Tillfälligt avbrott

Är på tillfälligt besök i Xavier Sala-i-Martins hemland och kommer förmodligen inte skriva så mycket här ett tag framöver. Som av en lustig slump skriver jag istället på en miniuppsats om globalisering, fattigdom och ojämlikhet. För kanske kommer då ovan nämndas forskning komma till användning.

Tills vidare vill jag önska alla ett riktigt Gott Nytt År och ett snart återseende!

Mingelmackan

Det är inte från Stureplan.se, men nästan. ;-)

Mina farhågor slog dessvärre in

I våras så rasade kravaller i vårat grannland Danmark. I samband med detta så undrade jag om det snart var dags för Sverige. Forskare varnade för att det kunde ske.

Tyvärr så hamnade vi där tidigare än vad jag hade trott.

Uppdatering 12.07: Jag skyller på att jag var trött, men i natt när jag läste om kravallerna så missade jag helt kopplingen mellan kravallerna och de så kallade "autonoma". Som egentligen är en förskönande omskrivning för vänsterextremister. Lyckligtvis var Peter S-W mer vaken. Samtidigt påminns vi om hur media gullar med vänsterextremisterna. Istället för att kalla dem just för vänsterextremister och sätta rubriken därefter, så kallar man dem för "aktivister" eller "autonoma". Detta gör mig om möjligt ännu mer förbannad. Har skrivit om den stenkastande vänstern tidigare och även om medias hyckleri.

Uppdatering 21.11: Äntligen börjar media ta sitt ansvar. Rubriken är nu "Afa bakom bråken".

Är människor solidariska?

Ett vanligt argument mot idén om nattväktarstaten är att utan statligt organiserade skyddsnät skulle helvetet braka lös. Folk skulle svälta och dö som flugor på gatorna. Är det så säkert? Blotta det faktum att detta är ett så pass frekvent förekommande motargument gör att man kan tvivla på det. Människor verkar uppenbarligen bry sig om de som är utsatta. Vilket även bekräftas empiriskt av att mitt under pågående finanskris så skänker människor otroliga summor pengar till bättre behövande.

Till skillnad från välfärdsstaten som (1) bygger på att man tvingar av människor resurser, och som (2) bygger på osund nationalism, så är detta utslag av äkta solidaritet som inte tar hänsyn till moraliskt irrelevanta nationsgränser.

Uppdatering 15 mars 2009: Generositeten håller i sig.

Sevärd dokumentär om Hugo Chavez

Så här i juletider har de flesta fullt upp, men har ni en dryg timme över så rekommenderar jag denna intressanta dokumentär om Venezuelas karismatiska president Hugo Chavez. Särskilt kapitel fem och sju, som ger en intressant inblick i hans frikyrkliga ledarstil (är det en slump att hans TV-show Aló Presidente visas på söndagar?) och hur han hanterar kritik. Oavsett om det kommer från de egna leden, eller som en oskyldig fråga från en utländsk journalist.

Det är inte svårt att förstå att vänstern blir inspirerade av honom. Däremot är det svårare att förstå, efter sovjetmodellens kollaps, hur vänstern kan tro att den socialistiska utopin kommer fungera den här gången.

Säga vad man vill om Chavez, men humor har han. Fast det är tydligen svårt att vara både rolig och smart.

De lyckliga slavarna

Vi har skapat ett hälsofascistiskt apartheidsamhälle, där rökare har blivit en andra klassens medborgare. Nu så här i vintertider när man en fredagskväll passerar en krog, så ser man stackrarna stå ute i snålblåsten och huttra. Inte utan att man lider med dem. Ena stunden föreslår man nollvisioner och andra sekunden att rökare ska betala särskilda licensavgifter. Tydligen måste man åka till andra sidan sundet för att hitta människor som reagerar mot att staten ska styra och ställa i vårt liv in i minsta detalj. I Sverige däremot verkar vi uppskatta när staten bestämmer åt oss.

Rökarna kostar ju samhället massa pengar menar förbudsivrarna. Snarare är det så att rökare kostar samhället mindre pengar än hälsofreaksen (för att inte nämna motionärernas klimatpåverkan..).

Ekonomen och den vanligtvis liberala Niclas Berggren har även han ställt sig på förbudsivrarnas sida. Han menar att eftersom ett paternalistiskt ingrepp ökar människors lycka så är det riktigt. Förutom de invändningar han själv tagit upp mot paternalism, så undrar jag var han menar att man ska dra gränsen? Med Niclas argument så kan man argumentera för allsköns social ingenjörskonst. För att travestera Kant så undrar jag med vilken rätt man kan behandla andra människor som medel till ett mål?

Personligen tjänar jag som icke-rökare på ett rökförbud. Nu är det lite trevligare att gå ut på krogen än det var förut. Fast man kan ju inte bara vara liberal så länge det gynnar en själv.

Ett föredöme bland politiker

Eftersom jag inte är sen att gnälla på politiker, och gudarna ska veta att de ger mig många chanser, så tänkte jag idag lyfta fram en förebild:

Camilla Lindberg visar, återigen, varför hon är ett föredöme.

Bättre kan du Sanna

SvD´s ledarbloggs nu flitigaste skribent Sanna Rayman får inte riktigt till det idag då hon kommenterar debatten kring den omdebatterade fildelningslagen.

Hon menar att

Det vore synnerligen underligt om en borgerlig regering bestämde sig för att ge en lagstadgad del av äganderätten en käftsmäll.

Om upphovsrätten är en del av äganderätten, eller tvärtom ett statligt sanktionerat monopol som inskränker äganderätten, är just den frågan som det tvistas om. Utan att ta ställning i den frågan, så är det tydligt att Sanna avslöjar sin syn i och med sin formulering.

Floskler och plattityder haglar sedan vidare, tills hon med en analogi till cannabisrökning brister ut i följande:

Vad jag däremot inte kan förstå är när jag hör cannabisförespråkare tala ilsket om orättvisan i att jagas för hur de lever sitt liv.

Haschrökning är inte en livsstil. Fildelning är inte en livsstil. Strid och tala gärna för din sak, men är den saken olaglig, så måste du vara medveten om risken och beredd på rättssamhällets reaktion. Är du inte redo att ta konsekvenserna är det kanske bäst att du avstår från lagbrott.

Har man inte en liberal grundsyn som innebär att var och en borde få vara fria att göra vad de vill så länge man inte skadar någon annan, så kanske det är svårt att förstå cannabisrökarnas ilska. Eller fildelarnas för den delen.

Om haschrökning eller fildelning är en livsstil eller inte verkar helt irrelevant. Förmodligen skulle några miljoner rastafaris och kanske ännu fler fildelare inte hålla med Sanna om hennes analys, men helt klart är det i alla fall att respektive sysselsättning är en del av en livsstil.

Fildelare och cannabisbrukare är nog inte heller dummare än att de inser att olagliga sysselsättningar kan få konsekvenser. Men det är inte den plattityden som frågan gäller. Frågan är normativ.

Sannas slutsats är att man ska inte klaga, utan bara finna sig i rättsosäkra lagar:

Det är faktiskt inte svårt att undgå brev och skadeståndskrav från upphovsrättsinnehavare.

Det är bara att sluta fildela.

Återigen en ren plattityd. För vilken skyldighet har man att följa lagar man anser är omoraliska? Med vilken rätt ska diverse företag kunna kringgå grundläggande rättsprinciper? Med Sannas argument skulle man lika gärna kunna rättfärdiga apartheidpolitiken i det forna Sydafrika- Det är bara att sätta dig i din del av bussen.

Intetsägande etikprofessor

I gårdagens Brännpunkt så ställer sig etikprofessorn Carl-Henrik Grenholm negativ till "alltför stora" löneklyftor. En inte alltför ovanlig åsikt i jantelagens förlovade land.* Han menar att inkomstskillnaderna måste "hållas inom en nivå som framstår som rimlig". Rimlig enligt vem?

Grenholm hänvisar till Rättvisan med stort R, som om det vore något självklart vilka löneklyftor som kan accepteras utifrån denna hänvisning. Även om han aldrig skriver det rakt ut så är det uppenbart att han lånat synen från Rawls och hans teori om rättvisa. Precis som Rawls så lämnar hans abstrakta resonemang ingen som helst konkret vägledning i den fråga han argumenterar kring. Om han anser att dagens löneklyftor är oacceptabla så vill man ju gärna veta vilka nivåer som är acceptabla och vilka som ska avgöra det.

Vidare är inte heller Rawls syn på rättvisa den enda. Nozick, exempelvis, har en annan syn på rättvisa. Dessutom så visar det sig att synen på vad som utgör en "rättvis" fördelning varierar med hur abstrakt frågan är. Kanske är det just därför Grenholm väljer att vara så pass abstrakt i sina resonemang. Rättvisa i Grenholms tappning förefaller vara något närmast metafysiskt. Vilket kanske inte är så konstigt då han disputerade i teologisk etik.

Nä, jag säger som LO:s nya chefsekonom Lena Westerlund:

Politiker kan inte bestämma över bonussystem i privata bolag. Det är upp till ägarna.

*Innan någon besserwisser påpekar att jante minsann inte är något typiskt svenskt, utan har sitt ursprung i Danmark, så gör jag det själv.

Vivi Linde lurar Doreen i SVT

Bedragare och skojare finns det tyvärr gott om. Några av dem får av någon oförklarlig anledning gratis reklamtid i TV. Helt utan kritisk granskning givetvis.

För inte så länge sedan så blev Doreen Månsson i hennes program Doreen 21:30 påhälsad av ett så kallat "medium". Skojaren i fråga heter Vivi Linde och har med hjälp av hot reading tillskansat sig information om Doreen innan programmet spelades in. Lyckligtvis finns det människor som gör det jobb som SVT borde ha gjort och exponerar deras ljusskygga verksamhet.

Forskning och Fallskärmshoppning

Eftersom jag förr i tiden ägnade mig åt fallskärmshoppning så kunde jag inte annat än uppskatta den torra, brittiska humorn i den här studien. Från den ansedda British Medical Journal:

Objectives To determine whether parachutes are effective in preventing major trauma related to gravitational challenge.

Design Systematic review of randomised controlled trials. [..]

Results We were unable to identify any randomised controlled trials of parachute intervention.

Conclusions As with many interventions intended to prevent ill health, the effectiveness of parachutes has not been subjected to rigorous evaluation by using randomised controlled trials. Advocates of evidence based medicine have criticised the adoption of interventions evaluated by using only observational data. We think that everyone might benefit if the most radical protagonists of evidence based medicine organised and participated in a double blind, randomised, placebo controlled, crossover trial of the parachute.

En tolkning av den satiriska studien är att det inte alltid är möjligt att använda sig av randomisering, dubbelblindning och placebokontroll när man vill studera något visst fenomen. Typfallen är vissa alternativmedicinska behandlingar och massage. Det går rimligtvis inte att ge en person placebomassage. En manuell terapeut måste också veta om den ger en riktig behandling eller ej. Slutsatsen av detta är inte att all forskning som inte når upp till den högsta evidensgraden är helt värdelös.

En annan felaktig slutsats är att eftersom det inte finns randomiserade och placebokontrollerade studier som visar den positiva effekten av att använda sig av en fallskärm när man hoppar ur flygplan, så kan man med samma logik använda sig av snake oil i någon av dess moderna tappningar. Felet med den slutsatsen är att många alternativa preparat redan har testats. Sällan till preparatens fördel. Dessutom kan vi med hjälp av grundläggande fysik dra slutsatsen att chansen att överleva ett fritt fall på några tusen meter inte är särskilt stor, medan exempelvis homeopati strider mot allt vi hittills vet om tillvaron.

Rothstein hypotesprövar

Det har blossat upp en underhållande men märklig debatt mellan professor Bo Rothstein och Neo´s nya redaktör Mattias Svensson.

Förvisso var det klantigt av Svensson att dra sitt kuk-skämt, men jag förstår inte varför Rothstein vill, ursäkta en ännu sämre vits, suga på den så länge. Han baserar hela sin argumentation på detta faktum, istället för att bemöta Svensson i sak.

Värre är det kanske att Rothstein använder en debatt där han själv är part för att testa sin hypotes att bloggar har negativ inverkan på demokratin. Vi får hoppas att han vid andra tillfällen går lite mer vetenskapligt till väga när han hypotesprövar.

Uppdatering Ons 16.54: Via inslag.se ser jag att Malin Sandström på bloggen Vetenskapsnytt har formulerat samma kritik. Till skillnad från mig har hon också bemödat sig med att vara noggrann och pedagogisk.

Sära på kyrka och stat

Det är sällan man helhjärtat instämmer med en debattartikel. Ännu mer otippat att man står på barrikaden tillsammans med Morgan Johansson (s).

Ändå borde deras förslag vara så självklart. Ta ifrån kyrkan den juridiskt bindande vigselrätten och låt dem ha kvar sina ceremonier och traditioner bäst de vill. Att vilja tvinga prästerna att viga samkönade par är en betydligt sämre lösning. Även om det inte är förvånande att det kommer från just Lars Ohly. Har man en faiblesse att tvinga andra människor så har man.

Nästa naturliga steg blir att tillåta polygami fullt ut.

Obamas första klavertramp?

Det är nog få som inte är imponerade över att Amerika har fått sin första svarta president. Bara symboliken är anmärkningsvärd. Samtidigt hyllas Obama i närmast religiösa termer. Som om han vore politikens svar på Messias.

Fores chef Martin Ådahl konstaterar desto nyktrare att många kommer bli besvikna när han börjar omsätta den tjusiga retoriken till praktik. Möjligtvis har Obama redan gjort sin första verbala fadäs, då han kritiserar Danmark för att inte ta emot tillräcklig många flyktingar från Irak.

Även om han är klädsamt självkritisk så kvarstår faktum att USA har tagit emot pinsamt få flyktingar från Irak. Så städa framför egen dörr innan du gnäller på andra.

Dessutom är kritiken delvis missriktad. Via Gudmundson blir jag uppmärksammad på att Danmark aldrig haft större invandring än idag. Irak är inte det enda landet med flyktingar.

Uppdatering 22.45: Journalistiken når nya bottennivåer. Uttalandet från Obama var tydligen minst ett år gammalt (se mer hos Dennis). Så om någon har trampat i klaveret så är det TT, Ritzau och DN.

Mina spekulationer bekräftade

I våras skrev jag ett inlägg där jag kritiserade de politiska slutsatserna som drogs av Sven Bremberg på Statens folkhälsoinstitut från en forskningsgenomgång kring depressioner och ekonomiska resurser.

Bland annat spekulerade jag i att det samband Statens folkhälsoinstitut hittade kunde vara dubbelriktat. Så till vida att de som led av depressioner också får en lägre inkomst. Det visar sig nu att man kan se ett sådant samband. Docent Niclas Berggren ger ett kort referat av studien på sin blogg.

Vilken slutsats kommer Sven Bremberg dra av denna studie månntro? Förmodligen inte att man ska bekämpa klassklyftor med cipramil.

(S)ocialdemokratiska illusionsnummer

Politiker är experter på att trixa och fixa. Verkligheten kan bli förvrängd till oigenkännlighet när de varit i farten. Dessvärre fixar de inte sällan till problem som de själva varit med och skapat.

Lagen om anställningsskydd vet vi leder till att grupper av människor diskrimineras på arbetsmarknaden och blir utan jobb. Höga arbetslöshetssiffror ser å andra sidan inte så bra ut för politiker som vill vinna val.

När det inte är tillräckligt att trixa med statistik, så kan den kreativa politikern använda sig av högskoleantagningen som reglage för att sänka ungdomsarbetslösheten. Simsalabim- problemet borta!

Självaste Joe Labero skulle förmodligen bli impad av detta illusionsnummer.

Oroande utveckling

När 94 procent av alla brott inte klaras upp så har staten misslyckats med sin mest fundamentala uppgift. Nämligen att skydda människors grundläggande rättigheter.

Jag har tjatat om det förr och jag gör det igen: Välfärdsstaten raserar kärnstaten.

Okunnig vetenskapsjournalistik från Bojs

Här var man redan besviken på slarvig vetenskapsjournalistik och så kommer den flerfaldigt prisbelönta Karin Bojs och strör salt i såren.

I artikeln Ett paradigmskifte har ägt rum inom biologin är förvirringen total.

Hon refererar till nyheten att svält ger avtryck i fosters arvsmassa, som handlar om hur miljöfaktorer under fostertiden kan påverka vilka gener som aktiveras. Detta forskningsfält kallas också epigenetik.

I ingressen hävdas det att:

Förvärvade egenskaper kan faktiskt ärvas!

Vilket är svårt att tolka på annat sätt än att egenskaper som föräldrarna förvärvat innan befruktningen kan föras vidare. Detta intryck förstärks av att hon påstår att:

Lamarcks och Lysenkos förhånade påståenden verkar trots allt innehålla ett litet korn av sanning.

Men epigenetik har ingenting att göra med Lamarcks och Lysenkos märkliga påståenden. Vad detta "korn av sanning" och "paradigmskiftet inom biologin" består av är en gåta.

Uppdatering Tor 12.06: Emil Nilsson från tidningen Forskning och Framsteg skriver också om Bojs artikel: "En sak är säker; den forskning som Bojs refererar till har inte mycket med Lamark att göra [..] epigenetiken har inte skapat något nytt paradigm."

Uppdatering 2 Tor 12.34: Malin Sandström på bloggen Vetenskapsnytt har hittat en lista i tidningen Nature som menar att vill man hamna i dispyt så finns det ett par ord som lämpar sig extra bra. Överst på listan hittar vi lustigt nog orden "paradigm shift" och "epigenetic". Inte utan att man undrar om det var den artikeln som Bojs lät sig inspireras av..

Begränsad tid för karriärspolitiker?

I USA så får en och samma president maximalt sitta två mandatperioder. Med tanke på risken för att George W Bush skulle kunna bli omvald en tredje gång, så får vi nog vara tacksamma för denna konstitutionella ordning.

Enligt ett referat av HAX så menar Camilla Lindberg, som var den enda som vågade trotsa partipiskan, att nya i riksdagen ofta är tuffare, eftersom "de har mindre att förlora än de som lagt halva sitt liv på en politisk karriär". Det ligger förmodligen mycket i det.

Om det stämmer så kanske det vore önskvärt att även begränsa den tid en person kan sitta i Riksdagen till maximalt två mandatperioder. Chansen att få våra Riksdagsledamöter att rösta igenom en sådan begränsning får väl tyvärr betraktas som minimal.

Varning för eget ansvar!

Minns ni Göran Hägglunds uppmaning innan valet att man borde stänga ner de opinionsbildande myndigheterna? Jodå, vi minns även kritiken mot utnämningspolitiken. Det var andra tider då.

Nu har Läkemedelsverket slagit till med en kampanj mot den livsfarliga internethandeln av mediciner. Crimemedicine.com heter deras propagandasajt där man får se något pucko som ställt diagnos på sig själv och därefter köpt något suspekt på nätet. De poängterar förvisso att de inte har någonting "emot internethandel i sig". Och det var ju tur eftersom de annars skulle skjutit sig själva i foten direkt.

Istället förklarar de hur de tänker när de spenderar våra skattepengar:

I Sverige är vi vana vid att samhället[sic!] skyddar oss från sådant som är skadligt, och den svenska läkemedelsmarknaden är hårt reglerad och övervakad. För många existerar inte tanken på att läkemedel kan vara falska.

Bortsett från att man blandar ihop samhället med staten så kunde inte diagnosen vara mer korrekt. I Sverige är vi inte vana vid att ta eget ansvar och behöva tänka själva. Utan vi är allt för vana vid att staten är den som ska tänka åt oss och skydda oss från risker. Det är precis det som är problemet. Livet är en snitslad, vadderad bana och gör du något korkat så är det aldrig ditt eget fel.

Genom statliga propagandainsatser som denna så gör man således bara det problemet värre. Att ett monopol på läkemedelsförsäljning kan vara en bidragande orsak till denna näthandel är förmodligen otänkbart.

Action speaks louder then words

Bloggrävar har garanterat inte missat SvD´s ledarbloggs följetong Youtubiana. Er andra vill jag tipsa om dessa små fascinerande nedslag i den politiska historien. Alltid intressant, ofta roligt och ibland också skrämmande. Som exempelvis när den tunna fernissan sprack och Lars Ohly visade sitt andra ansikte i direktsändning.



Här hittar ni de andra klippen.

Kan vi lita på vetenskapen?

De som är skeptiska till vetenskap brukar säga att - ena dagen säger de en sak och nästa dag något helt annat. Det går aldrig att veta vad som är sant.


Om det inte vore för denna skepsis så skulle de nu också kunnat hänvisa till en vetenskaplig studie som delvis ger dem rätt. Det visar sig nämligen att av 49 flitigt citerade studier som alla publicerats i ansedda tidskrifter, så hade bara efter några år närmare en tredjedel av dem visat sig vara felaktiga eller överdrivna.

Forskarnas hypotes är att det existerar en motsvarighet till the winners curse: en teori inom ekonomi som säger att den som vinner, låt säga, en auktion tenderar att ha betalt ett överpris.

The Economist sammanfattar:

The same thing may be happening in scientific publishing, according to a new analysis. With so many scientific papers chasing so few pages in the most prestigious journals, the winners could be the ones most likely to oversell themselves—to trumpet dramatic or important results that later turn out to be false. This would produce a distorted picture of scientific knowledge, with less dramatic (but more accurate) results either relegated to obscure journals or left unpublished.

Detta hänger ihop med problemet som är känt som publication bias eller file-drawer effect, dvs. att icke önskvärda resultat inte ens skickas in för publicering. För att åtgärda denna problematik så har ett dussin prestigefulla medicinska tidskrifter infört en praxis att endast förregistrerade studier accepteras för publicering.

Problemen verkar alltså handla mer om det sätt forskning publiceras (eller ej) än den vetenskapliga metoden i sig. Att forskningsresultat kan visa sig vara felaktiga och senare korrigeras är snarare ett tecken på den vetenskapliga metodens styrka. Att människor kan bli förvirrade av motsägande vetenskapliga rön tror jag delvis kan förklaras med sensationslysten och slarvig vetenskapsjournalistik.

TKO i första ronden

Den här matchen var över redan innan den började.

The Obama conspiracy

Nu är jag varken särskilt insatt eller ens överdrivet intresserad av amerikansk politik. Däremot har jag stort förtroende för ytliga attitydundersökningar på nätet. Därför tog jag mig igenom denna, så jag kunde bli upplyst om vem jag ska heja på i det kommande valet på andra sidan Atlanten. Döm om min förvåning när det visar sig att jag är en Obama-supporter.

You have responded to 36 propositions. Based on the responses you provided, you are the closest to Barack Obama and you are the furthest away from Fred Thompson

Speciellt eftersom jag har tre procentenheter högre "substantive agreement" med Ron Paul.

Barack Obama
You are 35% more economic right
You are 1% more progressive
You have a substantive agreement of 60%

Ron Paul (withdrawn)
You are 8% more economic left
You are 34% more progressive
You have a substantive agreement of 63%

Inte konstigt att Obama leder i alla opinionsundersökningar när de är riggade till hans fördel. Det måste vara en konspiration.

Mindre smart av Timbro

Ibland gör de på Timbro smarta utspel. Ibland blir det mindre lyckat. Som då den konservativa Roland Poirier Martinsson menar att "efter finanskrisen är nyliberalismen den farligaste fienden". Artikeln är förvånansvärt förvirrad, men jag nöjer mig med att ta upp några konkreta missförstånd.

Roland påstår att

nyliberalismen består i en renodlat ekonomistisk syn på samhället.

Det är dock falskt. Nyliberalismen eller libertarianism som denna idéströmning ibland också kallas, är framförallt en politisk ideologi som bygger på moraliska argument. Inte ekonomiska. En nyliberal förordar inte fria marknader främst för att man tror att det alltid ger det bästa utfallet, utan för att man anser att människors frihet i en ekonomisk kontext är en naturlig förlängning av människans handlingsfrihet i övrigt.

Roland menar att eftersom nyliberalismen är ofullständig så krävs det

Någon form av oberoende [sic!] moralsystem

Med "oberoende moralsystem" åsyftas förmodligen den moralkonservatism som Roland vurmar för. Han menar att

En sådan skapelse får emellertid inte plats i de socialistiska eller nyliberala teoribyggena.

Det är inte heller sant. De "nyliberala teoribyggena" tillåter dig att ha vilken moralisk uppfattning du vill. "En sådan skapelse" får alltså plats i allra högsta grad. Ända "inskränkningen" är att man inte har rätt att tvinga på andra just den moral man själv råkar omfamna.

Vidare menar han att

[nyliberaler] måste skapa en människa som vi hittills aldrig har sett.

Nej det måste vi inte. Det finns ingen motsättning mellan att vara nyliberal och samtidigt ha andra moraliska uppfattningar. Du kan mycket väl vara nyliberal och samtidigt anse att man bör skänka betydande delar av sina pengar till utsatta grupper i samhället. Du kan vara nyliberal och vegetarian. Du kan vara nyliberal och pacifist. Däremot är det svårt att förena nyliberalism med "en statskramande konservatism".

I ett ögonblick av självinsikt(?) skriver han att

Det är en del av en denna [värdekonservativa] världsbild att alla medlemmar av gemenskapen bör underkasta sig någon form av universell moral (vilket också är skälet att konservatismen alltid har ett så kort steg till intoleransen och ytterst fascismen).

Ett kort steg till intolerans och fascism låter ju inte så bra. Hur ska han som är uttalat konservativ ha det? Mot detta, som i mina öron låter ganska illa, ställer han då den hemska nyliberalismen:

En sådan attityd står i skarp kontrast till den nyliberala synen på moral: att det inte finns någon universell moral; att det står vem som helst fritt att forma sina egna livsregler; att det är anatema att kräva av andra att de också väljer samma värden.

Vad är problemet med att tycka att man inte har rätt att kräva av andra att de ska välja samma moral som en själv?

En möjlighet är förstås att Roland försöker bekräfta sin tes om att "ingen är mera trångsynt och brister mera i analysförmåga än en filosof som har bestämt sig". Samtidigt kan jag inte undgå att tycka att hans förvirring om grundläggande politisk ideologi är lite pinsam. Både eftersom han har doktorerat i teoretisk filosofi men också för att han jobbar på Timbro. Där om någonstans borde han kunna hitta litteratur som kurerar hans okunnighet.

Uppdatering Ons 01.10: Ser precis att Mattias Svensson också reagerat. Det är tydligen inte första gången Roland framför slafsig kritik mot liberalismen.

Uppdatering Tor 11.47: Nu har även Johan Norberg svarat. Samtidigt offentligör Mattias att han kommer lämna Timbro för att bli ny chefredaktör på tidningen Neo.

Slut på Dagens Nyheters gratisluncher?

Förmodligen har ingen missat att Dagens Nyheter inlett ett samarbete med New York Times. Ja det är inte svårt att förstå New York Times. Eftersom deras texter ändå tenderade att hamna i DN´s tidningar, så måste det ju vara bättre att få betalt för det.

Men misströsta inte DN. Wikipedia är fortfarande gratis.

Snart i en riksdag nära dig

Efter fekalieincidenten så trodde jag inte SSU kunde sjunka så mycket lägre. Ack så fel jag fick. Det tog inte många dagar innan en SSU:are hånade killen som blev ihjälsparkad på Kungsholmen och förklarade:

Att överklassen börjat döda varandra skiter jag blanka fan i. Hela debbaten är snedvriden. Bättre att den unga bourgoassien dödar varandra än att de som alltid riktar sitt våld mot arbetarklassen.

I en märklig strävan mot botten så försöker nu SSU Stockholm toppa detta genom att erbjuda blommor till de som påstår sig stå bakom förgiftningen på Svenskt Näringsliv.

Kanske är det här deras sätt att demonstrera "riktiga socialdemokratiska värden som klasshat och manshat".

Myten om det röda söder

Peter Wennblad som gillar att klaga på slarviga bloggare tar åt sig en del av äran för att förändrat synen på ägande. Till och med på det "röda Södermalm" som han skriver, hyllas numer ägandet.

Problemet är bara att Södermalm inte är särskilt rött.

Vid val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige så består Stockholms kommun av sex valkretsar, varav Enskede-Södermalm är en. I den valkretsen får det "blå laget" hela 50.56% av rösterna till Riksdagsvalet, dvs en majoritet. Det "röd-gröna laget" får bara 44.69% av rösterna.

Så det är lite oklart varför bloggaren Peter klassar Söder som rött. Det kan väl inte vara slarv?

Chomskys syn på postmodernism

När det kommer till filosofi så föredrar jag den analytiska traditionen, vilket artiklarna i Stanford Encyclopedia of Philosophy kan få representera. Språket är klart och tydligt, termerna preciserade och argumenten strukturerade och stringenta.

Så har vi den kontinentala traditionen som jag inte är lika förtjust i. Lite otippat hittade jag nyligen en meningsfrände i Noam Chomsky, som i denna läsvärda artikel formulerar mina tankar väl:

There are lots of things I don't understand -- say, the latest debates over whether neutrinos have mass or the way that Fermat's last theorem was (apparently) proven recently. But from 50 years in this game, I have learned two things: (1) I can ask friends who work in these areas to explain it to me at a level that I can understand, and they can do so, without particular difficulty; (2) if I'm interested, I can proceed to learn more so that I will come to understand it. Now Derrida, Lacan, Lyotard, Kristeva, etc. --- even Foucault, whom I knew and liked, and who was somewhat different from the rest --- write things that I also don't understand, but (1) and (2) don't hold: no one who says they do understand can explain it to me and I haven't a clue as to how to proceed to overcome my failures. That leaves one of two possibilities: (a) some new advance in intellectual life has been made, perhaps some sudden genetic mutation, which has created a form of "theory" that is beyond quantum theory, topology, etc., in depth and profundity; or (b) ... I won't spell it out.

Det betyder inte att det inte kan finnas idéer av värde hos dessa tänkare. Men om de och dess anhängare inte vill göra sig själva irrelevanta och förbli en liten elitistisk klubb för inbördes beundran, så bör de jobba på sitt språk. För som Esaias Tegnér så kärnfullt formulerade det redan i början på 1800-talet:

Vad du ej klart kan säga vet du ej:

med tanken ordet föds på mannens läppar:

det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

(m)akt korrumperar

I en tänkvärd artikel med några år på nacken analyserar Mattias Svensson vad som händer när politiker kastar bort sina idéer. Redan då hade nämligen Reinfeldt börjat avveckla frihetsdimensionen i moderaternas profilfrågor.

Vad som är mer skrämmande är att denna principlöshet och ideologiska vilsenhet börjat krypa ner i ungdomsförbunden. För knappt ett år sedan skrev Niklas Wykman en märklig debattartikel där han tog avstånd från "nyliberalismen", pratade sig varm för jämställdhet och klagade på det "orättvisa Sverige". Han klagade på SSU (så klart) och ansåg att de under många år av socialdemokratiskt regeringsinnehav hade blivit "ett maktens ungdomsförbund".

Så ironiskt att det gick ännu snabbare för Muf och Niklas Wykman att hamna där.

När alla ungdomsförbund demonstrerade för demokrati så avstod Muf.

När alla ungdomsförbund och deras ledare ska delta vid den här mandatperiodens viktigaste demonstration, så är Niklas Wykman upptagen med annat. Efter tjat så skickar Muf en ersättare i sista stund.

Hur kunde det bli så här? Delvis är det en konsekvens av att vara principlös. Delvis handlar det om att ungdomsförbunden är ett sätt att göra karriär. Och eftersom moderaterna nu sitter på Regeringsmakten så gäller det att tidigt visa att man är villig att rätta in sig i leden. Det blir nämligen så jobbigt att hantera de som trilskas.

Muf: "ett maktens ungdomsförbund".

Realist eller idealist?

Återigen har debatten om man bör stödja Alliansen eller inte blossat upp bland liberaler i bloggosfären. I ena ringhörnan har vi de som anser att Alliansen har svikit sina kärnväljare och i för stor utsträckning rört sig i oliberal riktning. I andra ringhörnan har vi de som tycker att vi bör rösta borgerligt ändå, eftersom alternativet är ännu värre.

Förmodligen tycker de som anser att man bör fortsätta att stödja Alliansen att de har en mer realistisk syn på tillvaron, och att personer som Norberg, Mattias Svensson osv i någon mån är idealister.

Nu är det dock ett matematiskt faktum att en individs röst är försumbar. Ur det perspektivet är det mer naivt att tro att ens röst på Alliansen betyder någonting. Realisten är den som inser sin individuella rösts meningslöshet och istället agerar utifrån sitt samvete.

Vill ni fortfarande sälja er billigt till Alliansen- be my guest.

Uppdatering Lö 22.45: Hittade precis en gammal artikel av Freakonomics-grabbarna som också behandlar frågan.

Föredömet Gaddafi?

Libyens ledare Muammar al-Gaddafi lovar att införa kapitalistiska reformer i sitt land och vill införa något som påminner lite om en nattväktarstat. Pengarna från oljeutvinning vill han, i en anda av folkkapitalism, ge direkt till folket. Han varnar för att så länge en statlig myndighet administrerar pengarna så kommer de bara försvinna ner i korrumperades fickor.

Från att härbärgerat terrorister, förespråkat islamsk socialism och så sent som för två år sedan ha uppmanat sina anhängare att mörda dem som förespråkade politisk förändrig, till att bli hardcorekapitalist är tvära kast. Hoppas innerligt att han snart ger sitt folk motsvarande politiska friheter också.

För på den fronten lämnas det mycket övrigt att önska.

Följ ditt eget samvete, inte andras

Chefen för FN:s klimatpanel IPCC, Rajendra Pachauri tycker att vi som enskilda individer och för klimatets skull bör minska vår köttkonsumtion. Det tror jag är en verkningslös strategi för att komma tillrätta med klimatproblematiken. Som jag påpekat tidigare är det meningslöst att sätta vår tilltro till en liten minoritets dåliga samveten.

Istället bör man hantera det som en negativ externalitet och på så vis göra det kostsamt att bidra till klimatproblemen. Norberg och Millarp är inne på samma spår i den nyligen publicerade artikeln Ett sällan uppmärksammat klimatproblem.

Det brukar vara effektivare när det svider i plånboken, än när det svider i samvetet.

Dålig tajming

I morgon ska Fredrik Stenhammar, doktorand i folkrätt, disputera med en avhandling som är tänkt att visa att det var "juridiskt oantastligt" att frysa somaliasvenskarnas tillgångar.

Idag, blott en dag innan disputationen så slår EU:s domstol fast att den förordning som gjorde att somaliasvenskarnas tillgångar kunde frysas var ogiltig.

Nu blev det med ens lite lättare för Gregor Noll att opponera, men gladast blir nog vi som tycker att rättssäkerhet borde gälla alla.

Den bästa dagen i mitt liv

För en gångs skull så kan man utan att blinka instämma i klyschorna man hört.

I måndags blev jag nämligen pappa till vår underbara dotter Marie.

Det är en fantastisk och omvälvande upplevelse som är svår att beskriva med ord. Jag tror det behöver upplevas för att förstås.

Detta har redan inneburit förändringar i vardagen, inte minst en viss brist på sömn. Som ni säkert förstår kommer också mitt eget skrivande här på bloggen bli lidande. Förmodligen kommer jag fortfarande skriva inlägg då och då, men ett tag framöver kommer inläggen komma mer sällan. Inte för att jag skrev så jätteofta förut heller. Men ändå.

Då jag hoppas kunna fortsätta att följa bloggosfären så kommer jag under den här tiden ge lite rekommendationer uppe i högra hörnet till sådant som jag finner extra läsvärt. Eftersom det känns fånigt att skriva ett nytt inlägg där man bara skickar någon vidare till en annan sida. Utöver det så kan man med fördel följa alla andra utmärkta bloggar som jag länkar till på högersidan.

Om det dyker upp någon ny läsare, samt med en viss risk för att uppfattas som självgod, så tänkte jag fräckt fiska upp och länka till en radda av mina egna lite äldre inlägg nedan:

• MMA- en sport med anrika anor (kanske en sport för Ara Abrahamian att satsa på nu, då han behandlats så illa av domare, Fila och IOK?)
• Kungahusets vara eller icke-vara
• Dubbel (s)tandard
• Jantelagen där man minst anar det
• Dödsstraffet som delar liberaler
• Kampsportspaternalismen fortsätter
• Klimatet och vår tids avlatsbrev
• Förmyndarstaten slår till igen
• Islamism och liberalism
• Erixon och källkritiken
• Folkpartiet populisterna
• Läskunnighet krav för jobb hos SÄPO?
• Så gör man
• J S Mill- även han ett barn av sin tid
• Rojas och yttrandefrihetsuppfattningar hos svenska muslimer
• Ett feministiskt dilemma
• Socialliberalen Hayek?
• När Karl Marx själv får välja
• Man måste offra sig för miljön
• Den lilla människan vs Skatteverket
• Varför ska vi skära ner på våra utsläpp?
• Rädda barnen censurerar forskning
• Klubben för inbördes beundran
• Smart av Timbro
• Rättvisa är när det dör fler män
• Vänta nu lite..

Tveka inte att lämna en kommentar om du instämmer eller om du inte håller med.

På återseende!

Vilse i den nationalekonomiska pannkakan

Skatter kan för nationalekonomer vara ett instrument för att korrigera för negativa externaliteter, olika kostnader som drabbar andra som inte var direkt involverade i det ekonomiska beslutet. Principiellt accepterar jag det synsättet. Till skillnad från mig så menar vissa att det per definition inte finns några marknadsmisslyckanden, eftersom allt i idealtillståndet bara är resultatet av människors fria handlingar.

Även i praktiken finns det fall som legitimerar statlig inblandning. Faktum är att hela idén bakom nattväktarstaten bygger på att man inte tror marknaden kan skapa rättvisa och säkerhet för alla. Även den globala uppvärmningen kan ses som ett exempel på marknadsmisslyckande.

Samtidigt är jag skeptisk till den anda av social ingenjörskonst där alla utfall som inte stämmer överens med de nationalekonomiska modellerna ska korrigeras med skatter eller statliga ingrepp. I två inlägg argumenterar således Fil dr Jonas Vlachos för skatter som han anser staten borde återinföra. I det första inlägget visar han att när familjeföretag går i arv så är inte alltid arvtagarna så bra företagsledare, vilket leder till kapitalförstörelse och effektivitetsförluster. Därför borde staten återinföra arvskatten.

Som den nationalekonomiska oskuld jag är har jag inget moraliskt problem med "effektivitetsförluster". Däremot så poängterade jag i kommentarsfältet att om man nu ska återinföra arvsskatten, så måste man givetvis också återinföra gåvoskatten. Detta höll dr Vlachos med om.

Statliga ingrepp har som bekant också baksidor. Så min följdfråga var då om det verkligen är önskvärt att bestraffa altruistiskt beteende? Skickar man då inte helt fel signaler till samhället?

Den frågan har fortfarande inte besvarats.

En bild säger mer än tusen ord

Trots att Ingvar Åkesson försöker blanda bort korten. Två gånger. Tur att man lärde sig som liten att man aldrig ska lita på någon som ljuger.

Notera också det kreativa språket: "en datareduktion kommer att genomföras vid samverkanspunkterna" för att leda tanken bort från vad frågan egentligen handlar om. Lyckligtvis finns det kompetenta jurister som tar sig tid att reda ut några av begreppen. Ni vet det där jobbet som gammelmedia borde ha gjort.

Återigen visar bloggosfären, förlåt jag menar bloggsörjan sin överlägsenhet.

Ibland är det kul att sparka på de som redan ligger

Tror ni någon kommer anta utmaningen? Sanna Rayman verkar tro det. Jag skulle inte hålla andan.

Min kristallkula säger mig att det blir vinst på walk over.

Uppdatering Ons 15.27: Än så länge så verkar det som min kristallkula fungerar.

Freud kanske inte hade så fel ändå?

Enligt psykoanalysens fader Sigmund Freud så har vi människor en mängd försvarsmekanismer för att skydda psyket från saker som vi inte riktigt vill ta itu med. Exempelvis kan en homosexuell förtränga sin läggning och istället kompensera detta genom att agera överdrivet heterosexuellt. Som ex-senator Larry Craig och alla andra män som hade sex med andra män samtidigt som de ivrigt förnekade sin homosexuella läggning.*

När Dr Alfred Kinsey släppte sin forskningsrapport på manlig sexualitet blev det stor uppståndelse. Framförallt då den slog fast att 46 % av männen någon gång under sitt vuxna liv hade reagerat sexuellt på personer av båda könen och att så mycket som 37 % av männen hade minst en homosexuell erfarenhet. Ett metodologiskt problem med Kinseys studie var att den byggde på frivilliga intervjuer vilket kan antas bidra till självselektion och ett icke-representativt urval.

Denna studie (pdf) är inte lika lätt att avfärda. Den bestod av en grupp homofobiska män och en grupp icke-homofobiska män som man lät kolla på både heterosexuell och homosexuell pornografi, samtidigt som man mätte omkretsen på penis. Alla reagerade fysiskt på den heterosexuella pornografin, men enbart de med uttalat negativa känslor mot homosexuella blev upphetsade av homosexuell stimuli!

Betyder detta att Freud var en vetenskapsman och att han teorier är vetenskapliga? Nej, skulle jag säga. Nu vet vi bättre. Det hela förklaras nog av det gamla ordspråket:

Även en blind höna kan hitta ett korn.

*För en annan rolig och mycket explicit illustration se denna sanslösa seriestrip.

Det vita arbetet kostar oss över 1000 miljarder kronor per år

I DN läser jag att hantlangarna från Riddar Katos borg har gett sig på några stackare i stockholmsområdet. 686 företag har upptaxerats med totalt 1,9 miljarder kronor. Svartarbete "beräknas kosta staten stora pengar i uteblivna skatteintäkter i form av moms och arbetsgivaravgifter" skriver de.

Det går också att formulera som att allt vitt arbete + moms kostar alla svenskar (i runda slängar) 1 155 miljarder kronor varje år.

Det är skillnad på antioxidanter och antioxidanter

Även om jag i praktiken inte är särskilt bra på att följa kostråd och den kunskap som finns, är nutrition ett ämne som intresserar mig. Inte minst på grund av min faiblesse för mögliga ostar och gräddiga såser har jag försökt följa den intressanta diskussionen kring just fet mat och dess eventuella nyttighet.

Det blir nämligen så mycket lättare att efterrationalisera sin dåliga disciplin om man kan hänvisa till lite forskning.

Den alltid lika utmärkta tidningen The Economist hade nyligen en läsvärd artikel om vilken kost du bör äta för att optimera dina kognitiva förmågor. De går igenom en nyligen publicerad studie (pdf) där Dr Gómez-Pinilla går igenom och analyserar inte mindre än 160 studier, där man undersökt olika födoämnens effekt på hjärnan. Vissa födoämnen visar sig vara lika effektfulla som medicinska preparat!

En av rekommendationerna är att vi bör äta mer antioxidanter. Inget fel i det, men samtidigt bör man vara medveten om att det är skillnad på antioxidanter och antioxidanter. När antioxidanter kom i ropet så var inte hälsokostaffärerna sena att slå mynt av dessa rön genom att börja sälja antioxidanter i tablettform. Problemet är bara att antioxidanter i tablettform inte har någon vetenskapligt påvisbar effekt. För att citera SBU´s slutsats från deras stora systematiska litteraturgenomgång där man granskade c:a 1 300 studier:

Det finns däremot inte ett vetenskapligt underlag som visar att tillägg av antioxidanter, utöver de som finns i en balanserad kost inkluderande frukt och grönsaker, skulle kunna förebygga sjukdom. De hypoteser som finns om detta återstår att vetenskapligt bevisa.

Så skippa tabletterna och tugga istället i dig mer frukt och grönt. Om man vill komplettera och ge sin hjärna bra intellektuell näring så lägg istället pengarna på en prenumeration på The Economist.