå huvudet i köksbordet.

Det är som intressant är hur stor risken är för skador och hur allvarliga de är. Samt hur riskbilden ser ut i förhållande till andra sysselsättningar. Utan sådan information kan man inte göra relevanta jämförelser.

Kristian Grönqvist sa...

Marcus

Vad är detta för diskussion?
Du vet mycket väl att sannolikheten för att en människa som ägnar sig år MMA skadar sig under sin idrottsutövning 1000 ggr sannolikare än en person som går över köksgolvet.
Det Du hänvisar till, är den okunniges vulgärresonemang.
Och prata demagogi, det är det Du som gör.
Informera om sakers farlighet är av visst intresse för andra människor, att ljuga om sakers farlighet är demagogi.
Det är ungefär som att åka till Indien och inte bli informerad att kraiten är en särskilt giftig orm, eftersom att inte alla människor dör som blir bitna. En del kan t.o.m. få för sig att det är helt OK att lattja med dem.
Better safe than sorry...

Marcus sa...

Jag undrar också vad det här är för diskussion- tills du visar tecken på att du inte medvetet försöker missförstå vad jag skriver, så får du prata med dig själv.