Av någon anledning har det där aldrig lockat mig. Inte ens de dryga fyra åren av mitt liv när jag bodde utomlands kände jag mig särskilt patriotisk. Liksom Niclas ser jag mig själv som en kosmopolit, en världsmedborgare.Till skillnad från mig så lägger han även fram lite vettiga argument för vår sak.
Även en av mina favorit MMA-fighters, den alltid lika underhållande och oortodoxa Genki Sudo verkar vara inne på samma spår.
5 kommentarer:
Först läste jag "We are alone". :-D
He. Freudiansk felläsning? ;-)
Fast som en lite mer seriös kommentar så påpekar Niclas i hans inlägg ovan att tendensen till kollektivistisk identifikation kanske är ett sätt att dämpa rädslan för vara ensam. Det är mycket möjligt. Själv har jag inget problem med att identifiera mig med kollektivet som består av alla jordens invånare, utan jag har bara problem med att identifiera mig med en godtyckligt avgränsad grupp som det är tänkt att jag ska känna en speciell lojalitet mot. Inte minst då det kan begränsa min frihet och självständighet. Jag tycker det också är osympatiskt när det skapas en känsla av "vi" mot "dom", då det har varit roten till många av historiens värsta illdåd.
we are alone
we are all one
vi ensamma
vi är en och samma
spännande, eller hur?
Ja, poetiskt till och med.
Skicka en kommentar