torsdag, juli 31, 2008

Det vita arbetet kostar oss över 1000 miljarder kronor per år

I DN läser jag att hantlangarna från Riddar Katos borg har gett sig på några stackare i stockholmsområdet. 686 företag har upptaxerats med totalt 1,9 miljarder kronor. Svartarbete "beräknas kosta staten stora pengar i uteblivna skatteintäkter i form av moms och arbetsgivaravgifter" skriver de.

Det går också att formulera som att allt vitt arbete + moms kostar alla svenskar (i runda slängar) 1 155 miljarder kronor varje år.

8 kommentarer:

Louise sa...

Det är rätt intressant hur något uteblivet blir en kostnad. (Det är verkligen inte givet att det är en intäkt som kunde varit). Sverigedemokratisk solidaritetsprincip någon?

Marcus sa...

Exakt, jag reagerade också på det. Det är som att det "naturliga utgångsläget" är att det egentligen är statens pengar, och inte svenskarnas.

Den Onde sa...

Det naturliga utgångsläget är, vare sig man gillar det eller inte, vad vår demokratiskt valda riksdag har beslutat. Det tycker jag inte är konstigt.

Marcus inlägg vore intressantare om han kunde gräva fram en nationalekonomisk studie som undersöker hur stor den gråsvarta sektorn bör vara i en reglerad marknad.

Det är säkert svårt att göra en sådan studie, men någon bör ha försökt?

Marcus sa...

Den onde: Jag vet inte ens om jag förstår vad du efterfrågar.. En svart marknad är just ett tecken på att den reglerade marknaden har misslyckats i något avseende. Ta exempelvis svarthandeln med hyreskontrakt i stockholm. Översatt till din fråga: Hur mycket svarthandel bör vi då ha på vår sönderreglerade bostadsmarknad? Enligt det "naturliga utgångsläget" som du förespråkar- ingen alls! För det är ju olagligt.

Jag kan erkänna att jag inte undersökt saken, men jag tror inte man forskat på just den fråga du ställer. Om den "reglerade marknaden" fungerade optimalt, så skulle inte den svarta marknaden behövas. Men kanske missförstod jag din fråga?

Louise sa...

Det finns studier om den svarta marknaden, och jag gjorde någon uppsats om det för hundra år sedan eller så. Det är väl inte utan som kampen mot den kallats för ett tveeggat svärd, eftersom det inte är självklart alls att det är pengar som skulel tillfalla samhället, tvärtom finsn risken att det påverka vår samhällsekonomi negativt om den inte skulle finnas.

Marcus sa...

Louise: har du möjlighet att ge några referenser?

Den Onde sa...

"Men kanske missförstod jag din fråga?"

Ja, jag tror det.

Några betalar skatt och andra gör det inte, men de som inte betalar (tillräcklig) skatt är inte nödvändigtvis en nettokostnad för staten. Speciellt inte på marginalen (dvs de som sist lämnar den svarta marknaden om man försvårar för dem). Det finns text antagligen många hantverkare som kanske skulle bli arbetslösa om de inte finge ta betalt svart ibland. Det kostar också pengar att kontrollera att folk betalar skatt. Vidare så används en stor del av resultatet av svart arbetskraft till produktion som genererar skatt.

Alltså, om man bortser från övriga politiska rättviseaspekter så kan man fråga sig hur stor den gråsvarta marknaden *bör* vara om staten skall optimera skatteintaget om allt annat är lika. Dvs, ingen vitarbetande skulle betala mer eller mindre i skatt. Frågan är endast hur hårt vi skall reglera/följa svartarbetet.

Samma fråga kan ställas om bidragsfusk förstås.

Jag använder alltså inte ordet "bör" i dess normativa filosofi-trams mening utan i dess något mer väldefinierade spelteoretiska/nationalekonomiska mening.

Marcus sa...

Ok, då förstår jag hur du menade.

Känner som sagt inte till någon forskning som belyser just den frågan, men om jag hittar någon så kan jag skriva ett nytt blogginlägg om det.