När en person får tre års fängelse för att ha förmedlat arbetskraft till bärplockning. Vem är offret i detta hemska "brott"? Vem har skadats?
Arbetsförmedlaren fick alltså nästan lika långt fängelsestraff som styvpappan som stampade ihjäl ett treårigt barn fick av tingsrätten. Han fick tre och ett halvt år. Tre och ett halvt år! För att ha tagit livet av en helt försvarslös liten människa. Påföljden förlängdes förvisso av hovrätten till fem år. Men ändå. Proportionerna mellan handling och påföljd i dessa båda fall är fortfarande helt uppåt väggarna.
Jo visst kan någon invända, men straffen skärps faktiskt nu mot våldsbrott. Ta exempelvis en av de inblandade i Riccardomålet, som för flera fall av grov misshandel fick sitt straff förlängt från 80 timmars ungdomstjänst till hela 100 timmars ungdomstjänst.
Där satte samhället verkligen ner foten och visade var skåpet ska stå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja Du Marcus, om man ändå kunde nöja sig med att säga att; Något är mycket snett... Tyvärr är det väldigt mycket i den så kallade rättvisan som är snett!
Förr stiftades lagar för hur vi medborgare skulle förhålla oss till varandra och den heliga skrift utgjorde grunden för våra lagar...
Nu handlar lagarna om hur vi skall förhålla oss till staten... Sedan luras vi att tro att det är vi som är staten! (Kul idé från början!) Så i tidningarnas rubriker så står det ofta att "vi" har blivt lurade på skattepengar när någon inte betalar den skatt som han eller hon skall betala enligt lagtexterna...
Men om då dessa "våra" skattepengar förskingras på det ena vansinniga projektet efter det andra, så är det märkligt att det nästan aldrig är någon ansvarig som beöver stå till svars... Kan det månne bero på att, makthavarna inte anser att det är "våra" skattepengar som förskingras utan deras pengar/resurser att leka med... Var tar alla "våra" pengar vägen?
Det var nog tyvärr länge sedan någon politiker insåg att de är på sin plats för att "serva" folket... Det enda undantaget jag kan komma på i modern tid, var den unge Herr Fridolin, som levde sina ord som politiker.
På 60-talet när jag växte upp, så klarade en normal familj (två vuxna + två barn) sig på en normalinkomst och vi hade ett fungerande välfärdssystem, bra sjukvård, mentalsjukhus, tillräkligt med poliser, färre brott, ett fungerande försvar och begreppet utbränd existerade inte!
Visst hade den tiden också sina brister... men idag, kan samma familj knappt klara sig på två normalinkomster och absolut inte utan olika typer av bidrag. Detta trots att välfärden nedmonteras och ovan angivna områden fungerar sämre än någonsin tidigare!
Så javisst Marcus, Något är MYCKET snett eller Mycket är MYCKET snett...
Det vore intressant att få ta del av sådant i vårt samhälle som inte är snett. Det är troligen ganska lätt att räkna upp de få områden i vårt samhälle och i våra kollektiva normer som inte är mer eller mindre tokiga!
Hälsningar Joel
Hej bror! Jag kan inte annat än hålla med dig. Framförallt din poäng om att vi luras vi att tro att det är vi som är staten. En vanföreställning som envist verkat ha bitit sig fast i mångas medvetanden.
Även om jag inte är miljöpartist kan jag dela en del av din beundran för Fridolin. Han gjorde åtminstone som han sagt, till skillnad från vissa andra..
Angående din fråga: Var tar alla "våra" pengar vägen? så kan jag rekommendera artikeln i mitt senaste inlägg, om hur 66 miljoner försvann på Gotland. Den ger ett möjligt svar på frågan. Jag kan dock inte ta ansvar för efterföljande cyniskt sinnelag. ;-)
Allt gott!
Skicka en kommentar