onsdag, februari 11, 2009

Där jag överväger att bli Miljöpartist

Jo jag är faktiskt miljövän. Inte för att naturen har något egenvärde, utan för att en bra miljö är något som gynnar oss människor. Att vara liberal innebär i min värld också att det inte är ok att förstöra andras egendom bara för att sker indirekt via utsläpp.

Så kanske borde man rösta på Miljöpartiet nästa val? Utöver att värna miljön, så värnar Miljöpartiet också den personliga integriteten. De tillhör de som "oftast ger uttryck för ett principiellt motstånd" mot olika förslag som kränker den privata sfären. Att motståndet är principiellt visar dessutom att de lyckats bevara någon slags ideologisk kompass, till skillnad från så många andra politiker som sviker sina ideal bara för att få lite mer makt. Camilla Lindberg är även hon ett föredöme på den fronten, men eftersom hon är från Dalarna så kan hon tyvärr inte få min personröst.

Ändå har jag mina dubier. Miljöpartiet dras med en besvärande barlast av ovetenskapliga föreställningar, som toppas med grumligt tankegods från vänster. Skulle de göra några välbehövliga eftergifter till oss gröna liberaler, så skulle de kunna bli ett intressant alternativ vid valurnorna.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Vad jag förstår av en kollega i Helsinki är det finska miljöpartiet mer liberalt i ekonomiska frågor än det svenska, så du kanske ska gå med där, Marcus? :-)

Marcus sa...

Niclas: Om det är till priset av att flytta till Finland så tror jag att jag passar.. ;-)

Varcas sa...

En intressant bekännelse för en liberal att begrunda sig som miljöpartist.

Men det jag fastnade för är din trossats att,

Naturen har inget egenvärde.

Följden av det innebär att vi kan omforma naturen helt enligt hur den gynnar oss människor. Dvs, vi kan utrota växter, svampar, djur och insekter helt efter eget skön, givet att vi bevisar att dessa försvinnande inte på ett enda sätt minskar hur naturen gynnar oss. Vi kan också skapa nya djur och arter som får ta över de vi utrotat etc etc. Kort och gått finns allt liv för oss att behandla hur vi vill.

Frågan som själv ställer sig tydligt för min tanke är om det inte finns vissa människor som inte heller har något egenvärde? Vad har olika små grupper urinvånare för egenvärde, de gynnar ju inte oss andra på något enda sätt. Som fast vetenskapligt sinnad är det inte enkelt att se en stor skillnad på människan och andra däggdjur. Varför är människan speciell? Det blir religionsteori. Vi föds, äter, förökar oss, tar plats, och dör etc, precis som andra djur. Nyttiga eller inte finns både folk och natur. Som liberal är det då enbart äganderätten som hindrar någon annan för att appropriera eller på annat sätt via miljöpåverkan etc ta marken eller de objekt man lever av i anspråk? De människor som inget äger är de då lika rättslösa som djuren som inte gynnar oss? Äger inte djuren sin mark? Territoriella djur av olika slag har försvarat sitt land i miljoner år innan första människan vandrade omkring på planeten. Är den som vinner det territoriella kriget den rättmätiga ägaren?

Personligen kan jag inte se att vi kan leva med en värdegrund där naturen inte har sitt egenvärde utan att förfalla i erövringscivilisation långt från liberala friheter med äganderätt där den siste erövraren alltid är den rättmätiga ägaren. En sådan civilisation kan inte ha demokrati definitionsmässigt eftersom det är axiomatiskt rätt att erövra någons mark eller annan egendom som denna inte klarar försvara.

Marcus sa...

Hej Varcas,

du ställer många intressanta frågor. Jag bemöter ett par som jag uppfattar som centrala för ditt resonemang. Eftersom jag inte inte är naturrättare så anser jag att rättigheter är sociala konstruktioner. Det innebär att mänskliga rättigheter är något vi människor "givit oss själva", eller hur man nu ska uttrycka det.

Precis som du noterar så innebär det en slags diskriminering mot djuren; Speciesism som det kallas av bla filosofen Peter Singer. När jag säger att naturen inte har något egenvärde så sätter jag inte likhetstecken mellan djur och natur. Djur lever i naturen förvisso, men de kan uppleva smärta och obehag och somliga av dem har tämligen avancerade mentala egenskaper. Detta gör att jag anser att man i någon mån bör ta hänsyn till mer avancerade djur. I praktiken innebär det att jag inte äter rött kött och att jag även försöker sluta äta andra djur.

Hur man än ser på djur-frågan så är jag väl medveten om att mina och samhällets gränsdragningar kommer vara godtyckliga. Någonstans behöver vi dra en gräns om djur vi inte värderar särskilt högt och då kan man alltid fråga sig varför man drar gränsen just där. I slutändan så tror jag det blir en personlig samvetsfråga. Men att jag tycker att man bör undvika att döda djur för att äta dem (i de fall det är möjligt vill säga, jag skulle inte påstå att detta gäller svältande människor i tredje världen exempelvis) betyder inte att jag anser att djur har någon äganderätt. Det är ungefär som att mena att vi måste bevara djurens yttrandefrihet..

När det kommer till äganderätt så känns din beskrivning ovan väldigt främmande för mig. Äganderätt kan inte förvärvas som du beskriver medelst erövring och/eller stöld. Filosofen Nozick anger tre kriterier för rättmätigt ägande: För det första ska ens innehav vara rättvist förvärvat. Det innebär något förenklat att egendomen inte är stulen, tillskansad som ett resultat av bedrägeri eller liknande. Nozick bygger detta kriterium på filosofen Lockes förvärvsteori, som i korthet går ut på att äganderätten uppstår när man blandar tidigare oägd mark med sin arbetskraft. Givet förbehållet att det finns tillräckligt och gott nog över till alla andra.

För det andra ska överföring av resurser vara rättvis, man får inte heller nu lura till sig andras egendom eller stjäla den. Slutligen ställs kravet att man enbart har rätt till innehav om dessa två första krav är uppfyllda och således ska de som har fått egendom stulen ifrån sig, kompenseras enligt någon korrigeringsprincip. Vilket då är tredje kravet.

Marcus sa...

Förresten, för säkerhets skull ska jag kanske poängtera att självklart har urinvånare, i egenskap av att tillhöra människosläktet, precis samma rättigheter som alla andra människor.

Varcas sa...

Intressant svar. Jag håller med om gränsdragningsresonemanget från oss kontra allt annat t ex arkea.

Jag kan dock inte värja mig från att konstatera att hela liberalismens ställning till naturen (om det är den du nu i sanning beskrivit) i så fall är mycket starkt knuten till kristendomens tes att Gud skapade oss och att vi är speciella. Gud gav oss rätten att råda över allt annat liv. Jag vill minnas att jag läst Lockes teori och den kan tyckas rättvis mot andra människor i fallet när man koloniserar en en ny kontinent, och den är tydligt skriven i en helt annan tid än nu, för det finns ju idag ingen oägd mark ens om vi bedtraktar bara människor som kan äga, än mindre om vi betraktar allt levande; Det har inte någonsin på hundratals miljoner eller miljarder år existerat mark som inte helt och fullt uppfyllts av liv som fullt förändrat miljön efter sin existens, dvs arbetat.

Jag personligen ser ingen principiell skillnad mellan exemplet att vi människor exploaterar en älv och bestämmer att allt som lever där måste dö eller flytta, eller när man tog marken från indianer i nordamerika när amerikanska kontinenten exploaterades.

Den starkare (levande organismen) bestämmer och om man bestämmer att man inte "får" stjäla etc så är det bara enligt den starkares godtycke, dvs människanns godtycke när det gäller naturen omkring oss. Så måste det vara. frågan är vad vi bestämmer.

Att Lockes flera "hederliga" principer och många andra moderna lagar har vunnit över "stamkrigsprincipen" är lätt att tolka som en darwinistisk selektion, i och med att övriga sammhällen utplånades förr eller senare, genom underlägsen tillväxt eller andra negativa effekter av våldsväldet.

Men, nu kommer det viktigaste, min djupa övertygelse är att om vår nuvarande globala civilisation betrakar naturen som något som saknar egenvärde, vilket vi har gjort under lång tid, kommer säkerligen vår civilisation också selekteras bort ur livets träd. Grunden till det är självfallet den exempellösa eliminering av gudomlig kunskap som utrotning av arter innebär.

Marcus sa...

Varcas: Nutida liberalism har inget behov av att härleda sina rättigheter från religion eller kristendom.

I övrigt har jag nog inte en riktigt lika pessimistiskt framtidssyn som du presenterar här ovan. Just eftersom vi inser att andra djur- och växtarter har ett värde för oss människor, finns det starka skäl att bevara naturen i allmänhet och artrikedomen i synnerhet.