Jordklotet blir varmare. Den globala medeltemperaturen har de senaste 100 åren stigit med 0.74±0.18 °C. De senaste decennierna har varit de varmaste under hela 1900-talet och 1990 till 2000 var det varmaste decenniet av dem alla, trots kyleffekten från Pinatubos vulkanutbrott 1991. Elva av de senaste tolv åren (1995-2006) tillhör de tolv varmaste åren sedan forskare började mäta den globala medeltemperaturen 1850. Värmetrenden är markant men inte linjär.[1] En fråga som ställts är huruvida denna temperaturhöjning ryms inom den naturliga variationen, eller om det föreligger en antropogen klimatpåverkan.
Denna fråga är bland flertalet liberaler mycket kontroversiell och jag har tidigare argumenterat för att det är svårt att med sin intellektuella hederlighet i behåll, förneka en antropogen klimatpåverkan. Ideologi och frihet är väldigt viktigt, men jag försöker undvika att filtrera min syn på verkligheten genom mina ideologiska glasögon.
IPCC är ett av FN etablerat forskningsorgan, som vart sjätte år släpper en rapport som sammanställer forskningsläget i klimatfrågorna. IPCC´s rapporter släpps i fyra olika delar och den senaste rapporten: The Fourth Assessment Report 2007 (AR4) är snart klar. En sammanfattning för beslutsfattare, av första delrapporten i AR4, som släpptes den 2:a februari 2007, behandlar det vetenskapliga underlaget för klimatförändringar. Den slår fast att med väldigt hög sannolikhet har mänskliga aktiviteter bidragit till den globala uppvärmningen. Med väldigt hög sannolikhet menas att säkerheten i den bedömningen är 90%.
Den i särklass viktigaste växthusgasen är vattenånga. Tillsamman med vattenångan så bidrar även koldioxid och metan till en naturlig höjning av jordens medeltemperatur på över 30 °C. Andra viktiga växthusgaser är freoner (CFC, HCFC, HFC), kväveoxid och ozon. Kyotoprotokollet reglerar växthusgaserna koldioxid, metan, kväveoxid, HFC, PFC och svavelhexaflourid. Utsläppen räknas i enheten koldioxidekvivalenter, som är en gemensam måttenhet för växthusgaser.
På grund av den relativt höga koncentrationen av koldioxid i atmosfären, är det den antropogena växthusgasen som har störst inverkan. Globalt sett kommer majoriteten av antropogena utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossilt bränsle. Sedan industrialiseringens början har halterna av koldioxid i atmosfären ökat med mer än 25%. Enligt mätningar gjorda 2006 så ligger den nuvarande halten på 380 ppm (0.0380%).[2] Det är den högsta halten på 420.000 år, kanske den högsta halten på 20 miljoner år.
Numer anser klimatforskare att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären leder till en temperaturökning på 1.2 °C, givet att man inte tar med återkopplingsmekanismer.[3] [tillägg:] Enligt IPCC´s beräkningar som inkluderar olika återkopplingsmekanismer, så leder en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären till en temperaturökning mellan 2 och 4.5 °C, med en bästa uppskattning runt 3 °C.
Beslut
I Regeringens proposition 2005/06:172 föreslås att klimatmålet enligt 2002 års klimatpolitiska beslut ska ligga fast, vilket innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser skall vara fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Dessutom skall detta mål uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller användning av Kyotoprotokollets ”flexibla mekanismer”, som bland annat innebär handel med tilldelade utsläppsenheter mellan stater som har tillträtt Kyotoprotokollet. Detta är en mekanism som är tänkt att främja utsläppsminskande åtgärder där det är mest kostnadseffektivt. Som ett komplement till detta kortsiktiga mål, så föreslås att utsläppen för Sverige år 2020 ska vara 25 procent lägre än 1990 års nivå. Ett mål som fortlöpande ska följas upp och utvärderas minst vart femte år, med början år 2008.
Vidare gör regeringen i proposition 2001/02:55 bedömningen att halten av växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, inte ska överstiga 550 ppm i atmosfären. Som ett tak för den totala mängden utsläpp i Sverige, ska utsläppen år 2050 vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare. I proposition 2005/06:172 så lägger man också till ett temperaturmål om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med två grader Celsius.
Samtidigt skriver man att om utsläppstrenden globalt är mindre gynnsam än vad man nu förutser, eller om de åtgärder som vidtas inte ger önskad effekt, så kan regeringen vid behov föreslå ytterligare åtgärder och/eller ompröva klimatmålen. För att exempelvis ta hänsyn till den svenska industrin och dess konkurrenskraft. Enligt budgetpropositionen för 2006 gör regeringen bedömningen att koldioxidskatten skall slopas för fossila bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av utsläppshandeln. Därför föreslås det att koldioxidskatten slopas helt för bränslen som förbrukas i industrianläggningar samt i högeffektiva kraftvärmeanläggningar, från och med den 1 januari 2006.
Regeringen påpekar också i proposition 2005/06:172 att uppfyllandet av klimatmålen globalt sett är till avgörande del beroende av insatserna i andra länder och internationellt samarbete. Man vill också skapa förutsättningar för att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen för transporter och uppvärmning redan till år 2020.
Man påstår att en viktig komponent i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser är att sprida information till ”breda skikt i samhället”. Detta ska uppnås genom olika nationella klimatinformationskampanjer, riktade till hushåll och nyckelgrupper.
Vidare beslutas det att Sverige även fortsättningsvis ska behålla sin ledande roll och vara ett föredöme i det internationella klimatarbetet.
[1] Se figur SPM-4 i IPCC´s Summary for Policymakers: http://www.ipcc.ch/SPM2feb07.pdf
[3] Klimatförändringar -Naturliga och antropogena orsaker (sid 81). Bogren, Gustavsson.
10 kommentarer:
Det bör påpekas att en varmare atmosfär kan också innehålla mer vattenånga. Det innebär alltså om temperaturen ökar i atmosfären så får vi mer moln och nederbörd...
Dessutom kan vi nog se en accelererande mängd koldioxid i atmosfären. Nu har Kina gått om USA och de lär inte sakta ner sin utveckling.
Hej Bengt,
jo jag har läst om det där med vattenånga i atmosfären och paradoxalt nog kan det leda till en tillväxt av biomassa, som i sin tur binder mer koldioxid. Det kan också leda till mer nederbörd över polerna och ökande snö- och is-täcke. Som i sin tur ökar albedot och minskar absorptionen av solenergi.
Vad jag förstått så är det bara i absoluta siffror Kina gått om USA, som fortfarande leder utsläppsligan/capita flera gånger om.
Siffran 1,2 grader uppvärmning för en koldioxiddubblng måste vara utan hänsyn till återkopplingar, framför allt från vattenånga. IPCC gör en bästa uppskattning av ca 3 grader.
Bengt, i ett varmare klimat får man mer avdunstning och mer regn. Att man får mer moln är dock inte självklart. mängden moln beror på hur lång tid det tar mellan det att vatten kondenserar till moln och det faller ut som regn, och det beror mer på atmosfärsrörelser än på temperatur.
Med tanke på hur isarna runt Arktis smälter skall man nog inte hoppas på någon negativ albedo-koppling, tvärtom leder den ökade avsmältningen till att mer solljus absorberas.
Thomas,
jo jag vet att IPCC anger en sådan temperaturhöjning mellan 2 och 4,5 grader, men de påstår också att den beräkningen bara är "likely" (>66%). Alltså: man är inte lika säker.
Kanske för att man inte har tillräckligt bra kunskap om hur alla olika återkopplingsmekanismer samverkar till ett slutresultat(?).
Hur det ligger till med den saken vet jag inte, men du bör kanske kontakta klimatforskarna Bogren och Gustavsson och framföra din synpunkt. Det är därifrån min uppgift kommer.
Och jo du har säkert rätt i att den totala mängden solljus som absorberas kommer öka pga avsmältning, jag nämnde bara att det också finns åtminstone en återkoppling som motverkar.
Den stora osäkerheten som IPCC anger handlar dock om att man har svårt att sätta en *övre* gräns, att den nedre ligger ovanför dina 1,2 anses klart. Jag har snabbläst Bogrens bok, och jag är rätt säker på att om du kollar noga skall du finna att deras 1,2 grader handlar om en teoretisk siffra för enbart koldioxid utan återkopplingar.
Jag vill återigen poängtera att siffran 1.2 grader inte på något sätt är min. Och hur blir en siffra mindre teoretisk, bara för att man tar hänsyn till återkopplingsmekanismer?
Men jo, Bogren och Gustavsson skriver att siffran 1.2 grader är utan hänsyn till återkopplingsmekanismer. Vidare skriver de också (på sid 164):
Återkopplingar, feedbacks, utgör en betydande svårighet vid klimatmodellering [..] Tilltron till klimatmodellering varierar mellan olika forskargrupper och intresseorganisationer. Vissa anser att modellerna ger scenarier som ligger mycket nära sanningen, medan andra vill beskriva dem som dagens svar på kristallkulor med motsvarande noggrannhet. Många gånger förefaller inställningen till modellerna vara färgade av vilken intresseorganisation man tillhör. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte känner alla de mekanismer och processer som skapar dagens klimat. Att förutsäga framtida variationer kan därför te sig vanskligt.
Och sen skriver de vidare om osäkerhet i klimatmodellerna (på sid 182):
Succesivt har modellerna utvecklats, men alltjämt föreligger stora brister.
"Och hur blir en siffra mindre teoretisk, bara för att man tar hänsyn till återkopplingsmekanismer?"
Om du dubblerar koldioxidhalten och väntar på att haven skall hinna värmas upp (något sekel) når du en ny jämviktstemperatur vilken motsvarar den du får med återkoppling. Det är alltså något som är i princip mätbart. (Läs i IPCC olika sätt man använt för att beräkna denna från historiska data).
Effekten av en koldioxidhöjning utan återkopplingar är däremot något du aldrig kan mäta, det är en teoretisk siffra du bara kan räkna fram i klimatmodeller.
Och visst föreligger osäkerheter i klimatmodellerna, det innebär dock inte att man kan ta en siffra som är garanterat fel och presentera den som relevant.
Alla siffror är i den bemärkelsen teoretiska, eftersom de räknats fram med hjälp av klimatmodeller. Att något är "i princip mätbart" någon gång i en mer eller mindre avlägsen framtid förändrar inte det. Det är förmodligen så klimatmodellerna förbättras och man ökar kunskapen om feedbacksystem. Men det betyder inte heller att siffran 1.2 grader är "garanterat fel" som du säger. Anger man att det gäller utan återkopplingsmekanismer, som man fortfarande har bristande kunskap om, så är det helt korrekt.
Slutligen, don´t shoot the messenger. Uppgifterna kommer från två etablerade klimatforskare, och det är de som väljer att presentera informationen på detta vis.
"Alla siffror är i den bemärkelsen teoretiska, eftersom de räknats fram med hjälp av klimatmodeller."
Om du läser hos IPCC skall du se att man kan göra empiriska uppskattningar från historiska data, t ex temperaturfall efter vulkanutbrott.
Om man specifikt anger att siffran 1,2 grader är utan återkopplingar är det inte fel, men det gjorde du faktiskt inte i din orginalpost och därmed misstolkade du dina två klimatforskare, (varför du nu väljer just dessa två över IPCC rapporten som innehåller mer aktuell vetenskap).
I övrigt är jag glad att till skllnad från somliga andra högerbloggare inser att vetenskap är viktigare än ideologi, den senare kommer in i hur man bör bemöta växthuseffekten inte om den finns. Det här är snarast en bagatell i sammanhanget, det var bara synd att du fått den fel.
Fair enough, jag skulle kunna varit tydligare på den punkten i mitt blogginlägg. Jag lägger till det nu då, så det inte råder något tvivel om vad som avses.
Skicka en kommentar